Nu är Veeras lavhemlighet internationellt känd
Veera Tuovinen har samlat in varglav från olika platser i världen. I Sverige är den sällsynt. Foto: Anna Lundmark

Nu är Veeras lavhemlighet internationellt känd

Text: Anna Lundmark Publicerad: 19 september 2016
Inte ens till sina doktorandkollegor kunde Veera Tuovinen säga vad hon arbetade med under sina långa dagar. Forskargruppen var orolig att någon annan lavgrupp skulle hinna före. När artikeln i Science publicerades i somras kunde hon äntligen berätta att de hade hittat en svampkomponent till i lavsymbiosen.

I 140 år har lavar beskrivits som en symbios mellan en svamp, vanligen en sporsäckssvamp, och grönalger eller cyanobakterier. I somras avslöjade en forskargrupp där doktoranden Veera Tuovinen ingick att det fanns en svamp till – en basidiesvamp som ligger i det yttersta lagret av lavbålen, barken.

– Det var en lättnad när resultaten äntligen publicerades, berättar Veera. De visste att andra lavforskare i världen hade data där de skulle kunnat ha kommit svampen på spåren om de hade tittat efter rätt sak.

Att hon kom in i projektet var en slump – överhuvudtaget att projektet kom till var en slump. Det började med att Toby Spribille på Universitet i Montana undersökte varför lavarna talltagel och olivtalltagel är så olika trots att de består av exakt samma sporsäckssvamp och alg. Talltagel är brun medan olivtalltagel är gulfärgad på grund av att den innehåller mycket av det giftiga ämnet vulpinsyra.

I samband med den genetiska analysen upptäckte han basidiesvampen. Mängden av svampen verkar vara den enda skillnaden mellan olivtalltagel och talltagel, och den är därmed knuten till produktionen av vulpinsyran.

Inbäddad i laven

Veera Tuovinen framför sitt bästa träd utanför Ekologicentrum. Här finns blåslav som är en av de många lavar där den nyupptäckta basidiesvampen finns. Foto: Anna Lundmark

I sitt doktorandprojekt studerar Veera den vackert gula varglaven som också innehåller mycket vulpinsyra. Hon åkte till USA för att samla in mer material och ny typ av data och arbetade tillsammans med Toby Spribille. De hittade basidiesvampen också i varglaven men dessutom i många andra busk- och bladlavar. I dagsläget har forskargruppen hittat basidiesvampen från 52 olika släkten från olika delar i världen.

– Jag ringde till mina handledare i Sverige och frågade om det var okej att jag ändrade planerna och började arbeta med det här istället och det var det, säger Veera.

Veeras mål var att med hjälp av FISH (Fluorescerande in situ-hybridisering) och konfokalmikroskopi kunna visualisera var i laven basidiesvampen finns. Genom att färga rRNA med fluorescerande färger går det att identifiera de olika svamparna i lavar, något som är svårt med traditionell ljusmikroskopi.

Arbetet har varit tidskrävande, eftersom det inte fanns några färdiga protokoll för lavsvampar att följa.

– Vi hade molekylär data på att svampen fanns i alla lavarna vi tittade på men vi ville kunna visa var den fanns för att verkligen bevisa att det inte var fråga om kontamination utan att den var inbäddad, som en del av strukturen. Det var långa dagar och stor press.

Stor uppmärksamhet

Men så innan jul förra året fick hon äntligen allt att funka! Ungefär samtidigt kom en artikel från Stockholms universitet där närbesläktade basidiesvampar beskrevs för första gången. Lyckligtvis för Veera och hennes kollegor hävdade forskarna bakom den artikeln att de bara levde som parasit på lavarna. Så även om Veera och kollegor inte längre kunde säga att de hittat en ny ordning av svampar så var den stora upptäckten inte avslöjad. Och nu när de hade FISH-protokoll som fungerade var det dags att skriva och finslipa artikeln. De skickade den till Nature. Som avslog den.

– Vi insåg från deras kommentarer att vi inte hade förpackat det så tydligt. Vi skrev om artikeln och skickade den till Science som svarade ”Grattis” och bara föreslog några mindre ändringar, berättar Veera.

Upptäckten fick stor uppmärksamhet i somras och Veera blev intervjuad både i Sverige och Finland.

– Det var inte bara vetenskapsmedia utan också till exempel Dala-Demokraten som gjorde en artikel utifrån varglavsvinkeln eftersom den är Dalarnas landskapslav.

Miniekosystem

Hon har också presenterat resultaten på en stor lavkonferens. De flesta var positiva, en del forskare sa att de skulle gå tillbaka och titta på sina data igen. Kanske kunde det här ge en förklaring till saker de tidigare funderat över.

