Nya nyanser av grönt
Foto: Annika Borg

Nya nyanser av grönt

Text: Annika Borg Publicerad: 25 november 2015
Är det viktigt med biologisk mångfald i våra städer? Och varför i så fall? Frågan ställdes och diskuterades livligt av drygt 80 personer med skiftande bakgrund, en kulen novemberdag på Ultuna. Några kanske oväntade perspektiv på frågorna luftades under dagen.

Det som alla dessa människor trotsat novemberkylan och senhöststress för, var den återupptagna traditionen med mångfaldskonferenser som startades 1998 och som arrangerats i femton år av Centrum för biologisk mångfald. Återupptagandet sammanfaller också med firandet av CBM: s 20-årsjubileum. Från landsting, kommuner, föreningar, universitet och myndigheter kom de, alla med ett intresse för Liv i staden, som var årets tema.

– Det märktes att detta var ett tema som man inte är likgiltig inför, säger Torbjörn Ebenhard, stf. föreståndare vid CBM.

Han beskriver den ursprungliga tanken med mångfaldskonferenserna som att man ville röra upp lite damm, eller annorlunda uttryckt, fånga in ämnen som är på gång, och inte gå i gamla hjulspår.

Foto: Annika Borg

Tuija Hilding-Rydevik, föreståndare för CBM. Foto: Annika Borg

Konferensen är också ett sätt att låta forskningen bli konkret och användbar i mötet med människor i olika delar av samhället.

– Mångfaldskonferensen är del i vårt arbete med att upprätta en ömsesidig dialog mellan forskning och praktik. Det är en viktig del av vår samverkan, säger Tuija Hilding-Rydevik, föreståndare på CBM.

För de flesta närvarande tydliggjorde konferensen vikten av att uppmärksamma biologisk mångfald i stadslandskapet, tror Tuija:

– Det märktes på samtalen, frågorna och dialogen som uppstod och inte minst också på en hög energinivå på seminarier och i pauserna.

Så varför är det viktigt med biologisk mångfald i våra städer? De inbjudna talarna kom med några stundtals oväntade perspektiv på den frågan.

Vi kan enkelt konstatera att städerna på jorden växer. Mellan år 2000 och 2010 ökade befolkningen i Sveriges städer med 550 000 personer till drygt 8 miljoner. Enligt en prognos från FN kommer världens stadsbefolkning att växa med 2,4 miljarder människor fram till år 2050 – 75 % av världens befolkning kommer alltså bo i städer vid den tidpunkten. För att alla människor ska få plats kan städerna enligt samma prognos komma att breda ut sig på en yta som motsvarar drygt sju gånger Sverige. Städernas utbredning och förtätning leder ofta till att det blir mindre plats för växt- och djurliv och mångfalden utarmas.

Mångfaldsvinster med hälsoarbete

En hel del har sagts om att bättre miljö också kan innebära bättre hälsa för människor. Johan Hallberg från Landstinget Dalarna vände på perspektiven och framhöll att arbete med hälsofrämjande processer ger hållbarhetseffekter, till exempel ekologiska vinster i vår miljö. Det är ett faktum att närheten till natur har en stark koppling till folkhälsa.

Naturen innebär helt enkelt skydd mot sjukdom. Starkast ser man detta hos socioekonomiskt svaga grupper. En cynisk paradox i sammanhanget är att bostadsområden som domineras av låginkomsttagare ofta har den sämsta kvaliteten på närnaturen. Och kvalitet, framhöll Johan, betyder här bland annat mångfald. Arbetet med att främja hälsa hos dessa grupper genom högre kvalitet på naturen i bostadsområdena, innebär ett arbete också arbete för ökad artrikedom.

Städerna kan bidra

Men också staden kan vara viktig för den biologiska mångfalden visar det sig. Där kan det finnas miljöer där artrikedom gynnas mer än i det omgivande, och ibland starkt exploaterade landskapet. Städerna kan idag fungera som spridningscentra för många arter som minskar på landsbygden utanför tätorten. De gröna kilar man bygger i städerna som spridningskorridorer för arter har alltså inte bara ett flöde in i städerna, utan kan också bidra med att ge arter en väg ut och berika landsbygden.

Henrik Waldenström från Världsnaturfonden WWF tog silltruten som exempel på en art som anpassat sig till ett liv i staden och därmed fått en ny chans – förr åt den musslor och var hotad, nu trivs den i städerna och äter tacos, pommes frites och hamburgare. Ett annat exempel på hur städer kan vara viktiga för olika arter är nationalstadsparken i Stockholm, som innefattar en betydande andel av alla grova träd i länet.

