Medborgarforskning – något för dig?
Medborgarforskning handlar om att involvera människor utanför akademin i forskningen. Ett projekt som engagerar skolbarn är Höstförsöket, som i år byggts på med ett delförsök om mångfalden av insekter på ekens blad. Foto: Riika Kaartinen

Medborgarforskning – något för dig?

Text: Ann-Katrin Hallin Publicerad: 31 oktober 2016
Du behöver data från massor av platser och saknar medel för ett omfattande provtagningsprogram. Vad göra? Tomas Roslin valde att starta ett medborgarforskningsprojekt om ekens mångfald riktat mot skolor i anslutning till Höstförsöket, som drivs av kollegan Kjell Bolmgren. Vad handlar medborgarforskning om och hur kan du använda sociala medier för att engagera?

För fjärde året har skolelever genom Höstförsöket en möjlighet att delta i riktig forskning på SLU. Det handlar om att följa när höstträdens löv får sina färger i hela landet och hur det påverkas av klimatförändringen.

När Tomas Roslin, professor vid institutionen för ekologi, hakade på med ett nytt delförsök om insekter som lever på ekars blad, valde han att göra en video på Youtube för att intressera frivilliga skolor att vara med. Och årets rekrytering av skolor till Höstförsöket lyckades bra. Totalt är närmare 12000 elever från Ystad till Abisko engagerade, bl.a. Bruksskolan och Högadalsskolan. Klasser som deltar i studien av ekens mångfald finns med upp till Sundsvall.

Se Tomas Roslin introducera forskningen om ekens mångfald och förklara hur skoleleverna kan bidra med information.

Nå ut med forskningen direkt

Enligt Tomas Roslin erbjuder medborgarforskning som tillvägagångssätt åtminstone två stora fördelar.

Tomas Roslin, professor vid institutionen för ekologi, SLU.

Tomas Roslin, professor vid institutionen för ekologi, SLU. Foto: Pia Vikman-Roslin.

– Medborgarforskning bryter ner tröskeln mellan att först forska och sedan gå ut med resultaten. Istället bjuder forskaren in dem hen vill nå i själva forskningen. Medborgarforskning låter oss dessutom samla vetenskapliga material över stora områden med rimliga resurser, berättar Tomas Roslin. Varför åka omkring som en vettvilling för att samla in material om det redan bor folk överallt som kan göra det?

Utöver att återkoppla de vetenskapliga resultaten från studien hoppas Tomas och hans kollegor också väcka elevernas intresse för natur, djur och forskning.

– Det jag hoppas allra mest är vi lyckas väcka elevernas förundran och nyfikenhet: tänk att det bor så många kryp i och på ekens blad – vilka konstiga färger och former! Vad behöver de där krypen egentligen; hur ser världen ut för dem? Eleverna får också en väldigt konkret inkörsport till klimatförändringens effekter, säger Tomas Roslin.

Ett medborgarforskningsprojekt kräver närvaro

Om du vill komma igång med ett eget medborgarforskningsprojekt är Tomas Roslins råd att först fundera på vem du vill nå med dina resultat och sedan försöka rekrytera just dem. Du behöver också lägga ned tid och kraft på att se till att uppgifterna är tillräckligt enkla och att instruktionerna är kristallklara.

– Det behövs mycket koordination, många påminnelser och ständigt stöd för dem som bidrar i projektet; då blir det bra, säger Tomas Roslin.

Sociala mediers betydelse i medborgarforskning

Ett sätt att kunna möta deltagarna i medborgarforskningsprojekt är att använda sociala medier. Det har Kjell Bolmgren, som driver Höstförsöket inom ramen för Naturens kalender, tagit fasta på. Naturens kalender handlar om att frivilliga samlar vi in observationer av vårtecken, hösttecken och allt däremellan, där resultaten används både för miljöövervakning och forskning. I tre videoklipp nedan delar Kjell Bolmgren med sig av de erfarenheter han har av att arbeta med sociala medier inom Naturens kalender.

Vad handlar ditt projekt om och hur använder du sociala medier i det arbetet?

Kjell Bolmgren, SLU, berättar om Naturens kalender och hur han använder sociala medier i det arbetet . Intervjuare: Mia Peterson, SLU.

”När vi kommit upp i 1000 medlemmar i gruppen började den få ett eget liv. Det var då jag började förstå den stora vitsen med det.” Kjell Bolmgren, SLU.

Vad ser du för nytta med att använda sociala medier?

Kjell Bolmgren, SLU, berättar om vilken nytta han ser av att använda sociala medier i arbetet. Intervjuare: Mia Peterson, SLU.

”Jag är förvånad att inte fler forskare gör inlägg i olika intressegruppers flöden. Då når man ganska snabbt ut med sina resultat till en grupp som är passionerat intresserad av ämnet.” Kjell Bolmgren, SLU.

Sociala medier tar tid. Varför är det värt mödan?

Kjell Bolmgren, SLU, berättar om varför han tycker det är värt mödan att arbeta med sociala medier. Intervjuare: Mia Peterson, SLU.

”Sociala medier är på sätt och vis oersättligt i projektet. Utan dem skulle jag inte kunna hålla kontakten med människor över hela Sverige och ge dem återkoppling.” Kjell Bolmgren, SLU.

Kan öka människors ”hållbarhets-literacy”

SLU har en tradition av att jobba med medborgarforskning. Utöver Naturens kalender driver SLU till exempel ett av de största medborgarforskningsinitiativen i Sverige, Artportalen.se, där artobservationer som lämnas av frivilliga används för både forskning och naturvård.

