Nya kartor visar hur blöt skogsmarken är

Text: Ulla Ahlgren Publicerad: 24 mars 2021
Undrar du över om du behöver stövlar till din skogspromenad? Det kan du kolla i SLU:s nya markfuktighetskartor.

Anneli Ågren, institutionen för skogens ekologi och skötsel. Foto: Helena Granqvist.

I december förra året släppte SLU-forskare Anneli Ågren och William Lidberg SLU Markfuktighetskartor. Kartorna har tagits fram med hjälp av artificiell intelligens och är betydligt mer detaljerade än tidigare markfuktighetskartor.

– Främsta syftet med kartorna är att stödja skogsbrukets planering så att man så långt som möjligt undviker att köra sönder blöt och känslig mark med tunga skogsmaskiner och på så vis ökar miljöhänsynen, säger Anneli Ågren.

Men Anneli och William har sett att många andra än skogsbruket också använder kartorna. De används till exempel vid våtmarksrestaureringar och vid planering av hus- och vägbyggen. Men kartorna är användbara i mindre skalor än så.

– Med den nya kartan i telefonen kan jag lätt se om min svamptur kräver stövlar eller om det räcker med gympaskor, säger Anneli Ågren.

Hur torrt eller blött ett område är vid en viss tidpunkt beror på årstid och väder. På SLU Markfuktighetskarta visar blå och turkosa områden var marken sannolikt är blöt och fuktig under större delen av året. Gröna områden visar frisk-fuktig mark där markfuktigheten troligen är mer varierande under året. På sådan mark kan man gå torrskodd under sommaren, men inte efter häftiga regn eller efter snösmältning. Bild: William Lidberg, SLU

De nya markfuktighetskartorna visar 79 procent av blötmarkerna i skogslandskapet jämfört med vanliga terrängkartor som visar endast omkring 36 procent. Likaså visar de nya kartorna 56 procent av vattendragen jämfört med terrängkartans 19 procent.

Fakta

SLU Markfuktighetskarta

SLU Markfuktighetskarta går att titta på online och i mobilen via webbapp. Du kan även ladda ner kartan i eget GIS.

Fakta

Prisbelönt forskning

William Lidberg, institutionen för skogens ekologi och skötsel, erhöll i mars 2021 Kungliga Skytteanska Samfundets pris till yngre forskare vid SLU i Umeå.

"William Lidberg har genom att använda maskininlärning och riksskogstaxeringens provytor förbättrat metoderna för att ta fram kartor över fuktstråk i skogsterräng från flygregistrerade laserskanningsdata. Lidbergs forskning har på kort tid resulterat att det nu finns en rikstäckande digital karta, SLU markfuktighetskarta, som är fritt tillgänglig som öppna data och som används av skogsbruket för att minimera markskador i samband med avverkningar.

Sammantaget finner vi att William Lidberg är mycket lämpad att tilldelas Skytteanska samfundets pris 2021 till framstående yngre forskare vid SLU i Umeå."

 

 

 

24 mars 2021 7
SLU ansöker om certifieringen HR Excellence in Research Award

SLU ansöker om certifieringen HR Excellence in Research Award

Utmärkelse I höstas beslutade rektor att SLU ska ansöka om att erhålla utmärkelsen HR Excellence in Research Award, en certifiering framtagen av den Europeiska kommissionen. Att erhålla utmärkelsen visar bland annat att ett lärosäte är en arbetsgivare som tillämpar rättvisa och transparenta rekryterings- och bedömningsförfaranden för forskares anställningar och vidare karriärutveckling, har en god arbetsmiljö samt löpande strävar efter att utveckla dessa delar. 
24 mars 2021 5

Twitter

”Inga glömda utsläpp i Sveriges klimatrapportering” https://t.co/QN1ync0I0p @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
UppTalk Weekly panelsamtal: Hur ska vi bromsa resistensutvecklingen utan ny antibiotika? SLU-professor Susanna Sten… https://t.co/0xZPPLtq4c @_SLU via Twitter 6 månad sedan
Idag är det #WorldFoodDay och vi slår ett slag för hållbart odlad mat från #vatten. I serien berättar forskare och… https://t.co/y6dJ8OQjmb @_SLU via Twitter 6 månad sedan
RT @_NKfV: Idag 14 okt kl 12-13 webbinarium om hållbart foder till odlad fisk. Anmäl dig och läs mer via: https://t.co/i8IonJZOc9 @_SLU via Twitter 6 månad sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: #CRISPR är ett viktigt verktyg i studier av geners funktion hos träd, säger prof. Ove Nilsson. Vi har många… @_SLU via Twitter 7 månad sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: Gen-editering med #CRISPR har stor potential för forskning om sjukdomar hos djur. Läs med om etiska frågor… @_SLU via Twitter 7 månad sedan