Ny dekan med koll på Nobelpris
Fakultetsnämnden vid NJ-fakulteten 2016-2018, från vänster: Rikard Landberg, Sara Hallin, Johanna Mattila, Jon Petter Gustafsson, Torleif Härd (dekan), Pär Forslund (prodekan), Göran Bergkvist, Katarina Elofsson, Carin Martiin (frånvarande Richard Johnson). Foto: Li Gessbo

Ny dekan med koll på Nobelpris

Text: Li Gessbo Publicerad: 17 november 2015
Akademisk frihet, excellens, innovation och profilering är nyckelord för Torleif Härd, ny dekan vid fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap (NJ) för 2016-2018. Visionen är att tanken ”miljö” leder till en tanke på SLU – en självklar samarbetspartner som kan erbjuda högklassig forskning och de bästa utbildningarna.
Torleif Härd, nyvald dekan vid NJ-fakulteten för åren 2016-2018. Foto: Christina Härd

Torleif Härd, nyvald dekan vid NJ-fakulteten för åren 2016-2018. Foto: Christina Härd

Vägen till Uppsala

NJ-fakultetens nya dekan är en uppsalabo med rötterna i Göteborg där han disputerade i fysikalisk kemi vid Chalmers 1986. Därefter forskning i flera år vid University of California och Karolinska Institutet inklusive ett år vid University of Utrecht i Nederländerna. 1995 blev han professor i strukturbiokemi vid KTH – den tid som framför allt präglat honom.

Efter några år som professor i strukturbiologi vid Göteborgs universitet landade Torleif Härd hos SLU 2009 med professuren i strukturell molekylärbiologi vid NJ-fakulteten:
– Jag kände många här i strukturbiologimiljön vid BMC* och Uppsala universitet, dessutom bodde mina föräldrar länge här och min bror bor här – jag trivs i Uppsala.

Forskning om proteinfibrer

Torleifs forskning handlar om ”nya material”: proteinmaterial som framställs i levande celler och består av nanofibrer med olika genetiskt kodade biokemiska funktioner, 100 % miljövänliga. De kan bland annat användas för diagnostiska ”point of care”-tester, till exempel för att upptäcka hjärnskada efter en stroke eller hjärtproblem:
– Det här kan öka den diagnostiska känsligheten jämfört med dagens tester både inom human- och veterinärmedicin, men det handlar om generella material.

– Vi arbetar med en ny typ av material, ett nytt koncept där även andra tillämpningar är möjliga. Det kan handla om att bryta ner föroreningar som penicillin eller miljögifter. Det är något vi nu arbetar för att kommersialisera med hjälp av SLU Holding, säger Torleif som sedan tidigare har erfarenhet av företagande genom grundandet av Alzinova AB där han även sitter i styrelsen.

Innovation och frihet

Enligt Torleif är innovation en naturlig del av forskningen och han säger att innovation dels består av en uppfinning, dels handlar om implementering eller kommersialisering:
– Det behövs innovationer för ett bättre samhälle, det är det som skapar förändring. Tänk på penicillin, nylon eller TV. Innovationer uppstår ofta direkt ur grundforskning – plötsligt kommer man på något! Innovation är fascinerande, jag skulle vilja skriva en bok om det någon gång.

På frågan om hur vi kan stärka innovationskraften vid SLU säger Torleif att den redan är ganska god här och att SLU Holding gör ett bra jobb för att stödja. Kanske kan man tänka sig fler seminarier. Det handlar om att hjälpa forskare över tröskeln och att öka medvetenheten om att grundforskning ofta leder till innovation.

Torleif anser att det är viktigt med akademisk frihet, som innebär att forskaren själv ska kunna bestämma vad han eller hon ska jobba med. Det är något som blir allt mindre självklart när de styrande bidragen blir allt fler:
– Framgångsrika institutioner har egna idéer och jag vill inte tala om för andra forskare vad de ska göra. Däremot vill jag uppmuntra och hjälpa till för att de ska få externa bidrag.

