Möjligheter i brandens fotspår

Text: Charlotta Lantz Publicerad: 15 september 2017
I september för tre år sedan var branden i Västmanland fortfarande inte helt släckt. En person hade omkommit och många hade drabbats, fysiskt, personligt och ekonomiskt, sedan dagen i slutet av juli då en gnista från en skogsmaskin startade den största skogsbranden i Sverige i mannaminne. Nu, några år senare, går det trots allt att summera ihop en hel del positiva effekter av det som till en början inte kunde ses på något annat sätt än en katastrof. Området är numera en unik resurs för forskning och den speciella miljön lockar årligen mängder av turister.

− Branden har öppnat fantastiska möjligheter för forskningen, säger Lena Gustafsson som är forskare på institutionen för ekologi. Det har självklart inte alltid varit helt lämpligt att tala om branden på det sättet, efter vad den orsakat för mängder av människor i området, men hon tycker att det numera är ok att lyfta fram de positiva effekterna som den faktiskt har medfört.

På SLU har vi flera forskargrupper som på olika sätt har studerat olika aspekter av händelsen. Dels utlyste Formas pengar i ett tidigt skede vara ungefär hälften gick till forskare på vårt universitet. Utöver det så har ett flertal andra forskare inte kunnat motstå den unika situationen och har på olika sätt engagerat sig i studier av olika slag.

Lena Gustafsson var själv en av de som tog sig till området ganska så omedelbart och hon besöker fortfarande skogen flera gånger per år. Framför allt är hon där för att se till de provytor hon har för att titta på vegetationsutvecklingen. Hon har även ett antal kameror som tar bilder två gånger varje timme under maj till oktober. Dessa bilder hoppas hon mycket på, inte för att få fram några direkta forskningsresultat, men som dokumentation och forskningskommunikation.

− Av fotomaterialet hoppas jag kunna sammanställa en film, som på ett visuellt sätt kan komplettera det våra data från provytorna beskriver, säger Lena Gustafsson.

Storleken det unika

Anders Granström i brandområdet hösten 2014, strax efter katastrofen. Foto: Pontus Orre

En annan SLU:are som var tidigt på plats vid branden är Anders Granström, som är universitetslektor vid institutionen för skogens ekologi och skötsel. Redan på brandens fjärde dag, när den spred sig som snabbast, var han där och kunde iaktta förloppet på plats. Just skogsbränders beteende och utveckling är en av de saker som intresserar Anders Granström och han håller med om att området är en unik resurs för forskningen.

− I och med att området är så enormt stort så är förhållandena mycket gynnsamma för att bland annat titta på hur spridningen gått till. Branden har fått passera ostört, utan inverkan från brandbekämpning över många olika biotoper, och vi kan därför studera och analysera brandbeteende i förhållande till typ av terräng och så vidare. Det är inte möjligt på andra ställen, säger Anders Granström.

Han är däremot inte särskilt förvånad över den snabba återväxten, som man kan höra att många reagerar över. Enligt Anders Granström är detta ett fullt förväntat scenario, då det vid brandtillfället var mycket torrt i marken och branden kunde gå djupt. Det är en faktor som påverkar återväxten positivt, och så även denna gång.

Relationen till skogen

När en skog brinner är det inte bara mark och växter som påverkas. Mängder av människor har på olika vis en relation till skogen, som boende, markägare eller för friluftsliv. I Formasprojektet ”Landskapet som går upp i rök” har man tittat på hur boende i området ser på sin omgivning efter branden.

− Vi har frågat och intervjuat många som har berövats sitt vardagliga landskap, något som kan upplevas som en stor sorg och förlust. Vår infallsvinkel är att branden är en av olika scenarios som representerar katastrofer i likhet med svåra orkaner, översvämmar, och de stora skogsbränder som härjat på senare år i Europa, säger Åsa Ode Sang, från institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning och är en av forskarna i gruppen.

Det man såg i studien var att branden innebar en drastisk förändring för de boende och deras relation till ”sitt” landskap, när det gäller upplevelser, aktiviteter, var man rör sig och den personliga relationen till sitt vardagslandskap på en individuell och kollektiv nivå.

− Det är en aktiv och pågående förändringsprocess där det ”nya” landskapet kan erbjuda andra möjligheter, som till exempel natur- och kulturupplevelser. Till viss del har nya platser fått ta över de roller som brandlandskapet hade, till exempel badplatser och områden för svampplockning, säger Åsa Ode Sang.

