Öppna publiceringslandskap hur, för vem och till vilket pris?
Staffan Parnell är chef för avdelningen för vetenskaplig kommunikation. Han ansvarar bland annat för arbetet med bibliometri, elektronisk publicering och mediaförvärv. Staffan har varit anställd inom SLU-biblioteket sedan 1979 och är medlem i SLU-bibliotekets ledningsgrupp. Foto: Kitte Dahrén

Öppna publiceringslandskap hur, för vem och till vilket pris?

Text: Staffan Parnell Publicerad: 23 maj 2016
Begreppet publiceringslandskap har sedan länge använts som en metafor för de olika aktiviteter som har att göra med vetenskaplig kommunikation. Metaforer är knepiga men det finns onekligen några faktorer som gör jämförelsen med naturen och dess ekosystem relevant såsom t.ex. de komplexa kopplingar och samband som finns i systemet. En annan jämförbar faktor är mångfalden av intressen och intressenter i samhället som på olika sätt är beroende av systemet. Det gäller i hög grad publiceringslandskapet.

I den strategiprocess som SLU befinner sig i är det viktigt att vi som arbetar på SLU i olika funktioner följer utvecklingen på dessa områden och förhåller oss till de olika framtids- och målbilder som växer fram.

Man talar nu om nya publiceringsmodeller inom vetenskaperna. Det nya består i olika kombinationer av nya, digitala sätt att presentera forskning, fri tillgång för alla till forskningens output, nya affärsmodeller, nya kommunikationskanaler mellan forskare sinsemellan och mellan författaren och läsaren, nya former för sakkunniggranskning samt krav på öppenhet och transparens.

Att den traditionella vetenskapliga tidskriften som kommunikationskanal hålls vid liv handlar knappast om tillgängliggörande. Främst handlar det sannolikt om de vetenskapliga förlagshusens affärsmodell som går ut på att sälja sina produkter på abonnemangsbasis i stora paket till ständigt högre kostnader. Det handlar också i viss mån om det akademiska anseende som enskilda tidskriftstitlar ackumulerat och som skulle riskera att försvinna vid en radikal omläggning av publiceringssystemet.

Även om den vetenskapliga tidskriften stapplar vidare som en Zombie från en 50-tals skräckfilm i det vetenskapliga ekosystemet är det helt nya former för vetenskaplig kommunikation som i rask takt håller på att växa fram. I en vision som förts fram på senare tid är tidskriften ersatt av en gemensam databas i vilken all forskningsoutput publiceras, redigeras och sakkunniggranskas (i den ordningen).

En ännu mer radikal framtidsbild kom fram i STM-förläggarnas nyligen publicerade framtidsstudie med ett femårsperspektiv. Kombinationen av Artificiell intelligens, lärande maskiner, samt den fria tillgången till stora dataset skulle enligt STM-förläggarna möjliggöra att resultatet av en databassökning istället för en artikel skulle vara den faktiska lösningen på ett vetenskapligt problem.

I ett kortare perspektiv understryks redan nu vikten av öppenhet och transparens inom forskningen. Forskningsfinansiärer ställer sedan en tid krav på att forskarna ska tillgängliggöra underliggande data för sin forskning. Inom SLU drivs f.n. TILDA-projektet som tidigare beskrivits i Resurs för att ge stöd till forskarna i den processen.

Förlagens affärsmodell med höga abonnemangskostnader har länge utestängt viktiga grupper från forskningsresultat både i Sverige och globalt. Det har skapat krav på öppenhet – Open Access (OA). Som ett svar på detta etablerade SLU-biblioteket ett OA-repositorium (Epsilon) redan 1998.

Ett annat svar på den utmaningen är att skapa öppenhet vid källan genom att skapa OA-tidskrifter där affärsmodellen oftast går ut på att ta ut författaravgifter (s.k. APC- Article Processing Charges) medan innehållet är fritt tillgängligt för alla. En tredje modell, s.k. hybridtidskrifter har också växt fram där man kombinera de två affärsmodellerna: abonnemang och APC.

