Mykorrhizaprojektet bygger bro mellan gymnasieelever och forskare
Gruppbild med elever från Dragonskolan som deltog i Mykorrhiza-projektet, Sabine Kunz (2: a från vänster i första raden), Elisabeth Uppsäll (5: e från vänster i första raden) och Judith Felten (1: a från höger i första raden). Foto: Anne Honsel, SLU

Mykorrhizaprojektet bygger bro mellan gymnasieelever och forskare

Text: Anne Honsel Publicerad: 2 juni 2017
Gymnasieelever från Dragonskolan i Umeå har under sex månader samarbetat med Judith Feltens forskargrupp vid Umeå Plant Science Centre (UPSC). Projektets syfte har varit att lära ut vetenskaplig metodologi, baserad på studier av interaktionen mellan mykorrhizasvampar och växtrötter.

Växer träd bättre om deras rötter växer i interaktion med mykorrhizasvampar? Hur ser sådana rötter ut? Vilka olika svamparter finns i skogsmark och hur kan vi hitta dem? Detta är frågor som gymnasieeleverna försökt finna svar på. Projektet har utvecklats av Sabine Kunz, postdoktorforskare vid UPSC, och Judith Felten, biträdande lektor vid Sveriges lantbruksuniversitet, i samarbete med Dragonskolan.

– Vi utvecklade projektet tillsammans med biologilärare Elisabeth Uppsäll från Dragonskolan. Vår idé var att bygga en bro mellan skolan och den vetenskapliga forskningen, säger Sabine Kunz.

– Eleverna fick tillgång till vetenskapliga metoder som vi använder i vår forskning och fick insyn i vårt arbete som forskare. Det är många saker man måste ta hänsyn till när man planerar experiment. Detta förstår man bäst när man själv gör experimentet och utvärderar resultaten, fortsätter hon.

– Det har varit en fantastisk förmån att få delta i detta projekt, tillägger Elisabeth Uppsäll.

– Det är viktigt att få elever att förstå hur en forskare arbetar och hur metoder utvecklas för att hitta svar på naturvetenskapliga frågor. Sabine har varit en ovärderlig länk mellan elever och UPSC då hon förutom i sin roll som forskare även har stor inblick i gymnasiet och hur elever tänker. Det har bidragit till många respektfulla utvecklande möten, med spännande diskussioner under arbetets gång från inhämtning av rötter i naturen till denna redovisning av projektet.  

Fältarbete och laboration

Eleverna arbetade i mindre grupper med olika forskningsfrågor. De gick ut i skogen och grävde upp rötter och jord, som de sedan tog med till labbet. Där använde de bland annat DNA-analyser för att hitta olika svamparter i jorden. De testade om unga granplantor växer annorlunda i jord som innehåller mykorrhizasvampar jämfört med granplantor som fått växa i vanlig planteringsjord. De studerade rötter från skogsmark under mikroskop och undersökte om rotsystemets arkitektur förändras när det växer i symbios med svampar.

– Mykorrhizasymbiosen är verkligen fascinerande. Den är inte synlig förrän man gräver upp en rot och tittar på den under mikroskopet, men den är mycket viktig för skogens ekosystem, säger Judith Felten.

– Vi hoppas att vi kan inspirera gymnasieeleverna med vårt projekt och att de nu kan se skogen med nya ögon, fortsätter hon.

Efter den experimentella delen fick eleverna en snabbkurs i vetenskaplig dataanalys. De fick lära sig att redigera mikroskopibilder, presentera data i diagram och grafer, samt tolka forskningsresultat. Som avslutning gav eleverna korta presentationer av sina resultat inför forskare och personal vid UPSC.

Projektet har fått ekonomiskt stöd från Kempestiftelserna.

Summary in English

The “Mycorrhiza project” builds a bridge between schools and scientific research

Students from Dragonskolan has been collaborating in a six-month project together with Judith Felten’s group from the Umeå Plant Science Centre (UPSC). The project aimed to teach scientific methodology based on the interaction between mycorrhizal fungi and plant roots.

Do forest trees grow better when their roots are growing in interaction with mycorrhizal fungi? How do those roots look like? How many different fungal species are growing in forest soils and how can we detect them? These were questions the students tried to find answers to. Sabine Kunz, postdoctoral researcher at the UPSC, and Judith Felten, assistant professor at the Swedish University of Agricultural Sciences, developed this project in collaboration with Dragonskolan.

“We designed the project together with the biology teacher Elisabeth Uppsäll from Dragonskolan in Umeå. Our idea was to bridge the gap between biology lessons at school and scientific research,” says Sabine Kunz. “The students got access to specific scientific methods we are using for our research and gain insight into our work as researchers. There are many things you need to consider when planning experiments. This is best experienced when you do the experiment yourself and evaluate your results.”

