Ledningsgruppsutveckling skapar gemensam kraft
Artdatabankens ledningsgrupp pratade ledarskap i januari. I bild ses Liselott Sjödin Skarp, Lena Tranvik, Susanne Lundmark och Lena Sundin Rådström. I förgrunden skymtas Ulf Gärdenfors och Caroline Uppling. Foto: Jenny Svennås-Gillner

Ledningsgruppsutveckling skapar gemensam kraft

Text: Simon Hallstan Publicerad: 6 februari 2015
– Att vara prefekt eller dekan är ett komplext och svårt uppdrag. Därför måste man vara flera som tänker ihop, säger Eva Jeppson-Eldrot, ledarutvecklare på personalavdelningen, när hon ska förklara varför ledningsgrupperna på institutionerna och fakulteterna är viktiga och varför SLU satsar på att utveckla dem.
Eva Jeppson-Eldrot, ledarutvecklare på SLU:s personalavdelning.  Foto: Jenny Svennås-Gillner

Eva Jeppson-Eldrot, ledarutvecklare på SLU:s personalavdelning.
Foto: Jenny Svennås-Gillner

Ledningsgrupperna vid SLU:s institutioner har som uppdrag att stödja institutionens prefekt.

– Det handlar om att skapa en gemensam kraft. En väl fungerande ledningsgrupp är en förutsättning för en institutions utveckling, resultat och framgång, säger Eva Jeppson-Eldrot.

Engagemang och ansvar

För att underlätta och förbättra ledningsgruppernas arbete satsar SLU på ledningsgruppsutveckling efter ett beslut av rektor. Satsningen påbörjades 2014 och fortsätter hela 2015. Målet är att stärka ledningsgrupperna genom ökat engagemang och gemensamt ansvarstagande från fler ledande medarbetare, för att de bättre ska kunna utveckla verksamheten långsiktigt i enlighet med SLU:s vision, långsiktiga mål och värdegrund.

– Ett sätt att se på ledningsgruppsutveckling är att målet är att hjälpa en ledningsgrupp att hitta och ta tag i sina viktigaste frågor, att stärka dem i det arbetet och ta till vara på potentialen i gruppen, säger David Beskow, även han ledarutvecklare på personalavdelningen.

Varför ledningsgrupp?

Alla institutioners och fakulteters ledningsgrupper omfattas av satsningen, och för närvarande är över 20 institutioner igång med sitt utvecklingsarbete. Det första Eva

Jeppson-Eldrot och David Beskow gör när de ska börja arbeta med en ny ledningsgrupp är att träffa prefekten för att se hur ledningsgruppen är sammansatt och hur den arbetar. Sedan har ledningsgruppen möjlighet att träffa ledarutvecklarna upp till fem gånger. Det är inte en utbildning, utan det handlar om att tillsammans diskutera olika frågor som rör gruppens sätt att arbeta.

David Beskow, ledarutvecklare på SLU:s personalavdelning. Foto: Jenny Svennås-Gillner

David Beskow, ledarutvecklare på SLU:s personalavdelning.
Foto: Jenny Svennås-Gillner

– Det är en process där man arbetar sig igenom ett visst antal frågeställningar, diskuterar tillsammans och försöker nå nya nivåer av klarhet i olika frågor. Vi pratar inte så mycket i de här sessionerna, utan försöker hjälpa ledningsgrupperna att prata med varandra, säger David Beskow.

I början handlar det mycket om att diskutera varför man har en ledningsgrupp och vad ledningsgruppens uppdrag är. Det är inte ovanligt att ledningsgrupper används en

stor del av sina möten åt informationsutbyte, men ofta kommer man fram till att mer tid behöver avsättas för strategiska frågor om verksamhetens långsiktiga utveckling.

– Om man landar i att inte bara träffas och utbyta information, då ställer det lite högre krav på gruppen. För att kunna jobba med strategiska frågor ur ett helhetsperspektiv, så behöver man ha en annan nivå av trygghet och öppenhet i gruppen. Man måste kunna kommunicera, säga vad man tycker och våga säga fel, säger David Beskow.

