Människor och djur på Nordens Ark

Text: Vanja Sandgren Publicerad: 27 maj 2015
Det handlar om att vara iakttagen, åt båda håll. Det är vår, solen värmer och lite så där lagom i skymundan ligger lodjuret och jäser. Han studerar djurparkens besökare. Med lite tur, om man står stilla och fokuserar, kan våra blickar mötas.

Men vad har SLU med Nordens Ark göra?

Jenny Loberg.

Jenny Loberg. Foto: Vanja Sandgren

– Jo, vi har ett samarbete som började 2002, då tankarna om ett etologi och djurskyddsprogram var nya. SLU fick mycket input i hur den nya utbildningen skulle utformas. Sedan har samarbetet fortsatt, säger Jenny Loberg, lektor i etologi, som arbetar både som forskare på SLU och utbildningsansvarig på Nordens Ark.

Kombinationen verkar fungera. Några dagar i veckan på Västkusten, i Hunnebostrand, och några dagar på SLU i Skara. Jenny får forskar-, student-, elev-, och lärarkontakter.

– Det viktigaste för mig är att utbilda människor för att kunna jobba med tanke på djurens bästa. Mitt specialområde är etologi och jag tänker mycket på djurvälfärd. Jag vill ta reda på hur vi ska agera för att djur ska ha ett så bra liv som möjligt, att de ska få en naturlig tillvaro som möjligt i sina hägn, på lantgården, ja överallt.

Det händer med djur

Nordens Ark drivs av en stiftelse och invigdes 1989. Djurparken har vuxit snabbt och idag finns det cirka 80 djurarter. De 55 i personalen har att göra.

– Det är en rolig, ibland lite rörig arbetsplats, det händer saker hela tiden. En anka får ont i en tå, en skruvhornsget har klövproblem, amurleoparderna släpps ihop för parning och börjar slåss. Då måste det finnas beteende- och djursjukvårdskompetens, säger Jenny.

Veterinären Sune Gregorius huserar i Dingle och djursjukskötaren Elin Eriksson-Byröd finns på plats. När fåglar och reptiler behöver veterinärvård kommer Bo Runsten, veterinär, som också är knuten till Universeum i Göteborg.

På zoologiska avdelningen jobbar fyra personer, bland andra Karin Larsson som är etolog examinerad från SLU. Hon har koll på stamböcker och alla tillstånd som behövs för att hålla djuren. Det finns en internationell databas, ZIMS, där djurindivider registreras.

Djurvårdare sköter djuren och utfodrar dem. Flera av dem har också immobiliseringskunskap, att kunna söva djuren.

– Det är ett måste, annars gömmer sig djuren för veterinären. De vet vem han är!

Hotade arter

Flera hotade djurarter föds upp på Nordens Ark för att sättas tillbaka i sina naturliga miljöer. För andra arter är syftet att hålla en genbank och se till att hålla en population så frisk som möjligt för att kunna placera ut i framtiden.

– Projekt med grönfläckig padda och pilgrimsfalk avslutas nu. De finns i tillräcklig mängd i det vilda. Däremot är den vitryggiga hackspetten sällsynt i Sverige eftersom skogslandskapet har förändrats. Det finns inte så många döda och döende lövträd som är nödvändiga för hackspetten när den söker föda och häckar. Därför föder vi upp ungar och placerar ut på lämpliga ställen.

– Det är spännande med djuren på olika sätt. De som är svåra att hålla är en utmaning. Vargen till exempel, det är komplicerat eftersom den rör sig över stora områden. Amurleoparden och den persiska leoparden är till skillnad från snöleoparden inte lika lugna, de blir lätt stressade.

Men är det då okej att förvara djuren?

– Den moraliska aspekten är på individ- eller artnivå. Om man bara ser till individernas djurvälfärdsperspektiv är det tveksamt. Men för att få amurleoparder att överleva i det vilda behövs genetisk variation och reproduktion. Idag finns det 30 till 50 individer kvar på ett litet område i Amurdalen. Individer i hägn får lida lite för artens överlevnad.

