Plats att tänka fritt och högt

Text: Olof Bergvall Publicerad: 28 april 2020
Mer utrymme åt fria diskussioner behövs inom många av SLU:s utbildningar, eftersom studenterna behöver träning att tänka högt kring etiska frågor. Vid VH-fakulteten görs detta i ”etik-verkstäder”.

Etikverkstäderna är ett sätt att få mer tid och möjlighet till diskussioner kring förhållandet människa-djur än vad som hitintills rymts inom ordinarie kurser. VH-fakulteten har skjutit till ekonomiska medel för att täcka den tid som etiklärarna lägger ner.

Bland studenterna vid VH-fakultetens djurutbildningar finns många olika uppfattningar och värderingar kring vad som är den ideala människa-djur-relationen.

Helena Röcklinsberg

Helena Röcklinsberg. Foto: Frederike Röcklinsberg

– Vissa tar helt avstånd från att hålla djur för människans skull medan andra anser att uppfödning av djur för livsmedel och sällskap är en helt självklar företeelse, säger Helena Röcklinsberg, docent i etik och universitetslektor i djuretik vid institutionen för husdjurens miljö och hälsa, som satte igång med etikvärkstäder sedan våren 2019.

Frivilligt forum

Målet med etikundervisningen är att ge studenterna verktyg som hjälper dem att reflektera över de etiska frågeställningar som människa-djurrelationen innebär, något de med största sannolikhet behöver i det kommande yrkeslivet.

– Etikverkstäderna är helt frikopplade från ordinarie undervisning och vi har lagt dem på onsdagseftermiddagar de flesta studenter har undervisningsfri tid. Det är alltid minst en etiker med som samtalsledare, och ibland kommer även andra lärare.

Vanligtvis träffas man i ett grupprum med videouppkoppling så att deltagare från hela Sverige kan vara med, men nu, i och med social distansering, deltar alla via länk.

– Det är viktigt att komma ihåg att det är studenternas diskussion. Den som leder samtalet finns bara med i bakgrunden, men hjälper till att fördjupa den etiska analysen vid behov. Och vad som sägs under etikverkstäderna stannar där. Ofta är det aktuella och kanske lite känsliga frågor som kommer upp, så målet är att ge studenterna möjlighet att diskutera, lyssna in olika argument och se att det finns olika sätt att se på en företeelse. På så sätt utvecklas de både som människor och inför sin kommande yrkesroll.

Inte bara djurutbildningar

Helena tror att fler program skulle kunna ha liknande verkstäder.

– I grund och botten handlar det om att utveckla kritiskt tänkande. Att förstå att vetenskapliga fakta inte uppstår i ett vakuum utan är i högsta grad beroende av kringliggande omständigheter.

– Jag tror också att det är viktigt att vi på SLU är öppna för den här typen av diskussioner när vi vill bredda rekryteringen. Utan ifrågasättande kommer vetenskapen inte framåt.

28 april 2020 6

Twitter

UppTalk Weekly panelsamtal: Hur ska vi bromsa resistensutvecklingen utan ny antibiotika? SLU-professor Susanna Sten… https://t.co/0xZPPLtq4c @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Idag är det #WorldFoodDay och vi slår ett slag för hållbart odlad mat från #vatten. I serien berättar forskare och… https://t.co/y6dJ8OQjmb @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
RT @_NKfV: Idag 14 okt kl 12-13 webbinarium om hållbart foder till odlad fisk. Anmäl dig och läs mer via: https://t.co/i8IonJZOc9 @_SLU via Twitter 6 dagar sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: #CRISPR är ett viktigt verktyg i studier av geners funktion hos träd, säger prof. Ove Nilsson. Vi har många… @_SLU via Twitter 12 dagar sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: Gen-editering med #CRISPR har stor potential för forskning om sjukdomar hos djur. Läs med om etiska frågor… @_SLU via Twitter 12 dagar sedan
RT @SLUFutureFood: Antibiotikaresistens kräver forskning med helhetsperspektiv. Ny policy brief från @_SLU Framtidens djur natur och hälsa.… @_SLU via Twitter 12 dagar sedan