Motstånd för framgång
– Det motstånd som kan kopplas till entreprenörskap är det konstruktiva motståndet, som behövs för att nå framgång, säger Johan Gaddefors. Foto: Li Gessbo, SLU

Motstånd för framgång

Text: Li Gessbo Publicerad: 25 november 2014
Vid SLU möter oss förändringar i en strid ström: husbyggen, institutionstillhörigheter, utbildningsutbud, fördelningsmodeller… Nästan alla förändringar möter motstånd och beroende på motståndets karaktär påverkas förändringen i positiv eller negativ riktning.

Johan Gaddefors är forskare vid institutionen för ekonomi och forskar om entreprenörskap på landsbygden. Entreprenörskap leder till förändring och förändring möter motstånd.
– Motstånd kan vara destruktivt eller kritiskt och ibland saknas helt. Men det motstånd som kan kopplas till entreprenörskap är det konstruktiva motståndet, som behövs för att nå framgång, säger Johan.

Att lyssna och att kommunicera

En organisation som SLU befinner sig i en kontext som ställer krav. När förändringstrycket kommer utifrån är det ledningens ansvar att genomföra förändringar.
– I ett sånt läge kommer folk i kläm och en bukett av motstånd möter förändringskraven, säger Johan.

Det konstruktiva motståndet driver fram nya lösningar. För att gynna ett konstruktivt motstånd krävs bland annat:

  • Samtal. Så att insikter kan växa fram.
  • Empatiskt lyssnande.
  • En ”målvakt”: någon som står upp för förändringen och för samtalet med dem som ska genomföra den.
  • Ihärdighet.
  • Att möta reaktionerna och starta en dialog.
  • Ta kontrollen. Stoppa destruktiva dialoger.

– Framför allt handlar det om att lyssna, i alla fall om man vill ha folk med sig i förändringsarbetet. Ett av alternativen är att människor tappar sugen och går på halvfart, i en slags tyst besvikelse och uppgivenhet. Och bristande kommunikation är en orsak till att det inte går som man önskar, säger Johan.

Strategi och identitetsförändring

– När förändringarna trycker på utifrån och uppifrån handlar det inte bara om det som påverkar verksamheten, det handlar även om att människor måste förändra sin identitet. Först när människor rubbas ur sin position och tvingas till överväganden om sin position och sin roll sker genuin förändring, säger Johan.

Det konstruktiva motståndet är enligt Johan något som gynnar entreprenörskap, alltså aktiviteter som utmanar förlegade strukturer, och det är förstås något som ett universitet vill gynna:
– Universitetet kan genom sitt strategiarbete forma strukturer som bidrar till förändring av identiteter och därmed bidrar till förändringsarbetet. Exempel på det är SLU:s tvärvetenskapliga framtids-plattformar och forskarskolorna.

Strategi och varumärke

En verksamhets strategiarbete påverkar organisationens varumärke. Varumärket är ansiktet utåt och symboliseras av bland annat logotypen som blir bäraren av budskapet om ”vem” SLU är. Igenkänning, trovärdighet och tydlighet stärker varumärket och blir en bidragande faktor till att göra strategiarbetet framgångsrikt.
– Det finns en stor potential på SLU för att jobba mer med sitt varumärke, som en del av strategiarbetet, säger Johan och tipsar om att till exempel använda de nya husen för att lyfta fram och utveckla nya sidor av SLU:s verksamhet.

Fakta

SLU:s strategi 2013-2016

Om Johan Gaddefors


Johan Gaddefors är forskare vid institutionen för ekonomi. Han utbildade sig till Agronom-ekonomi och fortsatte med doktorandstudier som avslutades med en avhandling om entreprenörskap på landsbygden 1996. Efter 15 undervisningsintensiva år, ca 7 år vid högskolan i Kalmar och ca 7 år vid högskolan i Gävle är han nu tillbaka vid SLU. Här bedriver han forskning om entreprenörskap på landsbygden och undervisar på våra ekonomi-utbildningar.

Om SLU:s tvärvetenskapliga framtids-plattformar


Fyra forskningsområden för framtiden är tvärvetenskapliga plattformar för intern och extern samverkan, samordning av forskningsprojekt och utformningar av större programansökningar. I dessa fyra framtidens forskningsprogram kan den samlade styrkan hos SLU:s fyra fakulteter utnyttjas.

Om forskarskolorna


SLU:s forskarskolor är tematiskt definierade och erbjuder kurser, seminarier, workshops, nätverksträffar etc, som är relevanta och värdefulla för doktorander från flera institutioner och fakulteter. Utbildningen ska ligga på en hög, internationell nivå och nätverksbyggande är viktigt.
25 november 2014 21
Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Djurfilm När Cecilia Di Bernardis dokumentär om fjällrävar hade visats i italiensk tv hörde en pojke av sig. Han hade blivit så inspirerad av filmen att han valt fjällräv som ämne för sitt föredrag inför klassen. Det kanske var första gången hans klasskamrater hörde talas om detta nordliga djur. ”Det var fantastiskt, det var ju precis det vi ville uppnå med dokumentären” säger Cecilia som nu är doktorand på SLU:s forskningsstation i Grimsö.
9 september 2019 10
Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism Turism där djur på något sätt ingår är en växande industri i många länder runt om i världen. Det är turism där människor ska få närkontakt med vilda djur i roller som underhållare, transportmedel, jaktbyte eller selfiekompisar. Dessa verksamheter kan se ut på många olika sätt beroende på vilket djurslag som står i fokus. Gemensamt många gånger är att dessa verksamheter bedrivs på människans villkor medan djurvälfärden är åsidosatt.
16 september 2019 2

Twitter

Upphandling med fokus på djur och hälsa https://t.co/JVZmv3pX29 @_SLU via Twitter 12 timmar sedan
Kan Sveriges naturvårdsinsatser hålla jämna steg med skogsbruket? En tvärvetenskaplig forskargrupp har undersökt vi… https://t.co/TQO33suZuH @_SLU via Twitter 13 timmar sedan
Konsumenter reagerar negativt på ordet ”bioteknik”. Märkning av livsmedel bör kombineras med upplysning om vad orde… https://t.co/C0Gr9OIYOu @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
Miljövänligt odlad gourmetfisk tas fram i samarbete mellan forskare, kockar och näringsliv https://t.co/cA7f7SMEHD https://t.co/M56oJueIyC @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
Minskad övergödning ökar värdet på fritidsfiskets fångster https://t.co/oGlPaCnSxd @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
Långsamma muskler ger koreansk lantras ett godare griskött. Den genetiska bakgrunden har nu hittats.… https://t.co/dCVNVrj0HB @_SLU via Twitter 7 dagar sedan