Målmedvetet arbete har löst problemen
Lövsta forskningscentrum utanför Uppsala invigdes maj 2012. Foto: Pereric Öberg, Aerobilder

Målmedvetet arbete har löst problemen

Text: Mårten Granert Publicerad: 4 juni 2015
Lövsta forskningscentrum utanför Uppsala är VH-fakultetens största forskningsgård med både fjäder-, gris och nötstall. Fjäderstallet var först med inflyttning 2010. Sedan följde nötstallet 2011 och grisstallet 2012. Nu fungerar verksamheten bra. Lövsta ska vara norra Europas mest attraktiva forskningsmiljö inom området.

– Vi har alla jobbat målmedvetet att förbättra det som har brustit. Under första året i kostallet var det 25 personer, inga försök och inga studenter. Nu är det 13 medarbetare med 3 500 studenter per år och alla 270 kor är upptagna i försök. Det är en oerhörd förändring, säger driftchef Mats Pehrsson.

Kohälsan är helt normal med tanke på besättningsstorleken. Kalvhälsan är föredömlig.

– För några år sedan var 80 procent av alla kalvar sjuka på något sätt. Oftast med diarréer eller luftrörsproblem. Sedan byggde vi kalvtaket och alla nyfödda kalvar fick vara ute i hyddorna i ett par månader samtidigt som vi började med helmjölk. Det var som att vända på en hand. Nu är det fem procent sjuka kalvar. Nu har vi utarbetat bra rutiner. Det är oerhört viktigt.

När det gäller fjäderstallet önskar sig Mats att beläggningen skulle vara högre. Nu genomförs tre, kanske fyra, försök per år när kapaciteten är fem.

– Just nu har vi ett försök med ekologiska kycklingar men sett över året är beläggningen ojämn. Vi behöver också göra en del justeringar. Jag hoppas att vi kommer upp till rätta kapaciteten nästa år.

De flesta av VH:s studenter har undervisningsmoment i stallarna.

– Övningsstallet är nu omgjort och passar nu för både studenterna och korna. Tidigare var vi tvungna att binda upp korna men kor som är vana att gå i lösdrift får ju spelet när de sitter fast. Nu är det säkert också. Studenterna kan stå bakom korna utan risk att bli sparkade. Sammanfattningsvis är det mycket logistik som måste fungera.

Två större saker står på Mats lista. Dels är det basregistreringen, dels att börja använda egenproducerad spannmål.

– När det gäller basregistreringen behöver tekniken trimmas, men det är något som nästan alltid behöver göras mer eller mindre. Till hösten ska vi börja väga ungdjuren. Alla kalvar som fötts den senaste tiden har fått ett öronmärke som gör det möjligt att identifiera kalvarna elektroniskt. Vågar och annan utrustning är på plats och vi börjar väga efter sommaren.

När det gäller att börja använda egenproducerad spannmål kan det innebära några tekniska svårigheter.

– Systemet i nötstallet är gjort för att använda pellets som ska blåsas ut till kraftfoderautomaterna. Hur det fungerar med krossad spannmål vet vi inte riktigt. Ur miljösynpunkt ligger det helt i linje med våra ambitioner. Det är dumt att först köra spannmålen till Västerås för att sedan köra tillbaka den hit. Grisstallet är bättre förberett för ett skifte.

– Först ska vi se om vi kan få till et system som passar. Sedan måste vi skriva ett avtal med Lövsta lantbruk som ska leverera. Att börja med spannmål gör att foderförsök kan utvecklas till exempel med olika sorters proteinkraftfoder i olika koncentrationer.

4 juni 2015
Samverkar kring växtskydds-, växtförädlings- och växtodlingsforskning

Samverkar kring växtskydds-, växtförädlings- och växtodlingsforskning

Plattformar SLU har tre plattformar för att stärka samarbetet mellan forskare på de tre fakulteterna LTV, NJ och S: Plattform växtskydd, Plattform växtförädling och Plattform odlingssystem. Syftet är att minimera överlappning inom forskning och undervisning, att dra nytta av SLUs gemensamma resurser och kompletterande kompetenser, att stödja samarbetet mellan forskare vid SLU och att stärka SLUs profil i samhället inom dessa områden.
14 mars 2019 1
Ny bok: Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer

Ny bok: Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer

Publicerat I samband med att våra städer växer och förtätas i allt snabbare takt, har grönskan kommit att få en avgörande roll för det hållbara livet i staden. I sin nya bok ”Urbana ekosystemtjänster - arbeta med naturen för goda livsmiljöer” vill tankesmedjan Movium belysa den urbana grönskans betydelse för stadsbyggande och hur olika aktörer inom branschen kan arbeta med ekosystemtjänster.
13 mars 2019 2

Twitter

Kassavasorter med bättre näringsvärde och potatissorter med bättre motståndskraft mot sjukdomar. Det är målet i nyt… https://t.co/ZHFF3oL7s6 @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
RT @SLUmiljoanalys: Möt forskare från @_SLU och ?@Stockholms_univ? på Baltic Sea Science Center ?@Skansen? i helgen! I rovdjursakvariet bo… @_SLU via Twitter 5 dagar sedan
Parasitsvamp kan hota svenska tallar https://t.co/mN4gBQ9Dp9 https://t.co/2N38cWPOtW @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
https://t.co/XKPnmN5LGb @_SLU via Twitter 8 dagar sedan
Kämpar för almens överlevnad https://t.co/cVm03oVgFA https://t.co/PyiRepPmSo @_SLU via Twitter 8 dagar sedan
Allt fler mjölkgårdar tillverkar eget kraftfoder av lokala råvaror, i stället för att köpa färdigblandat. En ny rap… https://t.co/uLpShzz8oT @_SLU via Twitter 10 dagar sedan