Hur värdera?

Hur man ska värdera de tjänster och värden som naturen omkring oss står för är en allt hetare debatt. Marcus Hedblom från Institutionen för ekologi, SLU, började sitt anförande med frågan:

– Varför ska vi värdera naturen?

Grundproblemet, menade han som svar på den frågan, är att stora värden, till exempel grönytor, idag försvinner.

Försöket att synliggöra värdet av den omgivande naturen och vad den ger oss genom begreppet ekosystemtjänster har fått stort genomslag men också kritiserats och ifrågasatts. Att begreppet skulle gynna den biologiska mångfalden finns det inga bevis för. Men Marcus menar ändå att det är ett pedagogiskt viktigt verktyg. Han framhöll framför allt vikten av att samla in fakta. För att kunna ta beslut måste det finnas någon typ av värdering. Värdering kräver att det gjorts en ordentlig kartering, det vill säga datainsamlande.

Upplevelse ger engagemang

Det är inte bara förlusten av den biologiska mångfalden i en allt mer urbaniserad värld som är problematisk – också själva upplevelsen av den biologiska mångfalden minskar. ”Extinction of experience” kallar den amerikanske författaren Robert Michael Pyle detta. Arbetet för biologisk mångfald i staden handlar till stor del om att öka människors miljöengagemang genom att underlätta upplevelsen av naturen i urban miljö. Thomas Beery från högskolan Kristianstad exemplifierade detta med hur man i Kristianstad arbetat med att tillgängliggöra och kommunicera kring den natur som Kristianstad vattenrike erbjuder medborgarna.

Det tycks finnas en utmaning med alla konferenser, och det är att få tiden att räcka till. Särskilt då tid för deltagarna att prata och diskutera med varandra, att byta erfarenheter och lufta de tankar som uppkommit under dagen. Så var också fallet med årets mångfaldskonferens. CBM har därför tankar på att försöka ta till vara deltagarnas engagemang, genom att ge en möjlighet att fortsätta diskussionen om de viktiga frågor som konferensen väckt.

– Vi har nu planer på att följa upp det som kommer fram vid konferenserna. Ett förslag vi arbetar med är att anordna fortbildningdagar på teman som kommit upp på konferensen så att man kan fördjupa sig i frågor om hur man rent praktiskt arbetar med i det här fallet biologisk mångfald i städer, berättar Tuija Hilding-Rydevik.

Foto: Annika Borg

Liv i staden diskuterades livligt på Mångfaldskonferensen. Foto: Annika Borg

25 november 2015 1
Unifying ecology – tar fram vildsvinet i forskaren

Unifying ecology – tar fram vildsvinet i forskaren

Gränslöst Ofta är forskare inriktade mot en viss typ av landskap men kanske borde de vara lite mer som vildsvin och röra sig mellan skogen och jordbrukslandskapet. Samma ekologiska teorier gäller överallt! Projektet Unifying Ecology på institutionen för ekologi är ett försök att öka kontakten mellan forskare inom olika ämnen. Det har lett till nya samarbeten och spännande forskning. Två postdoktorer har också knutits till projektet. De studerar just nu hur vildsvin påverkar jorden – och i förlängningen olika ekologiska samspel.
14 mars 2018 7

Twitter

Naturvårdspriset 2018 för skapandet av forum för vargfrågor https://t.co/u91GHUwPyU https://t.co/Vy5a4GsFb7 @_SLU via Twitter 26 minuter sedan
SLU och Dataväxt utvecklar framtidens smarta växtodling https://t.co/mE9y914rfb https://t.co/mgBsTIw4c5 @_SLU via Twitter 2 timmar sedan
Vårkollen – hur långt har våren kommit hos dig? Håll ögona öppna under Valborgshelgen och rapportera in en handfull… https://t.co/8MIU2P1iBe @_SLU via Twitter 3 timmar sedan
Miljöministern besöker SLU Alnarp https://t.co/3aDxfeG3Dm @_SLU via Twitter 22 timmar sedan
Att bevara torvmarker borde vara en viktigare åtgärd i det globala klimatarbetet. Det kan vara en relativt billig o… https://t.co/DPGJOVeFd5 @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Från biokol till hamburgare https://t.co/hXvT1tsZyt https://t.co/uI24juvpzn @_SLU via Twitter 5 dagar sedan