RADAR håller bättre koll på ansökningarna

Text: Mikael Jansson Publicerad: 23 februari 2016
Författandet av ansökningar brukar vara en komponent i forskartillvaron som medför både vaknätter och psykosomatiska symptom. Hur ska man lyckas övertyga de som håller i de externa penningpåsarna att just det egna projektet förtjänar att få en hacka?

RADAR är ett projekt som drivs av Grants Office vid SLU, med det uttalade syftet att hjälpa forskare – enskilda såväl som grupper – till framgång i jakten på finansiering.

Staffan Lund och Karl Jäghagen från Grants Office leder projektet, med Monica Schofield från TuTech (Hamburgs tekniska universitet) som extern konsult. RADAR startade i fjol, på universitetsdirektörens uppdrag, och syftet är att i pilotprojektets form låta en handfull institutioner utveckla egna modeller och verktyg för att arbeta mer strategiskt med att söka externfinansiering.

Internrevisionen har också i tidigare rapporter pekat på betydelsen av ett mer strategiskt arbete med att söka externa medel.

Sju ”piloter”

Under en heldag i Uppsala nyligen presenterades erfarenheterna från projektet. ”Piloterna” i projektet är de sju institutionerna Landskapsplanering, Norrländsk jordbruksvetenskap, Husdjursgenetik, Vilt, fisk och miljö, Sydsvensk skogsvetenskap, Växtskyddsbiologi och Livsmedelsvetenskap.

Staffan Lund. Foto: Viktor Wrange

Staffan Lund.
Foto: Viktor Wrange

Staffan Lund och Karl Jäghagen på Grants Office konstaterar att de sju deltagande institutionerna har olika modeller för att arbeta med hur man söker externa medel, och också måste få ha det eftersom förutsättningarna kan skilja sig åt. Det viktiga är att man hittar ett sätt att få ihop stödfunktionerna, som ibland har varit lite spretiga, och tydligare rikta in dem mot det gemensamma målet. Grants Office kan utgöra en ingång för att finna stöd i ansökningsprocesserna, men ansvaret ligger ytterst på institutionerna och deras prefekter.

Men en viktig del i arbetet är också samarbete mellan institutionerna – det kan finnas gemensamma forskningsområden och gemensamma intressen där man kan stötta varandra och finna synergier och rent av oväntade spin-offs.

– Det bidrar ju i sin tur också till att stärka tanken om ”ett SLU”, säger Staffan Lund.

Andra lärdomar av arbetet med projektet är att sprida kunskapen om att det finns support att tillgå, både rent skrivtekniskt men också i form av erfarenhetsutbyten.

Stöd för att orka

– Det är viktigt att känna att det finns stöd i institutionsledningen och att man kan finna stöd i kollegor. Inte minst viktigt om man ska orka med att göra större ansökningar, som en del EU-projekt till exempel, säger Karl Jäghagen.

Projektet syftar främst till att stärka extern finansiering och bidra till ökad internationalisering, men viktigt är också att bygga upp kapacitet både på institutionerna och centralt.

Nu fortsätter projektet med att ta fram former för utvecklat ledarskap, utvecklade stödfunktioner, ökad samverkan och nya system för beslutsstöd.
I grunden handlar det också om en ökad intern dialog, en förbättrad intern kommunikation; att jobba tillsammans med kollegorna.

– Men det är också viktigt att bygga externa relationer, att se och lyssna på det omgivande samhället och industrin och deras väntade framtida behov, säger Monica Schofield.

”Mycket jobb”

Mårten Hetta, prefekt på Norrländsk jordbruksvetenskap, tillhör ”piloterna” i RADAR-projektet.

– Förhoppningen är ju att vi ska kunna trimma organisationen, både på institutionen och inom SLU centralt, så att vi blir bättre på att söka pengar och får upp farten, säger han. Men det är mycket jobb som ska till, inte minst med att hitta nya finansiärer.

– Vi har bland annat testat sökmotorn Pivot, som är ett bra verktyg. Vi har fått flera bra tips om hur man kan jobba och hur andra har organiserat arbetet. Sedan ska man ju vara på det klara med att det tar tid, kanske två–tre år, innan vi kan se effekterna, säger Mårten Hetta.

 

23 februari 2016 2
Lantbrukslogik – nu och i framtiden

Lantbrukslogik – nu och i framtiden

Drivkrafter Det svenska lantbruket ska ge nyttig, god, näringsrik och närproducerad mat. Helst mer mat också, så att vi blir mindre sårbara i händelse av kris. Och det ska ske utan alltför mycket miljö- och klimatpåverkan; med lantbruket som en del av lösningen istället för problemet när man pratar om hot mot biologisk mångfald och klimatförändringarna. Hur tänker de som vill, vågar och orkar satsa i en bransch i händerna på väder och vind, politiska beslut och konsumenternas val?
30 april 2021 3

Twitter

”Inga glömda utsläpp i Sveriges klimatrapportering” https://t.co/QN1ync0I0p @_SLU via Twitter 19 dagar sedan
UppTalk Weekly panelsamtal: Hur ska vi bromsa resistensutvecklingen utan ny antibiotika? SLU-professor Susanna Sten… https://t.co/0xZPPLtq4c @_SLU via Twitter 7 månad sedan
Idag är det #WorldFoodDay och vi slår ett slag för hållbart odlad mat från #vatten. I serien berättar forskare och… https://t.co/y6dJ8OQjmb @_SLU via Twitter 7 månad sedan
RT @_NKfV: Idag 14 okt kl 12-13 webbinarium om hållbart foder till odlad fisk. Anmäl dig och läs mer via: https://t.co/i8IonJZOc9 @_SLU via Twitter 7 månad sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: #CRISPR är ett viktigt verktyg i studier av geners funktion hos träd, säger prof. Ove Nilsson. Vi har många… @_SLU via Twitter 7 månad sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: Gen-editering med #CRISPR har stor potential för forskning om sjukdomar hos djur. Läs med om etiska frågor… @_SLU via Twitter 7 månad sedan