Nytt forskningsfartyg viktig del av SLU:s internationella åtagande

Text: Mårten Granert Publicerad: 25 januari 2017
I mitten av januari skrev SLU ett avtal med det spanska varvet Armon som nu ska bygga SLU:s nya undersöknings- och forskningsfartyg. Sedan Sveriges förra större forskningsfartyg Argos skrotades för sex år sedan har SLU hyrt in sig på ett danskt forskningsfartyg.

Det nya fartyget ska vara klart 2018 och färdigt att börja användas under 2019. Fartyget ägs av SLU men det ska användas även av SMHI.

Fartyget ska användas främst i Östersjön och på Kattegatt och Skagerak för undersökningar av fiskebestånd och klimat- och miljöövervakning av olika slag. Det ska utrustas för att kunna bedriva fiske och avancerad marin forskning, med mätningar och provtagningar i vatten och luft och av botten.

Sverige har en period saknat större fartyg för marin forskning. Nu har även Stockholms och Göteborgs universitet forskningsfartyg som snart står redo att tas i drift.

erik-fahlbeck-200px-webb

Vicerektor med ansvar för samverkan Erik Fahlbeck. Foto: Jenny Svennås Gillner, SLU

– Det kommer att finnas utrymme att SLU hyr ut fartyget till andra aktörer. Vi hade hoppats att Vetenskapsrådet hade kunnat bidra till den marina forskningsflottan, som en forskningsinfrastruktur, men så blir det inte. Nu får vi hitta andra former att attrahera användare, både i Sverige och internationellt. Vi räknar med att det nya fartyget blir flexibelt i många avseenden, säger Erik Fahlbeck som är vicerektor med ansvar för samverkan på SLU.

Det mesta av den svenska miljöövervakningen till havs görs av SLU och SMHI på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.

– Den verksamheten är en del av våra internationella åtaganden och det är oerhört viktigt att SLU kan genomföra dessa uppdrag.

Hemmahamnen är en viktig fråga

Det är många saker som ska hitta sin lösning den närmsta tiden. En viktig sådan är var fartyget ska ha sin hemmahamn – eller registreringshamnen, som det också kallas. Det är i hemmahamnen fartyget ligger när det inte är ute på uppdrag och där som bland annat underhållet och i viss mån lastning och lossning sker.

– Det är SLU som äger fartyget och bestämmer var hemmahamnen ska vara. Just nu genomför Ramböll en studie om bästa plats. Lysekil är ett av alternativen. Där har institutionen för akvatiska resurser sitt havsfiskelaboratorium, och det kan finnas fördelar med att välja hemmahamn på en lite mindre ort. Göteborg har också diskuterats men där verkar det inte vara möjligt utan omfattande arbete.

– Oberoende av vilken hemmahamn det blir kommer vissa anpassningar att behöva göras, så det är inte bara att lägga till båten. Frågan ska avgöras nu under våren. Eftersom det kommer vara flera användare och olika expeditioner är logistikfrågor centrala, var hemmahamnen än blir. Byte av besättning eller forskare eller om man ska lasta eller lossa något kan man göra i stort sett i vilken hamn som helst, säger Erik.

Kvinna eller man

Förutom hamn måste fartyget även få ett namn. Enligt hävd ska fartyg och båtar ha kvinnonamn men det är en sanning med modifikation. Till exempel har bogserbåtar endast mansnamn och många sjömätningsfartyg döptes efter någon tidig pionjär på området, till exempel Johan Månsson eller Gustaf af Klint. Sveriges tidigare forskningsfartyg Argos var döpt efter en jätte ur den grekiska mytologin.

Stockholms universitet har också hämtat namn till sitt forskningsfartyg ur den grekiska mytologin och döpt det till R/V Electra af Askö. Göteborgs universitet har döpt sitt fartyg till det mer könsneutrala R/V Skagerak. R/V står för Research vessel. Den svenska motsvarigheten är U/F som betyder undersökningsfartyg.

– Vi ska ha någon sorts aktivitet när det gäller namnfrågan. Någon öppen röstning kommer det dock inte att bli. Men det kommer att bli intressant att se vilket namn det blir, avslutar Erik.

Fiskeriverkets Argos

SLU har arbetat länge med marin forskning. En kortare period fram till 2011 hyrde SLU Fiskeriverkets fartyg Argos. Det skrotades 2011.

fartyg-argos3-webb

Detta är Argos. Foto: Mats Börje, Havs- och vattenmyndigheten

Fiskeriverket var en myndighet för bevarande och nyttjande av fiskresurserna. Myndigheten hade ett samlat ansvar för miljöfrågor med anknytning till myndighetens verksamhetsområde. Fiskeriverket upphörde 2011 varvid en del av verksamheten övertogs av Havs- och vattenmyndigheten som bildades samma år. Viss verksamhet övertogs av Jordbruksverket medan SLU övertog forskningsverksamheten som blev institutionen för akvatiska resurser.

Fakta

Mer information

Det finns mycket skrivet om fartyget. I samband med att avtalet om varvet skrevs under publicerade SLU ett pressmeddelande med många uppgifter om fartyget och länkar till andra publicerade texter. Klicka här för att komma till pressmeddelandet.
Fakta

Illustrationen

Fartygsillustrationen är gjord av Skipsteknisk A/S
25 januari 2017 6

Twitter

”Inga glömda utsläpp i Sveriges klimatrapportering” https://t.co/QN1ync0I0p @_SLU via Twitter 8 månad sedan
UppTalk Weekly panelsamtal: Hur ska vi bromsa resistensutvecklingen utan ny antibiotika? SLU-professor Susanna Sten… https://t.co/0xZPPLtq4c @_SLU via Twitter 1 år sedan
Idag är det #WorldFoodDay och vi slår ett slag för hållbart odlad mat från #vatten. I serien berättar forskare och… https://t.co/y6dJ8OQjmb @_SLU via Twitter 1 år sedan
RT @_NKfV: Idag 14 okt kl 12-13 webbinarium om hållbart foder till odlad fisk. Anmäl dig och läs mer via: https://t.co/i8IonJZOc9 @_SLU via Twitter 1 år sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: #CRISPR är ett viktigt verktyg i studier av geners funktion hos träd, säger prof. Ove Nilsson. Vi har många… @_SLU via Twitter 1 år sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: Gen-editering med #CRISPR har stor potential för forskning om sjukdomar hos djur. Läs med om etiska frågor… @_SLU via Twitter 1 år sedan