Misslyckad artbestämning ledde till kungamedalj för Göran Thor
Göran Thor i rätt miljö. Foto: Svante Hultengren

Misslyckad artbestämning ledde till kungamedalj för Göran Thor

Text: Anna Lundmark Publicerad: 7 juni 2019
SLU-forskaren Göran Thor har tilldelats Hans Majestät Konungens medalj i 8:storleken i serafimerordens band för framstående insatser inom botanisk forskning och naturvård. Hur det känns? ”Livet går vidare som vanligt. Man måste dammsuga och laga mat i alla fall. Men det är roligt med uppskattning förstås”, säger Göran Thor.

Göran Thor har studerat lavar i hela världen runt – Europa, Japan, Peru, Indien, Kanada och Antarktis. I otillgängliga områden och mitt inne i städerna.

– När man inventerar i städer är det många som är nyfikna. Gissa vilken som är den vanligaste frågan, säger Göran Thor.

Om du inte redan gissat rätt får du ge dig till tåls en stund (eller flukta längst ner i artikeln men då missar du mycket intressant).

Egentligen var Göran Thor från början mest inriktad på kärlväxter. Men på en lavkurs hände något som skulle påverka hans livsbana.

– Jag artbestämde en lav och läraren kom och blev lite upphetsad för det var en lav han aldrig hade sett. Det lockade mig – att det var så lätt att hitta lite märkvärdiga lavar som inte ens läraren hade sett tidigare.

Många år senare upptäckte Göran att både han och läraren hade artbestämt laven fel – det var en helt vanlig art. Inte alls särskilt spännande. Men då var det för sent. Göran var fast. Och även om underlaget var fel så var slutsatsen rätt – det fanns (och finns) verkligen stora möjligheter att upptäcka nya lavar. Hittills har Göran beskrivit ett 90-tal arter. Fast nyligen fick han avliva en av dem, blyertslaven, efter att med hjälp av genetiska metoder kommit fram till att det var samma art som gammelekslav. Lite förvånande eftersom de är helt olika och har olika levnadssätt.

Lavar känsliga för miljöförändringar

På senare har han blivit allt mer intresserad av laven som samhälle, tack vare sin doktorand Veera Tuovinen. Veera och Göran har tillsammans med andra forskare kommit fram till att en lav inte alls är en symbios mellan bara en svampart och en algart. År 2016 kunde forskargruppen (SLU, Uppsala universitet och USA) i en artikel i Science visa att ytterligare en svampart är närvarande i många lavar. En stor vetenskaplig upptäckt! Efter det har de identifierat ännu en svampart i varglavar. Komplexiteten hos lavar kan vara en förklaring till att lavar är så känsliga för miljöförändringar. Om miljön blir sämre kollapsar samhället vi kallar en lav.

– På 1960-talet fanns det inga lavar alls i städerna i Sverige. Man fick åka från Stockholm centrum till Norrtälje för att hitta skägglav. Men nu när luftföroreningarna har minskat kan man hitta skägglav i Vasaparken. Ibland hör man att människor tror att det inte spelar någon roll vad vi gör men våra insatser för att förbättra miljön kan förändra enormt.

Effektiv naturvård

Göran Thor har delat sin tid mellan forskning, undervisning och praktiskt naturvårdsarbete.

– Jag tycker att forskare har ett ansvar att se till att forskningsresultat sprids och kommer till användning. Jag vill att mina barn och barnbarn också ska få se gammelskogar och de arter jag har hittat.

Nu arbetar han bland annat med ett projekt som ska rädda almarna på Gotland. Han bidrar med artkunskap. Det är viktigt med kunskap om arter för effektiv naturvård – hur ska vi annars veta vad som riskerar att gå förlorat?

– Om almen försvinner från Gotland och Europa försvinner också massor med arter som är knutna till trädslaget. Det drabbar också vår kulturhistoria – de första människorna var ju enligt fornnordisk mytologi Ask och Embla.
Projektet har varit framgångsrikt men saknar just nu finansiering. Fast även om det är oroande så finns det hopp – både för almarna på Gotland och för naturvården i stort. Göran Thor tycker om att lyfta fram det positiva.

– Och därför blir jag glad av att den vanligaste frågan folk ställer när jag tittar på lavar i en stad är: Ska ni hugga ner träden? Över hela världen finns ett engagemang för träd. Folk är oroliga för att de ska försvinna.

Fakta

Göran Thor om arter

- Vi är de första generationerna som kan vara artanalfabeter och fortfarande överleva. Människor har alltid behövt kunna arter - vilka man dog av, vilka man kunde äta och vilka man kunde använda för att tillverka saker av.

- God artkunskap är eftertraktad i dag. För tio år sedan kunde studenter som var duktiga på levermossor eller kortvingar fråga mig: Kan jag få jobb? Nu ringer konsultbyråer upp mig och frågar: Känner du någon som är bra på arter?

- Alla arter är vackra oavsett om det är en kråka, en blåklocka eller en liten skorplav om man tittar nära på dem.

- Jag är fortfarande intresserad av kärlväxter. Varje år kryssar jag åtminstone en ny art. Det ska bli spännande att se vilken eller vilka det blir i år.

- Man kan inte få artkunskap genom att läsa en bok. Man måste vara ute mycket, vara nyfiken och ta reda på vad man ser.
Fakta

Mer att läsa

Om lavar i SLU:s kunskapsbank.

Pressmeddelande från Sveriges Kungahus.

 

7 juni 2019 5
Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Djurfilm När Cecilia Di Bernardis dokumentär om fjällrävar hade visats i italiensk tv hörde en pojke av sig. Han hade blivit så inspirerad av filmen att han valt fjällräv som ämne för sitt föredrag inför klassen. Det kanske var första gången hans klasskamrater hörde talas om detta nordliga djur. ”Det var fantastiskt, det var ju precis det vi ville uppnå med dokumentären” säger Cecilia som nu är doktorand på SLU:s forskningsstation i Grimsö.
9 september 2019 10
Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism Turism där djur på något sätt ingår är en växande industri i många länder runt om i världen. Det är turism där människor ska få närkontakt med vilda djur i roller som underhållare, transportmedel, jaktbyte eller selfiekompisar. Dessa verksamheter kan se ut på många olika sätt beroende på vilket djurslag som står i fokus. Gemensamt många gånger är att dessa verksamheter bedrivs på människans villkor medan djurvälfärden är åsidosatt.
16 september 2019 2

Twitter

Vad gör #SLU för #klimatet? Se exempel och läs bloggen av rektor @MariaKWedel https://t.co/FPu8YzFMLB #SDG13 #Agenda2030 @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Vad gör #SLU för #klimatet? Se exempel och läs blogg av rektor @MariaKWedel https://t.co/SWhur8w7DG #SDG13 #Agenda2030 @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Ny SLU-utbildning blev jättesuccé https://t.co/vl1KnM2QXj @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Pressinbjudan  - Digitaliseringens utmaningar - SLU i Skara https://t.co/ci08TMUyPK https://t.co/xul3qWkTRT @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Pressinbjudan: Kronprinsessan Victoria namnger Sveriges nya forskningsfartyg i Lysekil https://t.co/NhOBPLwWCX https://t.co/zP9ORx3WF8 @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
EU:s inkomstförsäkring för jordbruket bör inte införas i Sverige, enligt utredare https://t.co/om57tcGh9d @_SLU via Twitter 4 dagar sedan