Provtagning för SLU – uppgiften som går i arv

Text: Mårten Granert Publicerad: 25 oktober 2018
Om ett prov tas på fel sätt kan analysresultatet aldrig bli rätt – hur noggrant provet än analyseras. Med den övertygelsen anordnade institutionen för vatten och miljö en workshop för de provtagare som levererar vattenprover till institutionen. Institutionen har samarbete med omkring 160 provtagare över hela landet. En del av dessa har nu gått på workshopen för kunskapsutbyte och för att lära sig mer.

För många ingår provtagning i deras ordinarie arbete, till exempel på länsstyrelsen, för en del privatpersoner kan det vara en intressant fritidssysselsättning.

En korrekt genomförd provtagning är ett avgörande led till exempel i den nationella miljöövervakningen av sjöar och vattendrag som är ett unikt uppdrag som SLU har i uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten. Men SLU utför vattenanalyser även åt Naturvårdsverket, länsstyrelser och kommuner. Resultaten av alla analyser kan ligga som grund för när politiska beslut ska fattas – men också vara underlag i forskningen.

– Workshopen vi hade i slutet av september blev mycket lyckad. Att provtagningen utförs korrekt och av utbildade personer är själva grunden för att vi ska få korrekta analysresultat. Vi gick givetvis igenom hur själva provtagningen går till men det var också viktigt att provtagarna fick tid att prata med varandra, till det erfarenhetsutbyte som är så viktigt, säger Karin Wallman som är biträdande laboratoriechef på institutionen och som ansvarade för workshopen. Efter de mer praktiska momenten vid Fyrisån fick provtagarna se vad som händer med proverna när de väl kommer till laboratorierna i MVM-huset på Ultuna. Förhoppningsvis ska en sådan workshop kunna arrangeras mer regelbundet, kanske vartannat år.

De långa tidsserierna

Det är tillgången till prov tagna på en och samma plats och på ett och samma sätt under lång tid som är så viktigt vid miljöövervakning. Det är under dessa förutsättningar och även då först efter flera årtionden som man kan se övergödnings-, försurnings- eller klimatdrivna trender.

Hängivna provtagare

– Institutionen har provtagare som har varit väldigt hängivna sin uppgift och som velat gynna vetenskapen på det sätt som de kunnat. Vi har exempel på personer som har tagit prover i 50 år och som sedan frågat barnen eller grannen om de vill ta över provtagningen när de själva inte orkat längre. Vi har dessa personer att tacka för väldigt mycket, säger Christian Demandt som är laboratoriechef på institutionen.

Biträdande laboratoriechef Karin Wallman och laboratoriechef Christian Demandt på institutionen för vatten och miljö på Ultuna i Uppsala. Foto: Mårten Granert-Gärdfeldt, SLU

Fakta

Kort om institutionen för vatten och miljö


  • Den verksamhet som nu finns på institutionen för vatten och miljö började med Mälarundersökningen 1964 som förde med sig att de större reningsverken kompletterades med fosforrening
  • Institutionen utvecklar kunskapen om hur miljötillståndet förändras och vad förändringarna beror på
  • Miljöövervakningen, SLU:s tredje ben, som bedrivs på institutionen inkluderar miljögifter, övergödning, försurning och biologisk mångfald. Att forskningen kan använda sig av dessa data är en stor bonus för SLU.
  • Exempel på nationell miljöövervakning:
    110 sjöar, började 1983
    · 67 vattendrag, började 1983
    · 47 flodmynningar, började 1965
  • Institutionen är datavärd för data som samlats in från sötvatten inom nationell och regional miljöövervakning
25 oktober 2018 3
Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism Turism där djur på något sätt ingår är en växande industri i många länder runt om i världen. Det är turism där människor ska få närkontakt med vilda djur i roller som underhållare, transportmedel, jaktbyte eller selfiekompisar. Dessa verksamheter kan se ut på många olika sätt beroende på vilket djurslag som står i fokus. Gemensamt många gånger är att dessa verksamheter bedrivs på människans villkor medan djurvälfärden är åsidosatt.
16 september 2019
Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Djurfilm När Cecilia Di Bernardis dokumentär om fjällrävar hade visats i italiensk tv hörde en pojke av sig. Han hade blivit så inspirerad av filmen att han valt fjällräv som ämne för sitt föredrag inför klassen. Det kanske var första gången hans klasskamrater hörde talas om detta nordliga djur. ”Det var fantastiskt, det var ju precis det vi ville uppnå med dokumentären” säger Cecilia som nu är doktorand på SLU:s forskningsstation i Grimsö.
9 september 2019

Twitter

Pressinbjudan: Kronprinsessan Victoria namnger Sveriges nya forskningsfartyg i Lysekil https://t.co/NhOBPLwWCX https://t.co/zP9ORx3WF8 @_SLU via Twitter 9 timmar sedan
EU:s inkomstförsäkring för jordbruket bör inte införas i Sverige, enligt utredare https://t.co/om57tcGh9d @_SLU via Twitter 14 timmar sedan
Kunskap om torskens meny ger verktyg för bättre fiskförvaltning https://t.co/JulOgWCcag https://t.co/i7PDOf6OpB @_SLU via Twitter 15 timmar sedan
RT @EPOK_SLU: Seminarium om odlad fisk – hur kan den hållbarhetsmärkas? @KRAVmedia @WWFSverige @svensktsigill https://t.co/MnBrYKnxgb #SLU… @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
SLU:s förtjänstmedaljer 2019 till Ågren, Jeppson Eldrot och Melnyk. För arbete med kolets och kvävets kretslopp, le… https://t.co/oZg1cXGmva @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Jakten leder inte till fler älgar på vägarna https://t.co/YReKq36cIs https://t.co/Ck75t0L3TK @_SLU via Twitter 5 dagar sedan