En annan aspekt är att djur som är födda i fångenskap är vana vid människor. Det går inte att släppa ut stora rovdjur i ett område där det lever människor som de förknippar med mat. Rovdjuren blir skjutna direkt. Tanken är att ha kattdjuren i reservat så att ungarna lär sig jaga själva innan de blir utsläppta.

Forskning

Många frågor söker svar och det är naturligt att SLU och Nordens Ark har ett samarbete inom forskning och utbildning. Nyligen startades Center for Feline Behaviour and Welfare som bl. a. fokuserar på svårigheten att hålla kattdjur i hägn då de ofta visar stereotypa beteenden som pacing, ett onormalt vandrande.

– Till att börja med ska vi inte ändra på något, vi ska med hjälp av examensarbetare ta reda på dygnsrytmen och se om kattdjuren har stereotypa beteenden och om de mår dåligt. Vissa arter vantrivs inte. Nästa steg är att förändra något i hägnet. Och att ta frågan vidare till forskningsnivå.

Andra forskningsprojekt handlar om häst. Przewalskis häst som härstammar från Mongoliet finns på Nordens Ark.

– Ett av våra ston flyttades till ett mellanhägn för hästar i Mongoliet. Där behöver hästarna bara lära sig att hålla sig undan och de kan sedan placeras ut i det vilda. I Mongoliet finns det nu en fungerande population

Ett annat hästprojekt handlar om att studera hur hästarna reagerar på kända respektive okända föremål, känd och okänd människa. Det intressanta är om och hur reaktionerna skiljer sig mellan Przewalskis häst och våra domesticerade hästar. Har hästarnas flyktbeteende förändrats till följd av domesticeringen? Kunskap om hästdjurs inlärningsförmåga, förmåga att vänja sig vid skrämmande föremål och förmåga att kommunicera med människor kan vara till nytta både vid hantering av våra sporthästar samt vid inhysning av vilda hästdjur i djurpark.

Tiger-TV

Nytillskottet i parken är tre amurtigerungar. Nu är de några veckor gamla och har börjar röra sig i lyan, det går att se live på Tiger-TV.

Fakta

Om Nordens Ark

Nordens Ark finns på Åby Säteri i Hunnebostrand, ett tidigare jordbruk på 380 hektar. Här bedrivs avel och uppfödning av hotade arter. En del av djuren sätts tillbaka i sin naturliga miljö. Djuren i parkerna fungerar som en ”säkerhetspopulation” av de arter som annars riskerar att dö ut.

Det finns också en ekopark på 300 hektar. Det är gammal ängsmark som återställs efter att ha använts till granplantering. Nu hoppas man på att den biologiska mångfalden ska öka.

Nordens Ark
Fakta

Utbildning

Det arrangeras kurser och utbildningar på flera nivåer, från en ”Djur och skurförskola” till aktiviteter för grundskola och gymnasium.

SLU - Etologi och djurskyddsprogrammet ges idag i Uppsala på institutionen för husdjurens miljö och hälsa. De goda kontakterna består med Nordens Ark, nya samarbeten sker också med andra högskolor och universitet som Göteborgs universitet och Högskolan i Skövde. Forskningen sker i Skara.

En kurs som fokuserar på djurs beteende i djurparker ges i samverkan mellan SLU, Nordens Ark och Högskolan i Skövde.

 
Fakta

Relaterad SLU-forskning

En av de viktigaste orsakerna till att snöleoparden är hotad är att den äter tamboskap, främst getter och får. Men det går att lindra konflikten och skydda snöleoparderna, enligt en nyligen publicerad studie av Örjan Johansson från SLU och hans kollegor. Läs mer på SLU:s webb.
27 maj 2015 6 4
  1. Kommentar från Dag Lindgren 27 maj 2015:

    Det står i figurtexten att lo betraktas som nära hotad. Men rödlistan betraktar numera lo som sårbar, dvs ”hotad” och inte bara ”nära hotad” http://artfakta.artdatabanken.se/taxon/100057 . Fast jag tycker rödlistan överdriver hoten http://daglindgren.upsc.se/Naturv/Redlistedforestspecies.htm

    • Kommentar från Vanja Sandgren 28 maj 2015:

      Tack Dag för din uppmärksamhet! Uppgiften är hämtad från Nordens Ark och inte dubbelkollad med Artdatabanken. Tack även för dina länkar! MVH Vanja Sandgren

      • Kommentar från Dag Lindgren 29 maj 2015:

        Hej Vanja
        Det är ett bagatellartat och oförargligt misstag att inte hänga med i de senaste månadernas uppdatering av rödlistan. Men det har en långt allvarligare bakgrund att jag upptäckte det. Hur många vargar som behövs är synnerligen kontroversiellt och kommer så att förbli eftersom det skall utredas igen. Jag skrev ett surt brev till Naturvårdsverket om deras offentliggörande av resultat som inte var mogna att rista i sten http://daglindgren.upsc.se/VargGYBS/NaturvardsverketBrevVarg150407.pdf . Det tycks givit resultat, Naturvårdsverket kommer att ändra förvaltningsplanen och tillsatte två nya forskargrupper för vad en forskargrupp nästan är klar med, men som (bl a) jag ifrågasatte. Jag tror att man inte tillräckligt beaktar hur forskarna är hur de fungerar vad som driver dem och hur man väljer vad som presenteras. För att förstå detta bättre tittade jag på vad som ligger bakom besluten för de andra stora rovdjuren (lo, björn och järv). Det var därför det var aktuellt för mig med lo. Som ett första led kommer jag med en jämförelse mellan rödlistan och art- och habitatdirektivet för de stora rovdjuren om någon vecka. Dina studier kanske kan utvecklas till studier om etiologin (eller psykologin eller psykiatrin) hos naturvetare i beröring med varg, deras samspel och deras samspel med andra delar av samhället:-) Eller hur man nu skall komma åt problemet.:-) Varg och de stora rovdjuren är dock ett litet problem jämfört med konsekvenserna av rödlistans ofullkomligheter för skogsbruket.
        Mvh Dag Lindgren prof em skogsgenetik

        • Kommentar från Vanja Sandgren 1 juni 2015:

          Intressanta synpunkter! Jag vill dock påpeka att artikeln inte är skriven av en forskare eller med syfte att utveckla nya studier. Resurs ska spegla sådant som händer på universitetet och där är ni forskare en ovärderlig källa till information. MVH Vanja Sandgren, redaktör för personaltidningen Resurs.

Oväntad vändning i samverkan mellan Holmen Skog och SLU

Oväntad vändning i samverkan mellan Holmen Skog och SLU

Vilt Hur påverkas den uppväxande skogen av bete från klövdjur? Det var frågan som Holmen skog hoppades att samarbetet med SLU skulle ge svar på. På en lyckad exkursion till ett älghägn utanför Gideå i Västernorrland visade doktoranden Michelle Nordkvist att samarbetet kan ge svar på hur insekterna påverkas också. – Roligt att vi kan skapa ytor för en viss typ av forskning som sedan leder till ny forskning som vi inte hade förutsett men kan ha nytta av, säger Peter Christoffersson på Holmen Skog.
8 december 2017 2

Twitter

I #lucka12 tipsar vi om ett nytt flöde för kunskapen om Sveriges arter och naturvård. https://t.co/bRoWfzpKeK @_SLU via Twitter 4 timmar sedan
I #lucka11 får veta mer om vikten av balans mellan täthet och rymlighet i stadsmiljöer. #SDG11 https://t.co/2A4COqe6iu @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Andra advent och dags för #lucka10 i vår julkalender! Titta på prisbelönt film om minskad påverkan av skogsbruket p… https://t.co/iHfyOkaP5I @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
#Annadagen till ära så tillägnar vi #lucka9 i julkalendern till kunskap om #julbak. https://t.co/qsbVYHX3pP @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Katter av raserna burma, russian blue, abessinier och norsk skogkatt utvecklar diabetes oftare än andra raser. Och… https://t.co/q1b2m1UBCN @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Har du koll på skogsresurserna? Öppna #lucka8 och se efter. #Riksskogstaxeringen https://t.co/mg3liepye3 @_SLU via Twitter 4 dagar sedan