Turister och gamla sägner

Trafikmätningen visar en tydlig skillnad i trafik under året.

Trafikmätningen visar en tydlig skillnad i trafik under året. Bild från Länsstyrelsen i Västmanland

De mest trafikerade veckodagarna från 1 jan till 5 sept 2017 är lördag och söndag.

De mest trafikerade veckodagarna från 1 jan till 5 sept 2017 är lördag och söndag. Bild från Länsstyrelsen i Västmanland

Det är naturligtvis inte bara SLU som genomför undersökningar. Länsstyrelsen i Västmanland gör trafikmätningar i området och från siffrorna kan man utläsa ett tydligt turistflöde.

− Vägen var tidigare helt avstängd för trafik av markägarna, så jag tolkar all trafik på denna sträcka som turisttrafik, säger Jan-Inge Tobiasson, förvaltare på avdelningen för natur på Länsstyrelsen i Västmanland. Han påpekar också att det är stor skillnad över året, med en ökning under sommarmånaderna.

Man har insett det allmänna intresset och det finns numera en fin informationsplats och Länsstyrelsen och Naturvårdsverket är på gång att även bygga en ordentlig utsiktsplats.

Andra intressenter finns också. Lena Gustafsson har en god överblick av vad som pågår och ger flera intressanta exempel på vad man kan hitta och lära sig.

− Arkeologer har fått mycket att jobba med, eftersom marken frilagts. Till exempel har man hittat flera dittills helt okända kvartsbrott som är upp till 10 000 år gamla berättar hon. Här kan du läsa mer om dessa arkeologiska fynd.

Exemplen är många. Lena kan rada upp en lång lista på olika inventeringar och projekt som pågår. Insekter och fåglar räknas och vattenkvalité analyseras. Och som om det inte vore nog så verkar det även som om en gammal sägen om en stulen ko kan ha fått sin lösning.

− I brandresterna hittade en person en riktigt gammal koskälla. Enligt sägnen skulle en ko med en sådan skälla ha stulits och aldrig återfunnits, berättar Lena Gustafsson.

Om skällan tillhörde den stulna kon kommer vi naturligtvis aldrig att få veta. Men visst är tanken lite kittlande?

Summary in English

The fire that brought possibilities

Three years ago this September, the fire in Västmanland had still not been completely extinguished. One person had died, and many others had been affected – physically, personally and financially. All because a spark from a forestry machine started the largest forest fire in Sweden within living memory on 31 July 2014. Now, a few years later, some positive results are beginning to show from something that was originally nothing short of a disaster. Today, the area is a unique research resource, and the special environment attracts lots of tourists every year.

“The fire has provided plenty of research possibilities,” says Lena Gustafsson, researcher at the Department of Ecology. Naturally, it has not always been appropriate to talk about the fire in such a way because of how it affected the people in the area, but these days, she thinks it is okay to highlight its positive effects.

At SLU, there are several research groups that have studied different aspects of the event. The Swedish Research Council Formas granted funds at an early stage, half of which went to researchers at our university. Apart from that, several other researchers have not been able to resist the unique situation and have, in different ways, been involved in a number of different studies.

Lena Gustafsson travelled to the area quite soon after the fire, and she still visits the forest several times a year. Her main reason is to check on the test surfaces that show how the vegetation is developing. She also has a number of cameras that take two pictures every hour from May to October. She has a lot of hope for these pictures – they are not meant to provide research results, but to act as documentation and research communication.

“I hope to make a film out of the photo material. It will visually completment the data from the test surfaces,” says Lena Gustafsson.

Unique size

Another SLU employee that visited the site of the fire early on is Anders Granström, senior lecturer at the Department of Forest Ecology and Management. During the fourth day of the fire, when it was spreading at its fastest, he was there to watch it developing. The behaviour and development of forest fires are among Granström’s big interests, and he agrees that the area is a unique research resource.

“The area is so big and that the conditions were favourable when it came to see how the fire was spreading. It was allowed to pass over several different biotopes without being disturbed, with no fire-fighters intervening. We could therefore study and analyse the fire’s behaviour depending on terrain, etc. This couldn’t be done anywhere else,” explains Granström.