“It has been really great for us to participate in this project”, adds Elisabeth Uppsäll. “It is important to get students to understand how scientists work and what methods are used to answer scientific questions. Sabine has been an invaluable link between the students and the UPSC because she is not only researcher but has also experience with teaching at school and she knows how to address the students. We have had many nice meetings developing this project and exciting discussions during the full course of the project, weather we were digging up roots in nature or during the final seminar today.”

The students worked in smaller groups with different research questions. They went into the forest and digged up roots and soil and brought it to the lab. There, they used among others, DNA analyses to detect different fungal species in the soil. They tested whether young spruce trees grow differently in forest soil that contained mycorrhizal fungi than spruce trees in commercial planting soil. They observed roots from the forest under the microscope and they investigated whether the architecture of the plant root system changes when it is in symbiosis with the fungi.

“The mycorrhizal symbiosis is really fascinating. It is not visible until you dig up a root and look at it under the microscope but it is very important for the forest ecosystem,” says Judith Felten. “We hope that we could inspire the students by our project and that they now see the forest with different eyes.”

After the experimental part, the students got a crash course in scientific data analysis. They learned how to edit a microscopic image, how to present data in diagrams and graphs and how to interpret results.

The project was financially supported by the Kempe Foundations.

2 juni 2017
Klimatsmart narkos ger mervärden

Klimatsmart narkos ger mervärden

Miljöarbete Tjugo procents minskning av koldioxidutsläpp är målet för ett av de tre projekt som fick medel från miljöfondens första utlysning för snart två år sedan. Det är Universitetsdjursjukhuset (UDS) som med hjälp av utbildning och ny utrustning har lyckats minska användningen av inhalationsläkemedlet isofluran vid operationer. Den årliga förbrukningen av isofluran vid UDS motsvarar ett koldioxidutsläpp från 25.000 mil i bil, vilket är fram och tillbaka mellan Uppsala och Sundsvall varje dag i ett år.
2 juni 2017
Vi har en vinnare!

Vi har en vinnare!

Rätt svar Grattis till er som svarat rätt i tävlingen om brandsäkerhet vid SLU. Nu dragningen av vinnarna klar, Christine Jakobsson vann första pris, en brandsläckare. Och hon har egna erfarenheter av brandtillbud. – Jag har för ett antal år sedan hindrat en brand hemma då jag kände att det luktade en svag kryddig röklukt när jag kom in i huset från stallet. Trots att jag var osäker på om det verkligen var något ringde jag brandkåren. Det visade sig vara en pyrande skorstenbrand som tack och lov aldrig tog sig.
7 juni 2017
Det handlar om helheten

Det handlar om helheten

Krönika Livsmedelsproduktionens hållbarhet diskuteras flitigt vid SLU och på andra ställen. I SLU:s miljöpolicy nämns ”ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar utveckling”. Vi pratar också om etiskt hållbar utveckling och vid VH-fakulteten har vi stor tonvikt vid etik inom djurhållning. Det finns stor kunskap, men även behov av ny kunskap, för att lösa respektive mål. Det är dock när flera faktorer skall vägas samman till en helhet som utmaningarna blir riktigt stora. Är det möjligt att producera riskfria, nyttiga och goda animala livsmedel med hänsyn till såväl djurvälfärd, klimat- och miljöeffekter på ett sätt som gör att lantbrukaren kan erbjuda sina anställda en bra arbetsmiljö och samtidigt ta ut lön till sig själv?
2 juni 2017

Twitter

SNS vill ge träteknologin en skjuts! Nätverkande främjar forskning och utveckling - nya, friska pengar att söka! https://t.co/JZ7NTlKxKo @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
SLU tar krafttag för kräftor https://t.co/ChrH0S65O2 @_SLU via Twitter 6 dagar sedan
Rovfisk ger friska vikar https://t.co/rjc4rvoLZZ https://t.co/OMKj3ThTi9 @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
Antagningsbeskeden är här! Kom ihåg att tacka ja senast 28 juli! För alla som redan gjort det finns… https://t.co/VY6dGVvSmq @_SLU via Twitter 13 dagar sedan
Dåligt med blåbär i år, enligt SLU:s bärprognos https://t.co/wmAg1GMQeL @_SLU via Twitter 14 dagar sedan
Sista seminariet hos SLU i #Almedalen kl 10 handlar om nytänkande kring ekonomi och lokal organisering, https://t.co/WKUuS57dvC @_SLU via Twitter 20 dagar sedan