Excellens, Nobelpris och visioner

Förutom att det är viktigt att utveckla forskningens innovationskraft är det viktigt att satsa på excellens och profilering för att locka såväl nya studenter som externa bidragsgivare:
– Vad gäller excellens borde det inte vara så svårt – vi är redan excellenta, däremot måste det faktum att vi är det nå ut mycket bättre. Och vi har alla förutsättningar för det med den unika profil som SLU har.

Och med forskning i toppklass kan man till och med tänka sig ett Nobelpris till SLU i framtiden!
– Var orädda, gör nya grejer – relevans finns alltid! säger Torleif, som själv befinner sig i Nobelprisens hetluft som vice ordförande i Kungl. Vetenskapsakademiens klass för kemi. Kemiklassen fungerar som bollplank till Nobelkommittén och är på så vis involverad i Nobelpriset – extra roligt ett år när svenske Tomas Lindahl tilldelats priset!

Torleifs vision för framtiden, för fakulteten och SLU, är annars att när studenter, andra forskare och alla andra tänker ”miljö” så tänker de i första hand på SLU och att det är här man bäst förstår frågor inom miljö- och livsvetenskaper.

Den viktigaste uppgiften för Torleif som dekan är att företräda NJ-fakulteten internt och externt:
– Jag ser fram emot att lära känna de andra i nämnden och de andra dekanerna och att träffa alla fakultetens medarbetare. Det är lättare att jobba ihop om man känner varandra väl så det är en målsättning.

Fakta

Torleif Härd

Mer om Torleif Härd, CV och publikationer

Fakultetsnämnden vid NJ-fakulteten 2016-2018

Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap (NJ) är den största av fyra fakulteter vid SLU, har ca 1100 anställda fördelade på 15 institutioner och 7 centrumbildningar, 9 utbildningsprogram på grundnivå och 8 på avancerad nivå, ca 1,2 miljarder i omsättning.

* på den tiden hade SLU verksamheter i BMC, bland annat låg dåvarande institutionen för molekylärbiologi där. Nu finns verksamheten hos institutionen för kemi och bioteknologi i BioCentrum.

17 november 2015 16
Samverkar kring växtskydds-, växtförädlings- och växtodlingsforskning

Samverkar kring växtskydds-, växtförädlings- och växtodlingsforskning

Plattformar SLU har tre plattformar för att stärka samarbetet mellan forskare på de tre fakulteterna LTV, NJ och S: Plattform växtskydd, Plattform växtförädling och Plattform odlingssystem. Syftet är att minimera överlappning inom forskning och undervisning, att dra nytta av SLUs gemensamma resurser och kompletterande kompetenser, att stödja samarbetet mellan forskare vid SLU och att stärka SLUs profil i samhället inom dessa områden.
14 mars 2019 1
Ny bok: Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer

Ny bok: Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer

Publicerat I samband med att våra städer växer och förtätas i allt snabbare takt, har grönskan kommit att få en avgörande roll för det hållbara livet i staden. I sin nya bok ”Urbana ekosystemtjänster - arbeta med naturen för goda livsmiljöer” vill tankesmedjan Movium belysa den urbana grönskans betydelse för stadsbyggande och hur olika aktörer inom branschen kan arbeta med ekosystemtjänster.
13 mars 2019 2

Twitter

Kassavasorter med bättre näringsvärde och potatissorter med bättre motståndskraft mot sjukdomar. Det är målet i nyt… https://t.co/ZHFF3oL7s6 @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
RT @SLUmiljoanalys: Möt forskare från @_SLU och ?@Stockholms_univ? på Baltic Sea Science Center ?@Skansen? i helgen! I rovdjursakvariet bo… @_SLU via Twitter 5 dagar sedan
Parasitsvamp kan hota svenska tallar https://t.co/mN4gBQ9Dp9 https://t.co/2N38cWPOtW @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
https://t.co/XKPnmN5LGb @_SLU via Twitter 8 dagar sedan
Kämpar för almens överlevnad https://t.co/cVm03oVgFA https://t.co/PyiRepPmSo @_SLU via Twitter 8 dagar sedan
Allt fler mjölkgårdar tillverkar eget kraftfoder av lokala råvaror, i stället för att köpa färdigblandat. En ny rap… https://t.co/uLpShzz8oT @_SLU via Twitter 10 dagar sedan