Samarbete om Umeås skogar

Text: Göran Sjöberg Publicerad: 12 december 2017
De kommunalt ägda skogarna är en markreserv för framtida utveckling, men används också av medborgarna för rekreation och friluftsliv. En diskussion om samarbete mellan Umeå kommuns skogsansvariga och SLU:s forskare och analytiker fördes inom ramen för ett avtal om hållbar stadsutveckling.

Jägmästarna Johan Sandberg och Per Westergren diskuterade framtida samarbetsområden mellan Umeå kommun och SLU.

Johan Sandberg och Per Westergren, jägmästare från Umeå kommuns avdelning för mark och exploatering, berättade om kommunens skogsinnehav. Avdelningen skall säkra kommunens långsiktiga markförsörjning och köper och säljer både skogsmark och annan mark. Därför finns den mesta skogsmarken i anslutning till centralorten Umeå och de andra tätorterna. Ett inriktningsmål om avkastning respektive rekreationsvärden har tagits för att ange riktningen för arbetet. Ytterst styrs förstås planeringen av kommunens översiktsplan. För närvarande äger kommunen drygt 12 000 hektar skog och av detta är 1 500 hektar tätortsnära vilket ställer andra krav på skötseln. Dessutom finns 1 000 ha naturmark med detaljplaner. De kommunala naturreservaten ligger också utanför denna siffra.

Ett drygt 20-tal åhörare, de flesta SLU-anställda, diskuterade livligt frågor om dessa skogars användning, och om hur medborgarnas önskemål ska kunna tas till vara. Det kom också fram idéer om hur samarbetet kring skogsfrågor mellan SLU och kommunen kan utvecklas i framtiden.

SLU och Umeå kommun har sedan 2015 en gemensam avsiktsförklaring ”Umeå – den nordliga kraften för hållbar stadsutveckling” och ska verka tillsammans för att utveckla ett samarbete.

Seminariet spelades in och kan ses i efterhand.

 

12 december 2017
Oväntad vändning i samverkan mellan Holmen Skog och SLU

Oväntad vändning i samverkan mellan Holmen Skog och SLU

Vilt Hur påverkas den uppväxande skogen av bete från klövdjur? Det var frågan som Holmen skog hoppades att samarbetet med SLU skulle ge svar på. På en lyckad exkursion till ett älghägn utanför Gideå i Västernorrland visade doktoranden Michelle Nordkvist att samarbetet kan ge svar på hur insekterna påverkas också. – Roligt att vi kan skapa ytor för en viss typ av forskning som sedan leder till ny forskning som vi inte hade förutsett men kan ha nytta av, säger Peter Christoffersson på Holmen Skog.
8 december 2017 7

Twitter

Den nordamerikanska vattenpesten fortsätter att sprida sig norrut och in i skogslänen. En ny avhandling ger en förk… https://t.co/7mX0eotUqa @_SLU via Twitter 10 timmar sedan
RT @stdysustainably: SLU had the honour to host the President of Iceland, Guðni Th. Jóhannesson and the First Lady of Iceland during their… @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
RT @SLUFutureFood: The President of Iceland asks how one can make people eat insects. Dr Annsofie Wahlström answers that you either can op… @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
RT @SLUUrbanFutures: Islands president Guðni Thorlacius Jóhannesson och det svenska kungaparet besöker @_SLU för att höra om SLU:s fyra fra… @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Importerad fodersoja påverkar miljön, oavsett hur den förädlats https://t.co/0j02EnsJ11 https://t.co/76pm6AgCdL @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Ska säkerhetsgranskade GM-grödor få odlas i EU? Låt länderna bestämma själva, föreslår experter.… https://t.co/bsB5eedaBn @_SLU via Twitter 11 dagar sedan