Målmedvetet arbete har löst problemen
Lövsta forskningscentrum utanför Uppsala invigdes maj 2012. Foto: Pereric Öberg, Aerobilder

Målmedvetet arbete har löst problemen

Text: Mårten Granert Publicerad: 4 juni 2015
Lövsta forskningscentrum utanför Uppsala är VH-fakultetens största forskningsgård med både fjäder-, gris och nötstall. Fjäderstallet var först med inflyttning 2010. Sedan följde nötstallet 2011 och grisstallet 2012. Nu fungerar verksamheten bra. Lövsta ska vara norra Europas mest attraktiva forskningsmiljö inom området.

– Vi har alla jobbat målmedvetet att förbättra det som har brustit. Under första året i kostallet var det 25 personer, inga försök och inga studenter. Nu är det 13 medarbetare med 3 500 studenter per år och alla 270 kor är upptagna i försök. Det är en oerhörd förändring, säger driftchef Mats Pehrsson.

Kohälsan är helt normal med tanke på besättningsstorleken. Kalvhälsan är föredömlig.

– För några år sedan var 80 procent av alla kalvar sjuka på något sätt. Oftast med diarréer eller luftrörsproblem. Sedan byggde vi kalvtaket och alla nyfödda kalvar fick vara ute i hyddorna i ett par månader samtidigt som vi började med helmjölk. Det var som att vända på en hand. Nu är det fem procent sjuka kalvar. Nu har vi utarbetat bra rutiner. Det är oerhört viktigt.

När det gäller fjäderstallet önskar sig Mats att beläggningen skulle vara högre. Nu genomförs tre, kanske fyra, försök per år när kapaciteten är fem.

– Just nu har vi ett försök med ekologiska kycklingar men sett över året är beläggningen ojämn. Vi behöver också göra en del justeringar. Jag hoppas att vi kommer upp till rätta kapaciteten nästa år.

De flesta av VH:s studenter har undervisningsmoment i stallarna.

– Övningsstallet är nu omgjort och passar nu för både studenterna och korna. Tidigare var vi tvungna att binda upp korna men kor som är vana att gå i lösdrift får ju spelet när de sitter fast. Nu är det säkert också. Studenterna kan stå bakom korna utan risk att bli sparkade. Sammanfattningsvis är det mycket logistik som måste fungera.

Två större saker står på Mats lista. Dels är det basregistreringen, dels att börja använda egenproducerad spannmål.

– När det gäller basregistreringen behöver tekniken trimmas, men det är något som nästan alltid behöver göras mer eller mindre. Till hösten ska vi börja väga ungdjuren. Alla kalvar som fötts den senaste tiden har fått ett öronmärke som gör det möjligt att identifiera kalvarna elektroniskt. Vågar och annan utrustning är på plats och vi börjar väga efter sommaren.

När det gäller att börja använda egenproducerad spannmål kan det innebära några tekniska svårigheter.

– Systemet i nötstallet är gjort för att använda pellets som ska blåsas ut till kraftfoderautomaterna. Hur det fungerar med krossad spannmål vet vi inte riktigt. Ur miljösynpunkt ligger det helt i linje med våra ambitioner. Det är dumt att först köra spannmålen till Västerås för att sedan köra tillbaka den hit. Grisstallet är bättre förberett för ett skifte.

– Först ska vi se om vi kan få till et system som passar. Sedan måste vi skriva ett avtal med Lövsta lantbruk som ska leverera. Att börja med spannmål gör att foderförsök kan utvecklas till exempel med olika sorters proteinkraftfoder i olika koncentrationer.

4 juni 2015
Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Djurfilm När Cecilia Di Bernardis dokumentär om fjällrävar hade visats i italiensk tv hörde en pojke av sig. Han hade blivit så inspirerad av filmen att han valt fjällräv som ämne för sitt föredrag inför klassen. Det kanske var första gången hans klasskamrater hörde talas om detta nordliga djur. ”Det var fantastiskt, det var ju precis det vi ville uppnå med dokumentären” säger Cecilia som nu är doktorand på SLU:s forskningsstation i Grimsö.
9 september 2019 10
Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism Turism där djur på något sätt ingår är en växande industri i många länder runt om i världen. Det är turism där människor ska få närkontakt med vilda djur i roller som underhållare, transportmedel, jaktbyte eller selfiekompisar. Dessa verksamheter kan se ut på många olika sätt beroende på vilket djurslag som står i fokus. Gemensamt många gånger är att dessa verksamheter bedrivs på människans villkor medan djurvälfärden är åsidosatt.
16 september 2019 2

Twitter

Miljövänligt odlad gourmetfisk tas fram i samarbete mellan forskare, kockar och näringsliv https://t.co/cA7f7SMEHD https://t.co/M56oJueIyC @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Minskad övergödning ökar värdet på fritidsfiskets fångster https://t.co/oGlPaCnSxd @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Långsamma muskler ger koreansk lantras ett godare griskött. Den genetiska bakgrunden har nu hittats.… https://t.co/dCVNVrj0HB @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Livet på jorden ska kartläggas i storslaget EU-projekt. Tomas Roslin från SLU har tillsammans med två andra forskar… https://t.co/O1ae5FZ6pr @_SLU via Twitter 8 dagar sedan
Färre yngel dör i laxsjukdomen M74 https://t.co/xKxKRidpAV @_SLU via Twitter 9 dagar sedan
Djurskyddsföreningen donerar pengar till SLU https://t.co/CkGUEvL2mB @_SLU via Twitter 11 dagar sedan