Oväntad vändning i samverkan mellan Holmen Skog och SLU
SLU och Holmen på exkursion till ett älghägn i Gideå – ett gott exempel på samverkan tycker de inblandade. Foto: Christer Björkman

Oväntad vändning i samverkan mellan Holmen Skog och SLU

Text: Anna Lundmark Publicerad: 8 december 2017
Hur påverkas den uppväxande skogen av bete från klövdjur? Det var frågan som Holmen skog hoppades att samarbetet med SLU skulle ge svar på. På en lyckad exkursion till ett älghägn utanför Gideå i Västernorrland visade doktoranden Michelle Nordkvist att samarbetet kan ge svar på hur insekterna påverkas också. – Roligt att vi kan skapa ytor för en viss typ av forskning som sedan leder till ny forskning som vi inte hade förutsett men kan ha nytta av, säger Peter Christoffersson på Holmen Skog.

Det var mulet och lite regnigt när Holmen och SLU träffades vid älghägnen i Gideå. Hägnen sattes upp när skogen var nyplanterad och tanken är att stänga ute klövvilt för att kunna följa hur betet påverkar den uppväxande skogen. Det är en viktig fråga för Holmen, inte minst som underlag i diskussioner om viltförvaltning.

Skogsbolaget har betalat SLU för att sätta upp sammanlagt 30 sådana hägn från Östergötland i söder till norra Västerbotten. Nu hade försöket pågått i fem år och ett mål med träffen var att bestämma om man skulle gå vidare.

Larver av modellera

Attackerad larv av modellera från det SLU-försök som väckte intresse hos Holmen skog. Foto: Sabine Barets

Under träffen berättade Michelle Nordkvist, doktorand på institutionen för ekologi, hur hon har använt hägnen i sitt projekt.

– Jag hann bara säga en tredjedel av det jag hade tänkt för de frågade så mycket. Den stora grejen för dem var kopplingen mellan bete och insekter, säger Michelle.

Betet skulle kunna påverka insekterna på flera sätt, till exempel genom att växtligheten runt de uppväxande träden är annorlunda eller att näringsinnehållet i själva träden förändras. Michelle och hennes kollegor har bland annat placerat ut larver av modellera för att undersöka om risken för larver att bli uppätna av fåglar, spindlar eller myror är större eller mindre i hägnen. De planerar ett liknande försök där de ska placera ut kokonger av röd tallstekel, en viktig skadeinsekt med oregelbundna utbrott.

För ett skogsbolag är det givetvis ytterst intressant att få veta mer om insekter som lever på skogsplantorna – även om de inte hade tänkt på att älghägnen skulle kunna användas till detta.

– Samverkan är positiv både för oss inom näringen och forskarna. Vi kan dela med oss av viktiga frågor och forskarna kan föra in nya perspektiv, säger Peter Christoffersson som är verksamhetsutvecklare för skogsvård och vilt på Holmen skog.

Förändringar över tid

Resultatet av mötet är att älghägnen ska vara kvar i fem år till. Det innebär att forskarna kan följa den uppväxande skogen in i röjningsfasen. Institutionen för Vilt, fisk och miljö i Umeå kommer att fortsätta att inventera ytorna för att följa hur vegetationen utvecklas.

– Jag är jätteglad över att Holmen vill fortsätta med projektet för det är nu det börjar hända saker. En sak som vi har sett är att aspar och rönnar är högre där klövviltet inte har kommit in, berättar Lars Edenius, professor i viltekologi på Vilt, fisk och miljö.

Det är också tydligt att betesskadorna varierar mycket mellan olika områden trots att förutsättningarna till synes är liknande.

– Det är väldigt viktigt för oss att få en bild av betesskadorna och att det varierar så mycket är intressant. Det kan förklara varför det finns olika bilder av hur stora betesskadorna är, säger Peter Christoffersson.

Projektet är inte bara intressant för forskningen utan också inom Fortlöpande miljöanalys eftersom man får en dataserie som kan visa på förändringar över tid.

Både representanterna från Holmen och SLU åkte hem från exkursionen vid älghägnet med nya insikter.

– Det är nyttigt att träffa folk utanför akademin och kul att höra att det jag gör är intressant även för dem som inte forskar om ekologi, säger Michelle.

8 december 2017 7
Forskning över ämnesgränser

Forskning över ämnesgränser

"Artists in residence" STIAS (The Stellenbosch Institute for Advanced Study) håller till på farmen Mostertsdrift nära centrum av universitetsstaden Stellenbosch i västra Kapprovinsen i Sydafrika. Tankarna bakom institutets tillkomst kom kring senaste sekelskiftet och mottogs positivt av både det lokala och det internationella forskarsamhället. Stellenbosch har ett av landets främsta universitet och staden är också ett jordbrukscentrum, inte minst för vinodlingen.
12 december 2018 1

Twitter

Trängsel får majsplantan att aktivera försvaret, vilken gör den mindre lockande för bladlöss. Dessutom avger den do… https://t.co/yyoybAfSbd @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Klimatsmart företagsledning i fokus på Alnarpskonferensen 2019 https://t.co/7deaN9aYRY https://t.co/oVf3ysw1nl @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Insekter kan vara bra mat, men produktionen måste också vara miljömässigt hållbar och idag finns stora kunskapsluck… https://t.co/VSukQmZJxo @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Storsatsning på skogsforskning vid SLU. https://t.co/JlGvfu1ltE https://t.co/y95EfznVzm @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Är kultur, identitet, lokal sammanhållning och platsuppfattning de värden som är mest sårbara när klimatet förändra… https://t.co/C2oBMX6MN7 @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Gallrad ungskog kan bli en viktig energiråvara lokalt, enligt ny avhandling från SLU. https://t.co/MZNdMOorQT https://t.co/xpJ4LTH9Oe @_SLU via Twitter 4 dagar sedan