Institutionens utveckling

Ett förändrat uppdrag för ledningsgrupperna kan också innebära att arbetsformerna måste ändras. De vanliga agendorna som man haft i flera år kanske inte längre fungerar. Det har också hänt att prefekten insett att ledningsgruppens sammansättning måste ändras, och då har man tagit en paus i ledningsgruppsutvecklingen och fortsatt när den nya ledningsgruppen är på plats.

En annan viktig aspekt som ledarutvecklarna framhåller är att ledningsgruppernas arbete handlar om hela institutionernas arbete och utveckling.

– Det är inte ovanligt att medlemmar i en ledningsgrupp ser som sin uppgift att representera sin grupp eller bevaka sina egna frågor. Men arbetet i en ledningsgrupp går ut på att fokusera på helheten för verksamheten. Sedan behöver medlemmarna givetvis bidra med sina specifika kunskaper från sina områden, men man måste tillsammans komma fram till att det faktiskt är institutionen som helhet det handlar om, säger Eva Jeppson-Eldrot.

Först på SLU – Artdatabanken

En av de institutioner som hunnit längst med ledningsgruppsutvecklingen är Artdatabanken. Eftersom Lena Sundin Rådström tillträde som chef i januari 2014, samtidigt som satsningen på ledningsgruppsutveckling drog igång, tyckte hon att det var ett bra tillfälle för den nya ledningsgruppen att komma igång.

– Det har hjälpt oss formulera vårt uppdrag, våra spelregler och vad vi har för roller i ledningsgruppen, och med hur vi ska jobba för att gå mot mål och visioner i strategiarbetet, säger Lena Sundin Rådström.

Förutom att diskutera vad ledningsgruppen ska göra och vad det finns för mål, har Artdatabankens ledningsgrupp jobbat med hur de ska bete sig mot varandra.

– Det var ett ganska stort arbete, vi fick jobba två och två, och kom fram till att vi skulle ha fem spelregler i det sociala: vi ska stötta och lyssna aktivt på varandra, vi ska se fördelar med att vi är olika och alla ska bidra med sin kompetens, vi ska se möjligheter när nya förslag kommer upp och reflektera över dem tillsammans, vi ska utmana oss själva till förändring och utveckling, och vi ska respektera besluten som vi kommer överens om, säger Lena Sundin Rådström.

Nu har de sina spelregler nedskrivna tillsammans med dagordning på ledningsgruppsmötena. Efter varje möte utvärderar man hur man jobbat och om spelreglerna följts.

En annan viktig lärdom från mötena med ledningsgruppsutvecklarna är att man ska lämna utrymme för strategifrågor på ledningsgruppsmötena, och att en del frågor är bättre att hantera på separata möten.

– Det är viktigt att det inte bara blir ett informationsmöte. Ledningsgruppens uppdrag är att vara strategiska, att tänka framåt och leda verksamheten i en riktning, säger Lena Sundin Rådström.

Eva Jeppson-Eldrot och David Beskow agerar aktivt. Foto: SLU

Eva Jeppson-Eldrot och David Beskow agerar aktivt.
Foto: SLU

 Hållbart akademiskt ledarskap

Gruppen för hållbart akademiskt ledarskap, GHAL, som leder satsningen skapades efter att utvärderingen Kvalitet och Nytta (KoN) identifierade ledarskap som ett av de områden där det fanns förbättringspotential på SLU. GHAL jobbar även med kurser, ledarskapsutveckling, individuellt chefstöd och chefsnätverk. Även om satsningen på ledningsgruppsutveckling kommer vara som mest intensivt under året som kommer, är avsikten att GHAL även i framtiden ska kunna ge stöd åt de ledningsgrupper som så önskar.

