RADAR håller bättre koll på ansökningarna

Text: Mikael Jansson Publicerad: 23 februari 2016
Författandet av ansökningar brukar vara en komponent i forskartillvaron som medför både vaknätter och psykosomatiska symptom. Hur ska man lyckas övertyga de som håller i de externa penningpåsarna att just det egna projektet förtjänar att få en hacka?

RADAR är ett projekt som drivs av Grants Office vid SLU, med det uttalade syftet att hjälpa forskare – enskilda såväl som grupper – till framgång i jakten på finansiering.

Staffan Lund och Karl Jäghagen från Grants Office leder projektet, med Monica Schofield från TuTech (Hamburgs tekniska universitet) som extern konsult. RADAR startade i fjol, på universitetsdirektörens uppdrag, och syftet är att i pilotprojektets form låta en handfull institutioner utveckla egna modeller och verktyg för att arbeta mer strategiskt med att söka externfinansiering.

Internrevisionen har också i tidigare rapporter pekat på betydelsen av ett mer strategiskt arbete med att söka externa medel.

Sju ”piloter”

Under en heldag i Uppsala nyligen presenterades erfarenheterna från projektet. ”Piloterna” i projektet är de sju institutionerna Landskapsplanering, Norrländsk jordbruksvetenskap, Husdjursgenetik, Vilt, fisk och miljö, Sydsvensk skogsvetenskap, Växtskyddsbiologi och Livsmedelsvetenskap.

Staffan Lund. Foto: Viktor Wrange

Staffan Lund.
Foto: Viktor Wrange

Staffan Lund och Karl Jäghagen på Grants Office konstaterar att de sju deltagande institutionerna har olika modeller för att arbeta med hur man söker externa medel, och också måste få ha det eftersom förutsättningarna kan skilja sig åt. Det viktiga är att man hittar ett sätt att få ihop stödfunktionerna, som ibland har varit lite spretiga, och tydligare rikta in dem mot det gemensamma målet. Grants Office kan utgöra en ingång för att finna stöd i ansökningsprocesserna, men ansvaret ligger ytterst på institutionerna och deras prefekter.

Men en viktig del i arbetet är också samarbete mellan institutionerna – det kan finnas gemensamma forskningsområden och gemensamma intressen där man kan stötta varandra och finna synergier och rent av oväntade spin-offs.

– Det bidrar ju i sin tur också till att stärka tanken om ”ett SLU”, säger Staffan Lund.

Andra lärdomar av arbetet med projektet är att sprida kunskapen om att det finns support att tillgå, både rent skrivtekniskt men också i form av erfarenhetsutbyten.

Stöd för att orka

– Det är viktigt att känna att det finns stöd i institutionsledningen och att man kan finna stöd i kollegor. Inte minst viktigt om man ska orka med att göra större ansökningar, som en del EU-projekt till exempel, säger Karl Jäghagen.

Projektet syftar främst till att stärka extern finansiering och bidra till ökad internationalisering, men viktigt är också att bygga upp kapacitet både på institutionerna och centralt.

Nu fortsätter projektet med att ta fram former för utvecklat ledarskap, utvecklade stödfunktioner, ökad samverkan och nya system för beslutsstöd.
I grunden handlar det också om en ökad intern dialog, en förbättrad intern kommunikation; att jobba tillsammans med kollegorna.

– Men det är också viktigt att bygga externa relationer, att se och lyssna på det omgivande samhället och industrin och deras väntade framtida behov, säger Monica Schofield.

”Mycket jobb”

Mårten Hetta, prefekt på Norrländsk jordbruksvetenskap, tillhör ”piloterna” i RADAR-projektet.

– Förhoppningen är ju att vi ska kunna trimma organisationen, både på institutionen och inom SLU centralt, så att vi blir bättre på att söka pengar och får upp farten, säger han. Men det är mycket jobb som ska till, inte minst med att hitta nya finansiärer.

– Vi har bland annat testat sökmotorn Pivot, som är ett bra verktyg. Vi har fått flera bra tips om hur man kan jobba och hur andra har organiserat arbetet. Sedan ska man ju vara på det klara med att det tar tid, kanske två–tre år, innan vi kan se effekterna, säger Mårten Hetta.

 

23 februari 2016 2
Möjligheter i brandens fotspår

Möjligheter i brandens fotspår

Möjligheter I september för tre år sedan var branden i Västmanland fortfarande inte helt släckt. En person hade omkommit och många hade drabbats, fysiskt, personligt och ekonomiskt, sedan dagen i slutet av juli då en gnista från en skogsmaskin startade den största skogsbranden i Sverige i mannaminne. Nu, några år senare, går det trots allt att summera ihop en hel del positiva effekter av det som till en början inte kunde ses på något annat sätt än en katastrof. Området är numera en unik resurs för forskning och den speciella miljön lockar årligen mängder av turister.
15 september 2017 2

Twitter

ISLU firar 40 år i Alnarp idag. Nicklas Bergman gör intressanta inspel om den digitala utvecklingens utmaningar.… https://t.co/NENuI3KTPA @_SLU via Twitter 17 timmar sedan
Ekologiskt och bekvämt. Fredrik Fernqvist berättar om två starka trender i "Framtidens grönsaksdisk" #slu40 https://t.co/1eoqW43eKv @_SLU via Twitter 20 timmar sedan
Öppet campus i Alnarp 24 september https://t.co/CALFlTgAGQ https://t.co/pOQE9lYKSB @_SLU via Twitter 22 timmar sedan
23 snöleoparder har visat hur de lever https://t.co/oaJg3ChOuY https://t.co/vswiqZrD9w @_SLU via Twitter 22 timmar sedan
Hållbart gösfiske i fler stora sjöar https://t.co/sjba66mGjA @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
Landsbygdsomvandling och urbanisering i fokus på internationell SLU-konferens https://t.co/JDpVYyTGGE https://t.co/3JdMVIejc6 @_SLU via Twitter 2 dagar sedan