SafeDrink – det livsviktiga dricksvattnet

Text: Li Gessbo Publicerad: 14 januari 2016
– Det behövs mer kunskap om dricksvattenkvalitet, säger Karin Wiberg, som leder SafeDrink. Det handlar om vårt dricksvatten och hälsofarliga kemiska föroreningar – livsviktig forskning.

Vid SLU bedrivs livsmedelsforskning på många olika nivåer och ur många aspekter. Det är inte alltid vi tänker på dricksvatten som ett livsmedel – det allra viktigaste livsmedlet. Karin Wiberg, professor vid institutionen för vatten och miljö, leder Formasprojektet SafeDrink:
– Så vitt jag vet är vi i SafeDrink de enda i Sverige som arbetar med kopplingen mellan miljöförorenande, organiska ämnen i dricksvatten och hälsorisker.

”Det som är nytt i det här projektet är att vi kombinerar två olika områden. Vi förenar kunskap om kemisk analys med ny kunskap om hur man kan mäta skadliga effekter av ämnen.*”

I SafeDrink utvecklas metoder för att upptäcka hälsofarliga kemiska föroreningar i vårt dricksvatten på ett tidigt stadium. Projektet studerar också olika reningsmetoders effektivitet på främmande ämnen i vattnet samt hur människor ställer sig till hälsorisker förknippade med kemiska ämnen i dricksvatten.

SafeDrink - säkert dricksvatten

När det gäller kemiska hälsorisker i dricksvatten finns det mycket kvar att utreda. Det finns drygt 13 000 högvolymkemikalier registrerade i EU, men totalt är cirka 180 000 i bruk. Och prognosen säger att produktionen av kemikalier ökar, uppskattningsvis med 20 % under perioden 2013-2018. Kemikalier i miljön är generellt sett inte hälsoskadliga i de halter de förekommer, men det är viktigt att veta om några är det och hur vi kan skydda oss mot dem. Ämnena finns i vår miljö, det kan till exempel handla om läkemedel, hygienprodukter, flamskyddsmedel, högfluorerade ämnen och växtskyddsmedel.

Fakta

Metod

Metod för kemisk karakterisering
SafeDrink utvecklar metoder för att identifiera och mäta mycket låga halter av organiska miljöföroreningar i dricksvatten, t.ex. läkemedel, hygienprodukter, högfluorerade ämnen, växtskyddsmedel, och flamskyddsmedel. Metodiken omfattar allt ifrån provtagning och extraktion till instrumentell analys. Vi utgår från ca 10 liter vatten som sedan reduceras till ett 1 milliliter provextrakt. Den instrumentella analysen bygger på vätske-kromatografi kopplat till masspektrometri (LC-MS). Här kan man välja mellan riktad analys (target och suspect screening) eller helt förutsättningslös analys (non-target screening). För de tillämpningar som vi använder oss av krävs avancerad instrumentering, och vi använder oss därför av en s.k. högupplösande screenande MS (LC-QTOF).
Metod för toxikologisk karakterisering
SafeDrink utvecklar även metoder för att mäta toxisk aktivitet genom cellbaserade tester. Metoderna bygger på basala mekanismer som ligger till grund för kemikaliers toxicitet, t.ex. oxidativ stress och hormonstörande effekter. Fördelar med sådana metoder är att de kan göras direkt i koncentrerade vattenprover, är snabba och billiga, att man mäter den sammantagna effekten av alla ingående ämnen (den så kallade cocktaileffekten) och att man kan upptäcka hittills okända toxiska ämnen i miljön.
I testerna används celler, som transfekterats med en så kallad reportergen (till exempel luciferas), kopplad till den målstruktur (ligand) som man vill mäta aktiviteten av (till exempel östrogenreceptorn). Då det kemiska ämnet binds till liganden aktiveras reportergenen och ljus emitteras i förhållande till aktiviteten hos det testade ämnet eller blandningen av ämnen. Dessa cellbaserade tester kan göras i 96-hålsplattor och ett stort antal prover kan därmed enkelt analyseras på kort tid.
Resultaten visar den samlade toxiska aktiviteten i vattenprovet och kan utgöra ett tidigt varningssystem för att gå vidare med kemiska analyser av specifika ämnen. De kemiska och toxikologiska analyserna integreras, och målet är att ta fram en relativt lättanvänd metodik som hjälper oss att varna för kemiska hälsorisker förknippade med dricksvatten.
Partners i SafeDrink
Förutom SLU ingår även Uppsala universitet, Livsmedelverket, Mittuniversitetet och Uppsala Vatten.

Tillämpningar och studentmedverkan

SafeDrink pågår till 2017 och redan nu, halvvägs in i projektet, har resultat börjat tillämpas. Det har varit viktigt för projektets genomförande att det funnits en kontinuerlig ström av studenter som har bidragit genom sina examensarbeten. Forskaren Lutz Ahrens vid institutionen för vatten och miljö och fyra på varandra följande masterstudenter har till exempel hjälpt Philip McCleaf från Uppsala Vatten att titta närmare på hur PFAS-rening med aktivt kol- och jonbytesteknik fungerar i pilotskala.

Lutz kommer att arbeta vidare med tekniker som kan minska förekomsten av PFAS i grund- och dricksvatten i två nyligen beviljade projekt som handlar om innovativa behandlingstekniker (Vinnova och Formas).

