Medborgarforskning – engagemang och delaktighet

Text: Ylva Carlqvist Warnborg Publicerad: 4 december 2020
Medborgarforskning är ett ord och ett fenomen i tiden. Allt smartare, bättre, billigare och enklare mätmetoder i kombination med goda kommunikationsmöjligheter via till exempel sociala medier bäddar för utvecklingen där gemene man bidrar allt mer till forskning.

– När allmänheten hjälper till handlar det ofta om naturvetenskapliga observationer och mätningar, och alla fascineras vi väl av elektronik, säger Patrik Oskarsson, forskare på SLU:s avdelning för landsbygdsutveckling på Institutionen för stad och land. Han har själv intresserat sig för luftmätningar, där små laserstyrda partikelmätare med elektronisk display och god exakthet numera kan ge mycket ”nästanforskning” för pengarna. Sådana mätare kostar nämligen bara en procent av den utrustning som används av forskarna själva.

Patrik Oskarsson. Foto: privat

Men han ser också stor potential för samhällsvetenskaplig forskning att alltmer ta hjälp av medborgare för att samla in data. Själva företeelsen medborgarforskning – eller deltagandeprocesser, som det ofta kallas inom samhällsvetenskaplig forskning – ger också många möjligheter att verkligen sjösätta de tvärvetenskapliga forskningsprojekt som det annars oftare talas om än verkligen genomförs. Samma data kan vara av intresse för såväl miljöforskning som folkhälsoforskning.

Inget nytt fenomen

Medborgarforskning är inte ett nytt fenomen, för redan på 1700-talet skapade Carl von Linné ett nätverk för inrapportering av lövsprickning. Det är inte heller strikt vetenskaplig forskning med stenkoll på alla parametrar, faktorer och arbetssätt. Men på hemsidan medborgarforskning.se konstateras att medborgarforskning inte enbart leder till vetenskapliga framsteg, utan ”det påverkar till exempel även deltagarnas kunskaper, deras förtroende för vetenskap, och skapar en direkt relation mellan universitet och allmänheten”.

Här finns alltså också tydliga demokratiska egenvärden att ta vara på. Medborgare som hjälper till kan gynna både biodiversitet och demokratiutveckling.

– Runtom i dagens värld ser vi hur populism och auktoritära system, som inte är intresserade av eller tror på vetenskap, vinner mark. Men inbjuds människor att själva mäta till exempel kvalitén på luften de andas eller vattnet de badar i så skapar man delaktighet och kan vinna ett högre förtroende och skapa engagemang för viktiga frågor.

Fakta

Kunskapspodden

Hör en längre intervju med Patrik Oskarsson i det senaste avsnittet av Kunskapspodden där också Lotta Fabricius Kristiansen och Magnus Ljung från SLU RådNu medverkar.
Fakta

SLU och medborgarforskning

SLU kraftsamlar kring medborgarforskning och under 2020 etableras grundläggande kommunikation och information kring pågående verksamhet. Läs mer.

Bli medborgarforskare och rapportera dina naturobservationer. Här kan du nå rapportsystem för frivilligövervakning som SLU driver i samarbete med ideella krafter och andra myndigheter. Du hittar också aktuella kampanjer inom medborgarforskning.

 

4 december 2020 1

Twitter

”Inga glömda utsläpp i Sveriges klimatrapportering” https://t.co/QN1ync0I0p @_SLU via Twitter 8 månad sedan
UppTalk Weekly panelsamtal: Hur ska vi bromsa resistensutvecklingen utan ny antibiotika? SLU-professor Susanna Sten… https://t.co/0xZPPLtq4c @_SLU via Twitter 1 år sedan
Idag är det #WorldFoodDay och vi slår ett slag för hållbart odlad mat från #vatten. I serien berättar forskare och… https://t.co/y6dJ8OQjmb @_SLU via Twitter 1 år sedan
RT @_NKfV: Idag 14 okt kl 12-13 webbinarium om hållbart foder till odlad fisk. Anmäl dig och läs mer via: https://t.co/i8IonJZOc9 @_SLU via Twitter 1 år sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: #CRISPR är ett viktigt verktyg i studier av geners funktion hos träd, säger prof. Ove Nilsson. Vi har många… @_SLU via Twitter 1 år sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: Gen-editering med #CRISPR har stor potential för forskning om sjukdomar hos djur. Läs med om etiska frågor… @_SLU via Twitter 1 år sedan