– Vi tycker att satsningen på ledingsgruppsutveckling är fantastisk. Det är ganska unikt i universitetsvärlden. Vi ingår i ett nätverk med kollegor från andra universitet i Sverige, och det är ingen av dem som arbetar på det här systematiska sättet med ledingsgruppsutveckling, säger Eva Jeppson-Eldrot.

Fakta

Ledningsgrupper på SLU:


  • Enligt SLU:s delegationsordning ska varje prefekt bilda en ledningsgrupp.
  • Prefekten avgör vilka som ska ingå i gruppen.
  • Ledningsgruppen är rådgivande.
  • Sammansättningen varierar mellan institutioner, men vanligen ingår ställföreträdande och biträdande prefekter, studierektorer och avdelningschefer.
  • Studenterna har rätt att delta med en representant som utses av SLUSS (som är ett samarbetsorgan för SLU:s åtta studentkårer).
Fakta

Ledningsgruppsutveckling på SLU:


  • Ledningsgruppsutveckling påbörjades 2014 och pågår till årslutet.
  • Den leds av Gruppen för hållbart akademiskt ledarskap (GHAL), som funnits på SLU sedan 2012.
  • Satsningen på ledningsgruppsutveckling är i dagsläget inriktad på institutionernas och fakulteteras ledningsgrupper.
  • Niklas Lundblad är chef för GHAL, som också består av tre ledarutvecklare och en administratör.

 

 

 

6 februari 2015 3 1
  1. Kommentar från Jenny Yngvesson 20 december 2016:

    Ta chansen att utnyttja denna fantastiska och säkert ganska unika chansen att på ett universitet få hjälp med ledarutveckling! GHAL är nära verksamheten och kan därför anpassa stödet så att det passar både personer, grupper och varje institutions unika verksamhet!

Samverkar kring växtskydds-, växtförädlings- och växtodlingsforskning

Samverkar kring växtskydds-, växtförädlings- och växtodlingsforskning

Plattformar SLU har tre plattformar för att stärka samarbetet mellan forskare på de tre fakulteterna LTV, NJ och S: Plattform växtskydd, Plattform växtförädling och Plattform odlingssystem. Syftet är att minimera överlappning inom forskning och undervisning, att dra nytta av SLUs gemensamma resurser och kompletterande kompetenser, att stödja samarbetet mellan forskare vid SLU och att stärka SLUs profil i samhället inom dessa områden.
14 mars 2019 1
Ny bok: Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer

Ny bok: Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer

Publicerat I samband med att våra städer växer och förtätas i allt snabbare takt, har grönskan kommit att få en avgörande roll för det hållbara livet i staden. I sin nya bok ”Urbana ekosystemtjänster - arbeta med naturen för goda livsmiljöer” vill tankesmedjan Movium belysa den urbana grönskans betydelse för stadsbyggande och hur olika aktörer inom branschen kan arbeta med ekosystemtjänster.
13 mars 2019 2

Twitter

Kassavasorter med bättre näringsvärde och potatissorter med bättre motståndskraft mot sjukdomar. Det är målet i nyt… https://t.co/ZHFF3oL7s6 @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
RT @SLUmiljoanalys: Möt forskare från @_SLU och ?@Stockholms_univ? på Baltic Sea Science Center ?@Skansen? i helgen! I rovdjursakvariet bo… @_SLU via Twitter 9 dagar sedan
Parasitsvamp kan hota svenska tallar https://t.co/mN4gBQ9Dp9 https://t.co/2N38cWPOtW @_SLU via Twitter 12 dagar sedan
https://t.co/XKPnmN5LGb @_SLU via Twitter 12 dagar sedan
Kämpar för almens överlevnad https://t.co/cVm03oVgFA https://t.co/PyiRepPmSo @_SLU via Twitter 13 dagar sedan
Allt fler mjölkgårdar tillverkar eget kraftfoder av lokala råvaror, i stället för att köpa färdigblandat. En ny rap… https://t.co/uLpShzz8oT @_SLU via Twitter 14 dagar sedan