Hälsofarliga ämnen

De vattenprov som tas inom SafeDrink karaktäriseras både kemiskt och toxikologiskt. Hälsofarliga ämnen kan verka på olika sätt, de kan vara reproduktionstoxiska, mutagena eller hormonstörande. Sådan biologisk aktivitet, eller toxicitet, undersöks med hjälp av cellbaserade tester (se faktarutan).

vattenprov, vatten, safedrink

Hur rent är vattnet? SafeDrink hämtar in 10 liter för att ta reda på det. Foto: Lutz Ahrens.

Förutom att analysera dricksvattnet med avseende på relativt kända kemiska ämnen söker SafeDrink även efter kemiska ämnen som inte studerats väl förut (se faktarutan). Det handlar exempelvis om metaboliter, nedbrytningsprodukter, med okända effekter, eller helt enkelt ämnen som tidigare inte analyserats i dricksvatten.

vattenprov, vatten, safedrink

Så här fångas miljöföroreningarna i vattenproven på en adsorbent. Foto: Philipp Klöckner.

– Det finns en stor kunskapslucka mellan vilka miljöförorenande organiska ämnen som i dagsläget måste mätas enligt Livsmedelsverkets förordning om dricksvatten – det handlar om knappt 20 stycken väl definierade ämnen som är cancerogena samt bekämpningsmedel – och den totala mängden olika ämnen som kan vara hälsostörande på andra sätt. Vi i SafeDrink ska försöka minska osäkerheten genom att undersöka vattnet med vår nya metodik, säger Karin.

Nå ut med kunskapen

– Branschorganisationen Svenskt Vatten arbetar aktivt för att sprida och föra ut ny kunskap om dricksvatten. Vi presenterar SafeDrink på deras konferenser och i branschtidskrifter. Och vi vill gärna medverka i ännu större utsträckning till att sprida kännedom om det vi gör. Vi gör så mycket vi förmår och har bland annat även deltagit vid en temakväll om dricksvatten på Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA), vid hearingen i samband med Dricksvattenutredningens delbetänkande och svarat på remissen om den. Vi får många inbjudningar och har hittills inte behövt säga nej, säger Karin.

SafeDrink pågår till 2017, men vad händer när projektet är slut?

– Forskningen om hälsofarliga organiska ämnen i dricksvatten är viktig att behålla och utveckla eftersom det är en relativt ny inriktning och få personer har chansen att specialisera sig på detta! Det behövs långsiktighet för att arbetet för säkert dricksvatten ska kunna fortgå och få genomslag i samhället. Ett kompetenscentrum med ett tydligt uppdrag mot dricksvatten och hälsa skulle vara en lösning.

citat ur Formasfilmen: Agneta Oscarsson, SLU.

Summary in English

Everyone needs clean water!

Page 20-21 in New Insights 2015
- Web magazine
- PDF

14 januari 2016 13
Fortsättningen tryggad för välanvänt internetbaserat läromedel

Fortsättningen tryggad för välanvänt internetbaserat läromedel

DATA Databasen VetBact är ett nationellt och internationellt pedagogiskt verktyg och en kunskapsbank för studenter, lärare, forskare och allmänheten. VetBact (www.vetbact.org) har funnits allmänt tillgänglig på internet sedan 2006 och utvecklingen har hela tiden drivits av studenternas behov. Tack vare medel från VH-fakulteten så finns VetBact nu på en server vid SLU, vilket gör att den kommer att finnas kvar och utvecklas under överskådlig tid.
23 januari 2018 3
Lövsta en plats för lantbruksforskning i 270 år

Lövsta en plats för lantbruksforskning i 270 år

Linné på SLU Lövsta ligger någon mil öster om Uppsala och är en av SLU:s forskningsgårdar. Där bedrivs forskning om mjölkkor, fjäderfä och grisar. Snart tillkommer även Lövsta fältforskningsstation som har fokus på åkerns grödor. Lövsta är en klassisk plats för lantbruksforskning. Redan i mitten av 1700-talet bedrev baron Sten Carl Bielke jordbruksexperiment här. Bielke var nära vän med Carl von Linné och de båda herrarna har satt sin prägel på Lövsta som ännu kan skönjas i landskapet.
25 januari 2018 5

Twitter

Nya möjligheter i Markdata-appen https://t.co/Y2mKixR0ty @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
SLU redovisar stark ekonomi https://t.co/Do4Qe1x0FS @_SLU via Twitter 5 dagar sedan
Travsporten storsatsar på SLU:s hästforskning https://t.co/SI23XuiKz2 https://t.co/tLBJ6fPX9e @_SLU via Twitter 6 dagar sedan
Växtskyddsmedel i ekologisk produktion – användning och risker, ny rapport från EPOK – Centrum för ekologisk produk… https://t.co/eNWw5GyBBF @_SLU via Twitter 10 dagar sedan
Efterlyses! Innovativa idéer från yrkesfisket som kan bidra till ett mer skonsamt och selektivt fiske.… https://t.co/5L8aLY3fkF @_SLU via Twitter 12 dagar sedan
Vaccin mot fruktade hästsjukdomen kvarka https://t.co/lL46oyagkn @_SLU via Twitter 13 dagar sedan