Ny visionsplan för Ultuna anger riktningen för framtiden

Text: Mårten Granert Publicerad: 20 oktober 2017
Länge var Ultuna synonymt med SLU eftersom den enda verksamhet som i stort sett fanns på området var just universitets. Så är det inte längre. Nu finns det en mängd aktörer på Ultuna och Akademiska hus och SLU bedriver ett framgångsrikt arbete att öka antalet aktörer. För att säkerställa en långsiktig och hållbar utveckling av Ultuna där många aktörers intressen kan tas tillvara håller en ny visionsplan att utarbetas.

Ultuna och universitetet förändras i rask takt. Dels håller Ultuna bli en integrerad del av Uppsala med bostäder och verksamheter i dess omedelbara närhet. Dels finns det en ökad ambition att universitets arbete mer ska integreras med det omgivande samhället. Det syns inte minst i skapandet av Green Innovation Park (GIP), som är ett samarbete mellan SLU och Akademiska hus, som ska fungera som en länk mellan universitetets forskning och näringslivet.

Visionsplanens syfte är att peka ut en långsiktig utveckling av Ultuna vad gäller byggnader och infrastruktur och behovet av mark för utbildning och forskning fram till 2040. Ytterst handlar det om en framgångsrik utveckling av de verksamheter som finns på plats. SLU, Akademiska hus, GIP och SVA påbörjade arbetet med en ny visionsplan i juni med att bjuda in till en första workshop. Med på det mötet var också Uppsala kommun och Uppsala universitet.

Det är många frågor som ska avhandlas. På första mötet var huvudfrågan ”Hur ser Ultuna ut 2040?”. Många är eniga om att Ultuna ska behålla och förstärka en ”grön” profil, även om uppfattningarna om vad detta gröna innebär. Ett ämne har varit hur man kan få Ultuna till att bli en mer levande stadsdel med ett folkliv även efter kontorstid. Och hur kan man utveckla årummet med Fyrisån? Om det ens får röras? Eller kan man bygga lyxlägenheter utmed ån? Hur påverkas Ultuna när en tågstation byggs i Bergsbrunna? Hur kan Ultuna kopplas till centrala Uppsala på ett tydligare sätt? Hur ser kollektivtrafiken ut till Uppsala och till Stockholm och Arlanda? Vilken service ska finnas? Vilka är förutsättningarna för att utveckla Ultuna, egentligen?

Dessa och många fler frågor ska besvaras. Det har nu hållits två workshopar och en tredje planeras senare i år. På SLU är det infrastrukturavdelningens projektchef Johan Lindersson som är ansvarig.

I arbetet med att ta fram planen är horisonten till 2040? Ska planen gälla så länge? Kommer den att uppdateras kontinuerligt?
– Med all sannolikhet kommer visionsplanen som nu tas fram behöva uppdateras och anpassas till rådande förhållanden och behov långt innan 2040.

Utvecklingen de senaste åren har gått med en rasande fart inom många områden. Det kan vara vanskligt att förutsäga hur förutsättningarna ser ut om bara fem eller tio år. Om du ska tänka fritt och vilt, nämn en parameter som du tror kan komma att påverka visionsplanen i betydande utsträckning men som det talats väldigt lite om hittills.
– Jag tror att en ny förbindelse över Fyrisån för kollektivtrafik och eventuella andra trafikslag kommer bli en sådan fråga. En ny förbindelse mellan västra och östra Uppsala från Gottsunda till ett nytt stationsläge i Bergsbrunna via Ultuna skulle vara en framgångsfaktor för SLU och hela Uppsala. Det är en politiskt svår fråga men jag är övertygad om att den måste lösas inom en inte allt för lång tid.

Vilken är Ultunas största nackdel?
– Man upplever att Ultuna ligger långt ute på landet. Det mentala avståndet är längre än det fysiska. Med fler stadsdelar närmare oss och förbättrade kommunikationer kommer detta synsätt ändras.

Var ligger Ultunas största utvecklingspotential, som du ser det?
– Den yttre miljön med stora gröna ytor och vackra gångstråk i närhet till Fyrisån är en stor tillgång när det gäller att locka till oss människor som vill studera och arbeta här. Vidare så har Green Innovation Park stora möjligheter att locka hit företag som vill etablera sig här på Ultuna eftersom det finns gott om lokaler som SLU har lämnat.

20 oktober 2017 1
Samverkar kring växtskydds-, växtförädlings- och växtodlingsforskning

Samverkar kring växtskydds-, växtförädlings- och växtodlingsforskning

Plattformar SLU har tre plattformar för att stärka samarbetet mellan forskare på de tre fakulteterna LTV, NJ och S: Plattform växtskydd, Plattform växtförädling och Plattform odlingssystem. Syftet är att minimera överlappning inom forskning och undervisning, att dra nytta av SLUs gemensamma resurser och kompletterande kompetenser, att stödja samarbetet mellan forskare vid SLU och att stärka SLUs profil i samhället inom dessa områden.
14 mars 2019 1
Ny bok: Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer

Ny bok: Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer

Publicerat I samband med att våra städer växer och förtätas i allt snabbare takt, har grönskan kommit att få en avgörande roll för det hållbara livet i staden. I sin nya bok ”Urbana ekosystemtjänster - arbeta med naturen för goda livsmiljöer” vill tankesmedjan Movium belysa den urbana grönskans betydelse för stadsbyggande och hur olika aktörer inom branschen kan arbeta med ekosystemtjänster.
13 mars 2019 2

Twitter

Kassavasorter med bättre näringsvärde och potatissorter med bättre motståndskraft mot sjukdomar. Det är målet i nyt… https://t.co/ZHFF3oL7s6 @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
RT @SLUmiljoanalys: Möt forskare från @_SLU och ?@Stockholms_univ? på Baltic Sea Science Center ?@Skansen? i helgen! I rovdjursakvariet bo… @_SLU via Twitter 5 dagar sedan
Parasitsvamp kan hota svenska tallar https://t.co/mN4gBQ9Dp9 https://t.co/2N38cWPOtW @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
https://t.co/XKPnmN5LGb @_SLU via Twitter 8 dagar sedan
Kämpar för almens överlevnad https://t.co/cVm03oVgFA https://t.co/PyiRepPmSo @_SLU via Twitter 8 dagar sedan
Allt fler mjölkgårdar tillverkar eget kraftfoder av lokala råvaror, i stället för att köpa färdigblandat. En ny rap… https://t.co/uLpShzz8oT @_SLU via Twitter 10 dagar sedan