Mastklättraren från Vindeln
Thomas Hörnlund på topp. Foto: Vanja Sandgren, SLU.

Mastklättraren från Vindeln

Text: Vanja Sandgren Publicerad: 29 oktober 2014
Högt, lågt och mittemellan, på SLU jobbar vi på olika plan. Bland granars sus, ljumma vindar, is och snö finns Thomas Hörnlund. På Svartbergets fältforskningsstation är han mastklättrare.

Eller egentligen försökstekniker. Thomas är 41 år och jobbar på Svartbergets fältforskningsstation, sex kilometer från Vindeln och sex mil från Umeå.

Resurs är nyfiken på vad SLU: s medarbetare gör på jobbet. Berätta om något du håller på med?

– Jag finns med i ett projekt, ICOS, ett EU-projekt över 25 år som vill ha koll på växthusgaserna. Det gör man bland annat med atmosfärmaster. Mitt uppdrag är att serva instrumenten och laga den 150 meter höga Vindelmasten när det behövs, säger Thomas.

Vindelmasten var först av alla ICOS-master/ EU-master, nu finns det tre master i Sverige, de två andra i Norunda och Hyltemosse. Fler kommer att byggas inom EU.

– Vindelmasten är 150 meter hög och det tar mig ungefär 45 minuter att klättra upp till toppen med full utrustning under normala förhållanden, berättar Thomas. Det är ingen höjdare att upptäcka att man glömt något när man väl kommit ända upp.

Thomas hör till de från början åtta frivilliga som fick prova på. De gick en utbildning i säkerhet och teknik vid åskforskningslaboratoriet i Uppsala. Ett klätterföretag höll i kursen och eleverna lärde sig att klättra i en 25 meter hög mast under tak.

Härligt och farligt

Thomas beskriver känslan av att behärska situationen, att släppa taget och att linan som är fäst i masten håller. Han hänger i en sele som är fastkrokad i masten.

– Vi är alltid två klättrare, det hör till säkerhetstänket, man måste kunna rädda varandra. Och vara beredd på att allt kan hända. En isklump i ansiktet, en skiftnyckel i pannan, eller att man plötsligt blir yr eller sjuk.

Klättrarna servar instrumenten om de inte visar rätt, forskaren har uppsikt över detta. Plus att det finns rutiner för när instrumenten ska servas. Adrenalinkickar är givet på uppdraget.

– Vi klättrar året runt, även i is och kyla. Men inte under för farliga omständigheter, till exempel i storm. Helnöjd känner jag mig efter ett lyckat uppdrag. Vi planerar på marken, med olika rörelser, man övar om och om igen, med alla verktyg.

Se Thomas film på Youtube om hur man byggde masten på Svartberget.

Fakta

Svartberget och ICOS

Svartbergets fältforskningsstation
Svartbergets fältforskningsstation tillhör enheten för skoglig fältforskning vid SLU och är utgångspunkten för verksamheten i Svartberget och Ätnarovas försöksparker. Här jobbar ca tio försökstekniker, forskningsingenjörer, administrativ och säsongsanställd personal. Svartbergets fältforskningsstation.

ICOS
ICOS (Integrated Carbon Observation System) är ett infrastrukturprojekt inom EU för att förstå utbytet av växthusgaser mellan jordytan och atmosfären, 17 länder finns representerade. I Sverige samverkar Lunds universitet, Göteborgs universitet, SLU, Abisko fältstation och Stockholms universitet. Svenska ICOS - informationstext

ICOS Sverige webb: http://www.icos-sweden.se./

ICOS EU webb: http://www.icos-infrastructure.eu/

 

 
29 oktober 2014 4
Samverkar kring växtskydds-, växtförädlings- och växtodlingsforskning

Samverkar kring växtskydds-, växtförädlings- och växtodlingsforskning

Plattformar SLU har tre plattformar för att stärka samarbetet mellan forskare på de tre fakulteterna LTV, NJ och S: Plattform växtskydd, Plattform växtförädling och Plattform odlingssystem. Syftet är att minimera överlappning inom forskning och undervisning, att dra nytta av SLUs gemensamma resurser och kompletterande kompetenser, att stödja samarbetet mellan forskare vid SLU och att stärka SLUs profil i samhället inom dessa områden.
14 mars 2019 1
Ny bok: Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer

Ny bok: Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer

Publicerat I samband med att våra städer växer och förtätas i allt snabbare takt, har grönskan kommit att få en avgörande roll för det hållbara livet i staden. I sin nya bok ”Urbana ekosystemtjänster - arbeta med naturen för goda livsmiljöer” vill tankesmedjan Movium belysa den urbana grönskans betydelse för stadsbyggande och hur olika aktörer inom branschen kan arbeta med ekosystemtjänster.
13 mars 2019 2

Twitter

Kassavasorter med bättre näringsvärde och potatissorter med bättre motståndskraft mot sjukdomar. Det är målet i nyt… https://t.co/ZHFF3oL7s6 @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
RT @SLUmiljoanalys: Möt forskare från @_SLU och ?@Stockholms_univ? på Baltic Sea Science Center ?@Skansen? i helgen! I rovdjursakvariet bo… @_SLU via Twitter 5 dagar sedan
Parasitsvamp kan hota svenska tallar https://t.co/mN4gBQ9Dp9 https://t.co/2N38cWPOtW @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
https://t.co/XKPnmN5LGb @_SLU via Twitter 8 dagar sedan
Kämpar för almens överlevnad https://t.co/cVm03oVgFA https://t.co/PyiRepPmSo @_SLU via Twitter 8 dagar sedan
Allt fler mjölkgårdar tillverkar eget kraftfoder av lokala råvaror, i stället för att köpa färdigblandat. En ny rap… https://t.co/uLpShzz8oT @_SLU via Twitter 10 dagar sedan