I samarbetet kring gemensamma intressen ökar möjligheterna till dialog mellan akademi och allmänhet.

Kevin Bishop, vicerektor för SLU med ansvar för fortlöpande miljöanalys.

Kevin Bishop, vicerektor vid SLU med ansvar för fortlöpande miljöanalys. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU.

– Genom medborgarforskning kan vi engagera människor i miljö- och naturvårdsfrågor, och öka deras förmåga att kunna delta i beslut som rör hållbarhetsfrågor. Att utveckla medborgarforskningen och bredda den till fler ämnen, skulle ge möjlighet att involvera ännu fler unga och nya intressegrupper, säger Kevin Bishop, vicerektor vid SLU.

 

Ett område som skulle kunna locka till engagemang är till exempel forskningsprojekt kring hundar och andra sällskapsdjur.

Fakta

Medborgarforskning på SLU

Några exempel på medborgarforskning vid SLU är: Artportalen (kopplar bl.a. till ideell föreningsverksamhet), Naturens kalender, (inklusive Höstförsöket, Vårkollen, Bikalendern och Fågelkalendern som starta nästa år) Rapportera in märkt fiskHack for Sweden, Tämnarens vattenråd, Tävlingshästars rörelsemönster (och unghästars).

Hitta aktuella medborgarforskningskampanjer på SLU.

Läs om medborgarforskning i Miljötrender nr 1/2 2013 som pdf eller som bläddertidning. Läs även om medborgarforskning i Biodiverse 2013.

Kontakt:

Tomas Roslin, tomas.roslin@slu.se, 018-672383, se en film om Tomas Roslins forskning.

Kjell Bolmgren, kjell.bolmgren@slu.se, 018-671261,  länk till Kjell Bolmgrens CV-sida.

Fakta

Fördjupning: Medborgarforskning på frammarsch

Som fenomen har medborgarforskning uppmärksammats allt mer på senare år. Bland annat diskuterades ämnet vid Vetenskap & Allmänhets årliga konferens förra året och i samband med Vetenskapsfestivalens Forum för forskningskommunikation i våras.

Även om den vanligaste formen av medborgarforskning hittills handlat om att allmänheten hjälper forskare med datainsamling, är begreppet bredare än så (se Fakta: Medborgarforskning). Det kan också innefatta medborgarledda initiativ, som har till syfte att påverka en samhällsprocess.

När allmänheten förra året tillfrågades om medborgarforskning svarade nära sex av tio att de gärna deltar själva i forskning. Nio av tio svarade i samma undersökning att det viktigt att allmänheten involveras i forskningen.

I maj höll den europeiska föreningen för medborgarforskning, ECSA, (European Citizen Science Association) sin första internationella konferens, där man bl.a. antog tio principer för medborgarforskning, vilket ses om en grund för ett bra utövande av medborgarforskning. En aktuell vetenskaplig studie pekar på att utvärderingar av lärandet borde ingå som en självklar del i alla medborgarforskningsprojekt.

Medborgarforskning kan ses som en del av den pågående rörelsen mot öppen vetenskap. Exempelvis ingår medborgarforskning i verktygslådan för public engagement inom ansvarsfull forskning och innovation (RRI, Responsible Research and Innovation), vilket kopplar till EU:s forskningsprogram Horisont 2020.

I år startade en ny vetenskaplig publikation om medborgarforskning knuten till den amerikanska föreningen för medborgarforskning CitizenScience.org. För den som vill få överblick driver föreningen en nystartad referensdatabas om medborgarforskning, som bl.a. tar utgångspunkt  i en metaanalys om medborgarforskning av svenska forskare. I metaanalysen framgår att antalet vetenskapliga publikationer med inslag av medborgarforskning ökat de sista decennierna.

Fakta

Medborgarforskning

Medborgarforskning kan anta formen av en långsiktig datainsamling, ett projekt, ett experiment eller en kampanj.

Beroende på hur verksamheterna har utvecklats kan de karakteriseras som forskarinitiativ, kollaborativa initiativ eller som medborgarinitiativ.

Ser man medborgarforskning som en metod kan man även klassificera den som en forskningsmetod, en metod för att involvera allmänheten för att sprida kunskap eller skapa förtroende, eller en metod för att skapa kunskapsunderlag i syfte att få politiskt inflytande.

I all medborgarforskning- är återkoppling till deltagare en central del.

Källa: Kjell Bolmgren, SLU.
31 oktober 2016 2

Twitter

”Inga glömda utsläpp i Sveriges klimatrapportering” https://t.co/QN1ync0I0p @_SLU via Twitter 8 månad sedan
UppTalk Weekly panelsamtal: Hur ska vi bromsa resistensutvecklingen utan ny antibiotika? SLU-professor Susanna Sten… https://t.co/0xZPPLtq4c @_SLU via Twitter 1 år sedan
Idag är det #WorldFoodDay och vi slår ett slag för hållbart odlad mat från #vatten. I serien berättar forskare och… https://t.co/y6dJ8OQjmb @_SLU via Twitter 1 år sedan
RT @_NKfV: Idag 14 okt kl 12-13 webbinarium om hållbart foder till odlad fisk. Anmäl dig och läs mer via: https://t.co/i8IonJZOc9 @_SLU via Twitter 1 år sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: #CRISPR är ett viktigt verktyg i studier av geners funktion hos träd, säger prof. Ove Nilsson. Vi har många… @_SLU via Twitter 1 år sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: Gen-editering med #CRISPR har stor potential för forskning om sjukdomar hos djur. Läs med om etiska frågor… @_SLU via Twitter 1 år sedan