– Jag hoppas att det här öppnar mer för tänkandet att lavar är ett litet miniekosystem med svampar, alger och bakterier. Vi har varit väldigt låsta vid att lavar är en symbios mellan en alg och en svamp och att alla andra organismer i lavbålen är på något sätt sekundära och inte spelar större roll för symbiosen. Jag tror att man kan hitta fler svampkomponenter i framtiden då man börjar bredda ut forskning till andra/flera lavgrupper.

Medicinsk tillämpning?

Veera disputerar i mars men vill gärna fortsätta forska.

– Det vore spännande att lyckas odla svampen på labb för att få veta mer om vilken roll den har i laven. Det skulle också kunna få en tillämpning inom medicinen. Lavar har använts mycket inom folkmedicinen och man vet att det finns ämnen som kan motverka cancer och som har antibakteriella egenskaper. Om man då kan odla denna svamp som antingen tillverkar eller inducerar tillverkning av dessa ämnen och förstå processer som leder till deras produktion finns helt klart en potential, säger Veera.

 

Summary in English

Veera’s lichen secret is out

Veera Tuovinen couldn’t even tell her doctoral student colleagues what she was working such long days on. The research group was worried that someone else would beat them to it. When the article in Science was published in July, she could finally reveal that they had discovered another fungal component in lichen.

For 140 years, lichen has been described as a symbiosis between a fungus, usually an ascomycete, and green algae or cyanobacteria. This summer, the research group to which doctoral student Veera Tuovinen belongs discovered another fungus component – a basidiomycete in the outmost layer of the lichen, the cortex.

The project started when Toby Spribille from the University of Montana wanted to find out why the two lichens Bryoria fremontii (wila) and Bryoria tortuosa (tortured horsehair lichen) are so different despite the fact that they consist of exactly the same fungus and algae. B. fremontii is brown, while B. tortuosa is yellow due to the fact that it contains poisonous vulpinic acid. During the genetic analysis, he discovered the basidiomycete. The amount of this fungus seems to be the only difference between the two lichens.

Veera joined the project as her work focuses on wolf lichen, another lichen that contains a lot of vulpinic acid. They found that the basidiomycete was present in this lichen too, as well as in several other fruticose and foliose lichens.

Veera’s plan was to use FISH (Fluorescence in situ hybridisation) and confocal microscopy to visualise where in the lichen the basidiomycete was present. The work was very time-consuming as there was no ready-made protocol to follow.

– We had molecular data showing that the fungus was present in the lichens, but we wanted to be able to show where it was, to prove that this wasn’t something caused by contamination but instead that it was embedded, a part of the structure. This meant long days and a lot of pressure.

Before Christmas last year, she finally had everything working.

The discovery received widespread attention when the article was published inJuly. Other lichen researchers have said they will go back and look at their data again. Perhaps this discovery can explain things they have previously wondered about.

– I hope this will mean that more people will see lichens as miniature ecosystems with fungi, algae and bacteria, says Veera.

19 september 2016 3
Entreprenören styrs av passion och identitet

Entreprenören styrs av passion och identitet

Entreprenörskap Doktorand Sarah Fitz-Koch letar efter essensens i entreprenörssjälen. Det som gör att vissa företagare oförtröttligt fortsätter att driva livskraftiga företag, trots motgångar och problem. Passion, identitet och kärleken till arbetet tycks tvinna den röda tråden, både i entreprenörskapet och i Sarahs eget forskningsarbete. Den som brinner för sin uppgift ser inga hinder utan löser problemen längs vägen.
13 oktober 2017 2

Twitter

Vi är i Göteborg! Mässan #kunskapochframtid har varit öppen en timme nu. Bemanningen är vass,… https://t.co/Ipu3sXhF6X @_SLU via Twitter 3 timmar sedan
Kroppsstorlek styr hur klimatförändringar påverkar fiskpopulationer https://t.co/wiZOLRaEia @_SLU via Twitter 5 timmar sedan
RT @SLUmiljoanalys: DN-artikel om dagens glada miljönyhet: Kvicksilver försvinner snabbare än väntat - DN.SE https://t.co/dogKnqKOIl @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Problemet med kvicksilver i insjöfisk kan vara över inom några årtionden. Det... https://t.co/nE840prOuJ https://t.co/ZSuWMj0A6u @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Gilla naturen: Tio skolklasser i final https://t.co/jl50j2nqNl @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
Crickets likely nutritious for people as well https://t.co/pefY8Isxnd @_SLU via Twitter 2 dagar sedan