However, unlike many others, he is not especially surprised at the speedy regrowth. According to Granström, this was the expected scenario since the ground was very dry during the fire, allowing it to go very deep. It is a factor that affects regrowth in a positive way, and this time was no exception.

Relations to the forest

When a forest burns, the ground and plants are not the only things that are affected. Many have some sort of relation to the forest, regardless of whether they are farmers, landowners or because they like the outdoors. The Formas project “Landskapet som går upp i rök” (The landscape that went up in smoke) has studied how those living in the area view their surroundings following the fire.

“We have asked and interviewed many who have lost their everyday landscape, which can be a very big loss and cause sadness. Our approach is that the fire is one of various scenarios that represents disasters similar to large hurricanes, floods and the great forest fires that have occurred in Europe these past years,” says Åsa Ode Sang from the Department of Landscape Architecture, Planning and Management, one of the researchers in the group.

The study showed that the fire involved a drastic change for the residents and their relation to “their” landscape in regard to experiences, activities, places to exercise and the personal relationship with their everyday landscape at an individual and collective level.

“It is an active and ongoing process of change where the ‘new’ landscape can offer other opportunities, for example natural and cultural experiences. New spaces have taken over locations that the fire destroyed, such as swimming and mushroom spots,” says Åsa Ode Sang.

Read more about the project.

Tourists and old legends

Naturally, SLU is not the only one interested in the area. The Västmanland County Administrative Board is measuring traffic in the area, and the numbers show a clear flow of tourists.

“The road was previously closed for traffic by the landowners, so I interpret all traffic on this road as tourist traffic,” says Jan-Inge Tobiasson, manager at the Västmanland County Administrative Board. He also points out that the numbers vary over the year and increase during the summer months.

They have realised that there is a public interest, and now there is an information site, and the county administrative board and the Swedish Environmental Protection Agency are working together to build a proper viewpoint.

There are also other interested parties. Lena Gustafsson has good knowledge of what is happening and gives several examples of what you can find and learn.

“Archaeologists have a lot to work with since the ground has been freed up. For example, they have found several previously unknown quartz quarries that are up to 10,000 years old.”
The examples go on. Lena can name a long list of different types of ongoing inventories and projects. Insects and birds are being counted and the water quality analysed. And if that was not enough, it seems as if an old legend about a cow may have been solved.

“In the remains of the fire, someone found a very old cowbell. According to the legend, a cow with that kind of bell was stolen and never found,” says Lena Gustafsson.

Obviously, we will never know whether the bell belonged to the stolen cow. But isn’t it an exciting thought?

15 september 2017 3
Oväntad vändning i samverkan mellan Holmen Skog och SLU

Oväntad vändning i samverkan mellan Holmen Skog och SLU

Vilt Hur påverkas den uppväxande skogen av bete från klövdjur? Det var frågan som Holmen skog hoppades att samarbetet med SLU skulle ge svar på. På en lyckad exkursion till ett älghägn utanför Gideå i Västernorrland visade doktoranden Michelle Nordkvist att samarbetet kan ge svar på hur insekterna påverkas också. – Roligt att vi kan skapa ytor för en viss typ av forskning som sedan leder till ny forskning som vi inte hade förutsett men kan ha nytta av, säger Peter Christoffersson på Holmen Skog.
8 december 2017 2

Twitter

I #lucka12 tipsar vi om ett nytt flöde för kunskapen om Sveriges arter och naturvård. https://t.co/bRoWfzpKeK @_SLU via Twitter 4 timmar sedan
I #lucka11 får veta mer om vikten av balans mellan täthet och rymlighet i stadsmiljöer. #SDG11 https://t.co/2A4COqe6iu @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Andra advent och dags för #lucka10 i vår julkalender! Titta på prisbelönt film om minskad påverkan av skogsbruket p… https://t.co/iHfyOkaP5I @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
#Annadagen till ära så tillägnar vi #lucka9 i julkalendern till kunskap om #julbak. https://t.co/qsbVYHX3pP @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Katter av raserna burma, russian blue, abessinier och norsk skogkatt utvecklar diabetes oftare än andra raser. Och… https://t.co/q1b2m1UBCN @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Har du koll på skogsresurserna? Öppna #lucka8 och se efter. #Riksskogstaxeringen https://t.co/mg3liepye3 @_SLU via Twitter 4 dagar sedan