Mikrolivet i jorden
Foto: Vanja Sandgren

Mikrolivet i jorden

Text: Ylva Carlqvist Warnborg Publicerad: 9 februari 2021
Trycket på förändringar mot mer hållbara lantbruk är stort, och kolinlagring i mark har potential att påverka en klimathotad värld åt rätt håll. Men hur får man ekonomi i att satsa på jordhälsa?

Jordhälsokonferensen i Lundsbrunn i fjol fick i år sin fortsättning på Alnarpskonferensen, med bland andra SLU Partnerskap Alnarp, SLU Kompetenscentrum Företagsledning och SLU RådNu som arrangörer. Över 300 företagare, rådgivare och forskare samlades till en digital konferens som utgick från insikten att resan mot målet visserligen är lång, utmaningarna stora och ingen quick fix står att finna – men att mer kunskap kring jordhälsa behövs för ett långsiktigt hållbart systemskifte inom lantbruket.

– Det är tålamodskrävande och ibland jätteensamt och frustrerande att arbeta regenerativt. Men också jätteroligt när man ändrar perspektiv och förstår att det är mikrolivet i jorden som jag ska ta hand om snarare än det som växer ovan jord, sa Roland Höckert, agronom och lantbrukare och en av många som delade med sig av sina erfarenheter.

En näve jord

I varje näve välmående jord finns fler mikroorganismer än det finns människor på jorden. Jordhälsa handlar om bördighet, kolhalt, jordstruktur och markegenskaper, och såväl biologi och kemi som fysik. Olika jordarter ger olika förutsättningar för odling och det finns inte någon ”standardjord” att jämföra olika jordprover mot.

– Det är ett fascinerande och komplext ämne. Men så länge en gröda får näring och vatten så växer den ju bra, och det är faktiskt svårt att hitta något rakt samband mellan jordhälsa och produktionsfunktion, sa Thomas Keller, SLU-professor i markmekanik och jordbearbetning.

Men jorden har också många olika funktioner, och finns inte där bara för människans matproduktion. Bland annat är den ju själva livsmiljön för mikrolivet som är steg ett i hela den vidare näringskedjan. Ett rikt mikroliv i marken ger bra betesmarker för djur som ger hållbart producerat och näringsrikt kött.

– Med Sveriges klimat och goda markförhållanden har vi bland världens bästa förutsättningar att producera kött från betande idisslare. Men istället för att satsa på betesdrift bygger vi stora dyra stallar för djuren, och det övergår mitt förstånd, sa Märta Jansdotter Aguirre, VD för det västsvenska företaget Gröna Gårdar. Men hon ser att utvecklingen går åt rätt håll.

– Många konsumenter kopplar redan ihop sin egen hälsa med djurens. Nästa steg tror jag blir att allt fler också ser sambanden hela vägen från jordhälsa till tarmhälsa, via hållbar produktion och god djurhälsa. Då är man också beredd att betala mer för det kött som man köper.

Hur vi producerar mat

Jordbruket är en unik bransch när det gäller klimatpåverkan. Den kan både vara en del av problemet och en del av lösningen.

– Hur vi producerar vår mat är helt avgörande för planetens framtid, både gällande klimat och miljö. Likväl som jordbruket bidrar med klimatpåverkande utsläpp finns en enorm potential att binda tillbaka koldioxid från luften till kolinlagring i marken. Jordbruket kan också snabbt ställa om sina produktionssystem och minska sina utsläpp, eftersom de flesta grödor är ettåriga, konstaterade Jessica Johansson från företaget MiljöMatematik som driver initiativet Svensk Kolinlagring.

– Vi har ett nödläge nu och det finns fog för uppmaningen ”Farm like the world depends on it!” Om vi kan arbeta fram sätt att trovärdigt mäta och redovisa hur jordbruksproduktion kan vara en del av lösningen genom upptag av kol i marken så kan det ge också ekonomiska mervärden.

För hållbarhet handlar som bekant inte bara om ekologi utan också om ekonomi.

– Min drivkraft att förbättra jordhälsan har kanske inte i första hand varit att rädda världen, utan att rädda våra bönder och ekonomin på våra gårdar. Men det finns inga motsättningar mellan de två ambitionerna, för markens skick gör stor skillnad, kanske mer än vilka produkter man använder, sa Jon Orvendal, agronom, lantbrukare och egenföretagande rådgivare.

– Alla känner nog ett jättestort behov av mer kunskap om hur jordens ekologi fungerar ihop med vår matproduktion, för att vi på gårdsnivå i praktiken ska kunna omsätta den litteratur och forskning som finns om metoder och arbetssätt inom regenerativt lantbruk. Hur kan vi arbeta utan markbearbetning och utan glyfosat? Hur kan vi klara av att ha en jättestor biologisk mångfald och ständigt bevuxen mark, och hur kan vi öka fotosyntesen och stimulera mikrolivet i marken?

Det är kanske dags nu att inte bara smida om vapnen till plogbillar utan att göra om plogbillarna till konstverk – och att uppmana de stora jordbruksorganisationerna att sluta ”plöja ner vinsten” i åkrarna och istället lämna marken obearbetad och året-runt-grön, sammanfattade agronomen och vetenskapsjournalisten Peter Sylwan intrycken från årets Alnarpskonferens.

Och det finns frågor kvar till mer forskning och fler konferenser om jordhälsa.

9 februari 2021 3
Lantbrukslogik – nu och i framtiden

Lantbrukslogik – nu och i framtiden

Drivkrafter Det svenska lantbruket ska ge nyttig, god, näringsrik och närproducerad mat. Helst mer mat också, så att vi blir mindre sårbara i händelse av kris. Och det ska ske utan alltför mycket miljö- och klimatpåverkan; med lantbruket som en del av lösningen istället för problemet när man pratar om hot mot biologisk mångfald och klimatförändringarna. Hur tänker de som vill, vågar och orkar satsa i en bransch i händerna på väder och vind, politiska beslut och konsumenternas val?
30 april 2021 3

Twitter

”Inga glömda utsläpp i Sveriges klimatrapportering” https://t.co/QN1ync0I0p @_SLU via Twitter 2 månad sedan
UppTalk Weekly panelsamtal: Hur ska vi bromsa resistensutvecklingen utan ny antibiotika? SLU-professor Susanna Sten… https://t.co/0xZPPLtq4c @_SLU via Twitter 8 månad sedan
Idag är det #WorldFoodDay och vi slår ett slag för hållbart odlad mat från #vatten. I serien berättar forskare och… https://t.co/y6dJ8OQjmb @_SLU via Twitter 8 månad sedan
RT @_NKfV: Idag 14 okt kl 12-13 webbinarium om hållbart foder till odlad fisk. Anmäl dig och läs mer via: https://t.co/i8IonJZOc9 @_SLU via Twitter 8 månad sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: #CRISPR är ett viktigt verktyg i studier av geners funktion hos träd, säger prof. Ove Nilsson. Vi har många… @_SLU via Twitter 8 månad sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: Gen-editering med #CRISPR har stor potential för forskning om sjukdomar hos djur. Läs med om etiska frågor… @_SLU via Twitter 8 månad sedan