Mastklättraren från Vindeln
Thomas Hörnlund på topp. Foto: Vanja Sandgren, SLU.

Mastklättraren från Vindeln

Text: Vanja Sandgren Publicerad: 29 oktober 2014
Högt, lågt och mittemellan, på SLU jobbar vi på olika plan. Bland granars sus, ljumma vindar, is och snö finns Thomas Hörnlund. På Svartbergets fältforskningsstation är han mastklättrare.

Eller egentligen försökstekniker. Thomas är 41 år och jobbar på Svartbergets fältforskningsstation, sex kilometer från Vindeln och sex mil från Umeå.

Resurs är nyfiken på vad SLU: s medarbetare gör på jobbet. Berätta om något du håller på med?

– Jag finns med i ett projekt, ICOS, ett EU-projekt över 25 år som vill ha koll på växthusgaserna. Det gör man bland annat med atmosfärmaster. Mitt uppdrag är att serva instrumenten och laga den 150 meter höga Vindelmasten när det behövs, säger Thomas.

Vindelmasten var först av alla ICOS-master/ EU-master, nu finns det tre master i Sverige, de två andra i Norunda och Hyltemosse. Fler kommer att byggas inom EU.

– Vindelmasten är 150 meter hög och det tar mig ungefär 45 minuter att klättra upp till toppen med full utrustning under normala förhållanden, berättar Thomas. Det är ingen höjdare att upptäcka att man glömt något när man väl kommit ända upp.

Thomas hör till de från början åtta frivilliga som fick prova på. De gick en utbildning i säkerhet och teknik vid åskforskningslaboratoriet i Uppsala. Ett klätterföretag höll i kursen och eleverna lärde sig att klättra i en 25 meter hög mast under tak.

Härligt och farligt

Thomas beskriver känslan av att behärska situationen, att släppa taget och att linan som är fäst i masten håller. Han hänger i en sele som är fastkrokad i masten.

– Vi är alltid två klättrare, det hör till säkerhetstänket, man måste kunna rädda varandra. Och vara beredd på att allt kan hända. En isklump i ansiktet, en skiftnyckel i pannan, eller att man plötsligt blir yr eller sjuk.

Klättrarna servar instrumenten om de inte visar rätt, forskaren har uppsikt över detta. Plus att det finns rutiner för när instrumenten ska servas. Adrenalinkickar är givet på uppdraget.

– Vi klättrar året runt, även i is och kyla. Men inte under för farliga omständigheter, till exempel i storm. Helnöjd känner jag mig efter ett lyckat uppdrag. Vi planerar på marken, med olika rörelser, man övar om och om igen, med alla verktyg.

Se Thomas film på Youtube om hur man byggde masten på Svartberget.

Fakta

Svartberget och ICOS

Svartbergets fältforskningsstation
Svartbergets fältforskningsstation tillhör enheten för skoglig fältforskning vid SLU och är utgångspunkten för verksamheten i Svartberget och Ätnarovas försöksparker. Här jobbar ca tio försökstekniker, forskningsingenjörer, administrativ och säsongsanställd personal. Svartbergets fältforskningsstation.

ICOS
ICOS (Integrated Carbon Observation System) är ett infrastrukturprojekt inom EU för att förstå utbytet av växthusgaser mellan jordytan och atmosfären, 17 länder finns representerade. I Sverige samverkar Lunds universitet, Göteborgs universitet, SLU, Abisko fältstation och Stockholms universitet. Svenska ICOS - informationstext

ICOS Sverige webb: http://www.icos-sweden.se./

ICOS EU webb: http://www.icos-infrastructure.eu/

 

 
29 oktober 2014 4
Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Djurfilm När Cecilia Di Bernardis dokumentär om fjällrävar hade visats i italiensk tv hörde en pojke av sig. Han hade blivit så inspirerad av filmen att han valt fjällräv som ämne för sitt föredrag inför klassen. Det kanske var första gången hans klasskamrater hörde talas om detta nordliga djur. ”Det var fantastiskt, det var ju precis det vi ville uppnå med dokumentären” säger Cecilia som nu är doktorand på SLU:s forskningsstation i Grimsö.
9 september 2019 10
Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism Turism där djur på något sätt ingår är en växande industri i många länder runt om i världen. Det är turism där människor ska få närkontakt med vilda djur i roller som underhållare, transportmedel, jaktbyte eller selfiekompisar. Dessa verksamheter kan se ut på många olika sätt beroende på vilket djurslag som står i fokus. Gemensamt många gånger är att dessa verksamheter bedrivs på människans villkor medan djurvälfärden är åsidosatt.
16 september 2019 2

Twitter

Miljövänligt odlad gourmetfisk tas fram i samarbete mellan forskare, kockar och näringsliv https://t.co/cA7f7SMEHD https://t.co/M56oJueIyC @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Minskad övergödning ökar värdet på fritidsfiskets fångster https://t.co/oGlPaCnSxd @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Långsamma muskler ger koreansk lantras ett godare griskött. Den genetiska bakgrunden har nu hittats.… https://t.co/dCVNVrj0HB @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Livet på jorden ska kartläggas i storslaget EU-projekt. Tomas Roslin från SLU har tillsammans med två andra forskar… https://t.co/O1ae5FZ6pr @_SLU via Twitter 8 dagar sedan
Färre yngel dör i laxsjukdomen M74 https://t.co/xKxKRidpAV @_SLU via Twitter 9 dagar sedan
Djurskyddsföreningen donerar pengar till SLU https://t.co/CkGUEvL2mB @_SLU via Twitter 11 dagar sedan