Mindre mat för älgar i tätare skogar

Text: Olof Bergvall Publicerad: 4 maj 2021
Älgen är kanske Sveriges populäraste djur. Det visar inte minst det enorma publika intresset för SVT:s "Den stora älgvandringen". Det avspeglas också i hur många jägare som finns i Sverige och det stora antalet skjutna älgar varje år. Men nåt står inte rätt till med älgstammen i södra Sverige, och orsakerna till detta har SLU-forskaren Annika Felton tittat närmare på.

Annika Felton, SLU. Foto: Desiree Mattsson, SLU

Det talas mycket om älgars påverkan på skogsbruket, att tallplanteringar förstörs vintertid av betande älgar. Och det talas om konflikten mellan jägare som vill ha en stor älgstam och om de stora markägarna som vill reducera älgpopulationerna för att undvika att förlora pengar på sönderbetade skogar.

Men finns det en aurea mediocritas, en gyllene medelväg, att gå? Annika Felton, forskare vid institutionen för sydsvensk skogsvetenskap, har intresserat sig för sambandet mellan älgars hälsa, deras kost och skogarnas tillstånd.

Tallriksmodell för älgar

Genom en kombination av älgars slaktvikter och analyser av deras våminnehåll har Annika och hennes kollegor kunnat slå fast att älgarna behöver en balanserad kost för att må bra.

– Sydsvenska älgar som har en varierad diet har högre slaktvikter än de med ensidig kost, så mångfalden verkar spela roll. Men det gör också näringssammansättningen: älgar som utfodrats med till exempel rotfrukter når inte samma slaktvikter som älgar som ätit en balanserad kost, trots en relativt hög mångfald i deras diet. Löv, kvistar och bärris har en bättre näringssammansättning för dem.

Att stödutfodra älgar kan därför vara kontraproduktivt. En studie av älgar i hägn visade att älgar som åt pellets dubblerade sitt intag av kvistföda när de fick chansen. Så om en markägare hoppas kunna undvika betesskador genom att stödutfodra älgar kan resultatet möjligtvis bli det motsatta.

Mindre mat i mörk skog

Också skogarnas sammansättning påverkar älgarnas hälsa. Data från Riksskogstaxeringen visar att skogarna i södra Sverige har blivit mörkare. Det växer fyra gånger så mycket gran per hektar i Götaland nu jämfört med 1930-talet. Det gör bland annat att ljung- och risarter har minskat, och det är arter som älgar uppskattar som mat.

Älgens favoritföda är ingalunda tall. Att den äter stora mängder tall vintertid är en följd av den finns tillgänglig. I marker utan tall tar i stället granen stryk. Älgen föredrar rönn, asp, sälg och ek, ibland benämnt RASE. Men det är arter som inte finns i lika hög grad som gran och tall i de svenska skogarna.

Från primater till hjortdjur

Andra arter som det finns extremt lite av i svenska skogar är spindelapor och orangutanger. Det var dessa som fick in Annika Felton på forskarbanan.

– Mina förebilder var Jane Goodall och Dian Fossey. Jag gjorde mitt examensarbete i Borneos regnskogar och studerade hur illegal skogsavverkning påverkade orangutanger. I mitt doktorandarbete fokuserade jag på spindelapor i Bolivia och vad FSC*-märkt skogsbruk hade för effekter på faunan. Mitt fokus var näringsekologi.

Med kunskaperna inom näringsekologi för däggdjur kunde Annika Felton skifta fokus från primater till stora hjortdjur när hon kom till SLU för tolv år sedan.

– Konflikten mellan skogsbruk, jakt och biologisk mångfald är oerhört komplex och måste ses från ett väldigt brett perspektiv. Det går inte att endast titta på älgar. Det ekologiska samspelet med andra arter av hjortdjur måste också tas med i beräkningen. Målet med min forskning är att hjälpa till att finna en gyllene medelväg. Hur ska vi sköta skogar och viltstammar så alla blir vinnare?

*FSC: Forest Stewardship Council, en internationell certifiering för hållbart skogsbruk.

4 maj 2021 5

Twitter

”Inga glömda utsläpp i Sveriges klimatrapportering” https://t.co/QN1ync0I0p @_SLU via Twitter 8 månad sedan
UppTalk Weekly panelsamtal: Hur ska vi bromsa resistensutvecklingen utan ny antibiotika? SLU-professor Susanna Sten… https://t.co/0xZPPLtq4c @_SLU via Twitter 1 år sedan
Idag är det #WorldFoodDay och vi slår ett slag för hållbart odlad mat från #vatten. I serien berättar forskare och… https://t.co/y6dJ8OQjmb @_SLU via Twitter 1 år sedan
RT @_NKfV: Idag 14 okt kl 12-13 webbinarium om hållbart foder till odlad fisk. Anmäl dig och läs mer via: https://t.co/i8IonJZOc9 @_SLU via Twitter 1 år sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: #CRISPR är ett viktigt verktyg i studier av geners funktion hos träd, säger prof. Ove Nilsson. Vi har många… @_SLU via Twitter 1 år sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: Gen-editering med #CRISPR har stor potential för forskning om sjukdomar hos djur. Läs med om etiska frågor… @_SLU via Twitter 1 år sedan