Provtagning för SLU – uppgiften som går i arv

Text: Mårten Granert Publicerad: 25 oktober 2018
Om ett prov tas på fel sätt kan analysresultatet aldrig bli rätt – hur noggrant provet än analyseras. Med den övertygelsen anordnade institutionen för vatten och miljö en workshop för de provtagare som levererar vattenprover till institutionen. Institutionen har samarbete med omkring 160 provtagare över hela landet. En del av dessa har nu gått på workshopen för kunskapsutbyte och för att lära sig mer.

För många ingår provtagning i deras ordinarie arbete, till exempel på länsstyrelsen, för en del privatpersoner kan det vara en intressant fritidssysselsättning.

En korrekt genomförd provtagning är ett avgörande led till exempel i den nationella miljöövervakningen av sjöar och vattendrag som är ett unikt uppdrag som SLU har i uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Men SLU utför vattenanalyser även åt Naturvårdsverket, länsstyrelser och kommuner. Resultaten av alla analyser kan ligga som grund för när politiska beslut ska fattas – men också vara underlag i forskningen.

– Workshopen vi hade i slutet av september blev mycket lyckad. Att provtagningen utförs korrekt och av utbildade personer är själva grunden för att vi ska få korrekta analysresultat. Vi gick givetvis igenom hur själva provtagningen går till men det var också viktigt att provtagarna fick tid att prata med varandra, till det erfarenhetsutbyte som är så viktigt, säger Karin Wallman som är biträdande laboratoriechef på institutionen och som ansvarade för workshopen. Efter de mer praktiska momenten vid Fyrisån fick provtagarna se vad som händer med proverna när de väl kommer till laboratorierna i MVM-huset på Ultuna. Förhoppningsvis ska en sådan workshop kunna arrangeras mer regelbundet, kanske vartannat år.

De långa tidsserierna

Det är tillgången till prov tagna på en och samma plats och på ett och samma sätt under lång tid som är så viktigt vid miljöövervakning. Det är under dessa förutsättningar och även då först efter flera årtionden som man kan se övergödnings-, försurnings- eller klimatdrivna trender.

Hängivna provtagare

– Institutionen har provtagare som har varit väldigt hängivna sin uppgift och som velat gynna vetenskapen på det sätt som de kunnat. Vi har exempel på personer som har tagit prover i 50 år och som sedan frågat barnen eller grannen om de vill ta över provtagningen när de själva inte orkat längre. Vi har dessa personer att tacka för väldigt mycket, säger Christian Demandt som är laboratoriechef på institutionen.

Biträdande laboratoriechef Karin Wallman och laboratoriechef Christian Demandt på institutionen för vatten och miljö på Ultuna i Uppsala. Foto: Mårten Granert-Gärdfeldt, SLU

Fakta

Kort om institutionen för vatten och miljö


  • Den verksamhet som nu finns på institutionen för vatten och miljö började med Mälarundersökningen 1964 som förde med sig att de större reningsverken kompletterades med fosforrening
  • Institutionen utvecklar kunskapen om hur miljötillståndet förändras och vad förändringarna beror på
  • Miljöövervakningen, SLU:s tredje ben, som bedrivs på institutionen inkluderar miljögifter, övergödning, försurning och biologisk mångfald. Att forskningen kan använda sig av dessa data är en stor bonus för SLU.
  • Exempel på nationell miljöövervakning:
    110 sjöar, började 1983
    · 67 vattendrag, började 1983
    · 47 flodmynningar, började 1965
  • Institutionen är datavärd för data som samlats in från sötvatten inom nationell och regional miljöövervakning
25 oktober 2018 3
Samverkar kring växtskydds-, växtförädlings- och växtodlingsforskning

Samverkar kring växtskydds-, växtförädlings- och växtodlingsforskning

Plattformar SLU har tre plattformar för att stärka samarbetet mellan forskare på de tre fakulteterna LTV, NJ och S: Plattform växtskydd, Plattform växtförädling och Plattform odlingssystem. Syftet är att minimera överlappning inom forskning och undervisning, att dra nytta av SLUs gemensamma resurser och kompletterande kompetenser, att stödja samarbetet mellan forskare vid SLU och att stärka SLUs profil i samhället inom dessa områden.
14 mars 2019 1
Ny bok: Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer

Ny bok: Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer

Publicerat I samband med att våra städer växer och förtätas i allt snabbare takt, har grönskan kommit att få en avgörande roll för det hållbara livet i staden. I sin nya bok ”Urbana ekosystemtjänster - arbeta med naturen för goda livsmiljöer” vill tankesmedjan Movium belysa den urbana grönskans betydelse för stadsbyggande och hur olika aktörer inom branschen kan arbeta med ekosystemtjänster.
13 mars 2019 2

Twitter

Svenska favabönor framtidens mat? https://t.co/j3XC9Nukhz https://t.co/WK9abZUQrE @_SLU via Twitter 17 timmar sedan
Ny rapport: SLU:s forskning håller hög internationell klass https://t.co/SrhFDbBTZo @_SLU via Twitter 17 timmar sedan
RT @SLUmiljoanalys: Filmtips på #världsvattendagen: Forskare och studenter på @_SLU berättar hur de bidrar till en bättre värld #vatten #mi… @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Professor Jiasui Zhan, Battling plant diseases - an evolutionary approach #sluinstallation https://t.co/aPCXxjiTgM @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Professor Anti Vasemägi, Fishing for genes that matter. #sluinstallation https://t.co/CmeaflywtF @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Just nu: Professor Seema Arora-Jonsson, Challenges for sustainable development: Rural Europe in a new global contex… https://t.co/Bt7ufsnH2n @_SLU via Twitter 4 dagar sedan