En övergång till en ny affärsmodell där APC-finansierade tidskrifter ersätter den nuvarande abonnemangsbaserade förväntas ske. Det som kan vara osäkert i de olika intressenternas framtidsbilder är tidsramarna.

Hybridfenomenet ses med oro av universitetsbiblioteken eftersom vi riskerar att behålla problemen med abonnemangsmodellen i form av höga och snabbt ökande abonnemangskostnader och till detta få höga och snabbt ökande APC-kostnader för våra forskare och lärosäten – s.k. ”double dipping”.

Oron för en okontrollerad utveckling av APC-kostnaderna gäller också de rena OA-tidskrifterna. SLU-biblioteket deltar f.n. tillsammans med Kungl. Biblioteket och ett antal andra svenska lärosäten i ett projekt som ska kartlägga hur mycket som de berörda lärosätena betalar i APC-kostnader.

Inget ekosystem är heller komplett utan predatorer. I publiceringslandskapet har det bland OA-tidskrifterna uppstått en speciell underart som kallas ”predatory journals”. Det handlar om tidskrifter utgivna av oseriösa förlagshus För den enskilde forskaren kan det vara demeriterande att publicera sig i sådana tidskrifter. SLU-biblioteket kan bistå med publiceringsstrategisk rådgivning där kunskap om dessa rovgiriga förlag ingår i våra bedömningar.

Var står den vetenskapliga kommunikationen om fyra år när SLU: s kommande strategi löper ut? Inskränker sig förändringarna till att nya affärsmodeller håller på att ta över i den vetenskapliga tidskriftsutgivningen och att forskningsdata mer och mer betraktas som en publikationstyp bland flera? Eller är den vetenskapliga tidskriften (verkligen) död och ersatt av system baserade på komplexa kombinationer av AI och Big Data som vid sökning ger ”svar” på vetenskaplig problemställningar? Vilka effekter för universiteten ser vi av utvecklingen av vetenskapliga sociala medier och de samarbetsformer mellan forskare som kan växa fram där? Vi bör i det sammanhanget komma ihåg att dagens universitetssystem har rötter från medeltiden då de uppstod ur ett behov av sociala sammanhang för forskare, lärare och studenter.

23 maj 2016 12
Möjligheter i brandens fotspår

Möjligheter i brandens fotspår

Möjligheter I september för tre år sedan var branden i Västmanland fortfarande inte helt släckt. En person hade omkommit och många hade drabbats, fysiskt, personligt och ekonomiskt, sedan dagen i slutet av juli då en gnista från en skogsmaskin startade den största skogsbranden i Sverige i mannaminne. Nu, några år senare, går det trots allt att summera ihop en hel del positiva effekter av det som till en början inte kunde ses på något annat sätt än en katastrof. Området är numera en unik resurs för forskning och den speciella miljön lockar årligen mängder av turister.
15 september 2017 2

Twitter

Ingen 40-årskris för jubilerande SLU. Åtminstone inte enligt rösterna i vår pinfärska jubileumspodd.… https://t.co/rmSwUYELa8 @_SLU via Twitter 3 timmar sedan
ISLU firar 40 år i Alnarp idag. Nicklas Bergman gör intressanta inspel om den digitala utvecklingens utmaningar.… https://t.co/NENuI3KTPA @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Ekologiskt och bekvämt. Fredrik Fernqvist berättar om två starka trender i "Framtidens grönsaksdisk" #slu40 https://t.co/1eoqW43eKv @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Öppet campus i Alnarp 24 september https://t.co/CALFlTgAGQ https://t.co/pOQE9lYKSB @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
23 snöleoparder har visat hur de lever https://t.co/oaJg3ChOuY https://t.co/vswiqZrD9w @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Hållbart gösfiske i fler stora sjöar https://t.co/sjba66mGjA @_SLU via Twitter 2 dagar sedan