Markvetare med Östersjö-fokus

Text: Li Gessbo Publicerad: 21 april 2016
I sitt arbete vid Baltic Eye och Östersjöcentrum får forskaren Annika Svanbäck god användning av sin kunskap i markvetenskap. Kunskapen har hon tagit med sig från SLU och kontakterna med vårt universitet är levande.

Jordbruket och Östersjön

– Jag doktorerade i markvetenskap vid SLU 2014 och började mitt arbete vid Baltic Eye senare samma år. Jag bidrar där med min kunskap om näringsflöden i jordbruket, jag kan tolka resultat och jag förstår vad vi ser och hur vi kan göra beräkningar, säger Annika Svanbäck om sitt uppdrag att forska samt syntetisera och kommunicera forskning om jordbrukets påverkan på Östersjön.

Baltic Eye är en del av Stockholm universitets Östersjöcentrum. Där har samlats forskare med olika bakgrund tillsammans med kommunikatörer för att syntetisera östersjöforskning med fokus på ett friskare Östersjön. Kunskapen förmedlas till beslutsfattare och används till nya vetenskapliga publikationer.

Storskalighet och utmaningar

– Just nu arbetar jag mycket med storskaliga näringsbudgetar i Östersjöns avrinningsområde. Jag vill se var det finns stora överskott av näringsämnen, det handlar om gödselmängd i relation till gröda, säger Annika.

Hon gör en kartläggning i stor skala över regionen, för att kunna ge en aktuell lägesbeskrivning. I beskrivningen av hur situationen ser ut ingår också att relatera det till rådande lagar och regler. Än är inte resultaten klara, men det är känt att stallgödsel står för en stor andel av näringsflödena i Östersjöns avrinningsområde och det behövs en bättre hantering i flera regioner:
– Vi vet redan i viss utsträckning vilka åtgärder som behöver göras, då kvarstår implementeringen. Olika styrmedel behövs för att åtgärderna ska genomföras. Östersjöcentrum och Baltic Eye är relativt nya och vi lär oss allt mer om hur kommunikationen mellan forskning och beslutsfattare kan ske. En utmaning är att effektivt koppla samman forskning och politiska processer och beslutsfattande.

Läckage och åtgärder

– Jag har alltid varit intresserad av odling och livsmedelsförsörjning, det är så viktiga ämnen! Intresset tog mig till SLU och jag läste agronom-mark/växt. När jag var klar med grundutbildningen jobbade jag i ett år i Kanada i ett labb där vi undersökte prover från gruvindustrin, vad som läckt ut därifrån. När jag kom hem igen jobbade jag först som forskningsassistent vid institutionen för vatten och miljö och fick sedan en doktorandtjänst vid institutionen för mark och miljö.

Doktorsarbetet handlade om fosforläckage från jordbruksmark, vilket kan leda till övergödning av vattendrag, och hur kemiska och fysikaliska egenskaper kan påverka läckaget. Det handlade även om att undersöka metoder för att minska fosforläckage, ett exempel är strukturkalkning som kan minska fosforläckage från lerjord.

När det gäller kväve- och fosforförluster till Östersjön är jordbruk och avlopp de största källorna, berättar Annika:
– Förslag till åtgärder inom jordbruket varierar beroende på förutsättningarna. Grundläggande är att begränsa överskottet av näringsämnen. Ibland är det kunskap och rådgivning som behövs, ibland behövs bidrag för åtgärder eller bättre lagstiftning.

SLU-kunskapen behövs

Annikas arbete vid Baltic Eye handlar om storskaliga modeller:
– Här får jag sätta kunskaperna i ett nytt sammanhang, mer övergripande. Och jag har stor nytta av mina kontakter på SLU. Vid både SLU och Östersjöcentrum rör vi oss kring samma frågor, vi kompletterar varann.

Som enda markvetaren vid Östersjöcentrum håller Annika kontakterna med SLU-forskare levande för att hålla sig uppdaterad och för att samarbeta kring publikationer. Annika erkänner att något hon saknar från sin tid vid SLU är fältarbeten som hon inte gör längre.

– De fortsatta kontakterna med SLU är väldigt värdefulla. Och Östersjöcentrum kan bidra till att lyfta SLU-resultat till ett större sammanhang som når ut till fler – det finns massor av värdefull kunskap som skulle kunna användas ännu mer! säger Annika.

21 april 2016 4
Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Djurfilm När Cecilia Di Bernardis dokumentär om fjällrävar hade visats i italiensk tv hörde en pojke av sig. Han hade blivit så inspirerad av filmen att han valt fjällräv som ämne för sitt föredrag inför klassen. Det kanske var första gången hans klasskamrater hörde talas om detta nordliga djur. ”Det var fantastiskt, det var ju precis det vi ville uppnå med dokumentären” säger Cecilia som nu är doktorand på SLU:s forskningsstation i Grimsö.
9 september 2019 10
Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism Turism där djur på något sätt ingår är en växande industri i många länder runt om i världen. Det är turism där människor ska få närkontakt med vilda djur i roller som underhållare, transportmedel, jaktbyte eller selfiekompisar. Dessa verksamheter kan se ut på många olika sätt beroende på vilket djurslag som står i fokus. Gemensamt många gånger är att dessa verksamheter bedrivs på människans villkor medan djurvälfärden är åsidosatt.
16 september 2019 2

Twitter

Upphandling med fokus på djur och hälsa https://t.co/JVZmv3pX29 @_SLU via Twitter 12 timmar sedan
Kan Sveriges naturvårdsinsatser hålla jämna steg med skogsbruket? En tvärvetenskaplig forskargrupp har undersökt vi… https://t.co/TQO33suZuH @_SLU via Twitter 13 timmar sedan
Konsumenter reagerar negativt på ordet ”bioteknik”. Märkning av livsmedel bör kombineras med upplysning om vad orde… https://t.co/C0Gr9OIYOu @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
Miljövänligt odlad gourmetfisk tas fram i samarbete mellan forskare, kockar och näringsliv https://t.co/cA7f7SMEHD https://t.co/M56oJueIyC @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
Minskad övergödning ökar värdet på fritidsfiskets fångster https://t.co/oGlPaCnSxd @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
Långsamma muskler ger koreansk lantras ett godare griskött. Den genetiska bakgrunden har nu hittats.… https://t.co/dCVNVrj0HB @_SLU via Twitter 7 dagar sedan