Samverkan mellan forskning och praktik
– Jag är i mitt arbete beroende av att veta vad som är de ”riktiga” problemen. Vid sidan av arbetet på SLU engagerar jag mig politiskt och jag är god man för ensamkommande flyktingbarn. Jag söker mig gärna ut i verkligheten, gärna i samverkansprojekt, och i AkUt-projektet får jag göra det, säger Helena Nordström Källström. Foto: Li Gessbo, SLU

Samverkan mellan forskning och praktik

Text: Li Gessbo Publicerad: 13 maj 2016
Helena Nordström Källström medverkar i ett projekt där hon som forskare tillbringar en dag i veckan hos Hushållningssällskapet. Det ger kunskap om vad som fungerar bra och vad som kan vara önskvärt för bättre samverkan. Och det ger henne nya idéer till framtida forskning.

Nytta och kunskapsutbyte

Under ett halvår tillbringar Helena Nordström Källström cirka en dag i veckan hos något av Sveriges hushållningssällskap. Som en av tre SLU-forskare medverkar hon i projektet KLOSS AkUt (Kunskapsutbyte och Lärande om Strategisk Samverkan, Akademi Ut) som syftar till ömsesidig och långsiktig nytta för såväl lärosäte som mottagande organisation. Det ska också bidra till ökat kunskapsutbyte mellan akademi och omvärld.

Jesper Broberg, förbundsdirektör vid Hushållningssällskapet. Foto: Hanna Österberg, Hushållningssällskapet

Jesper Broberg, förbundsdirektör för Hushållningssällskapet. Foto: Hanna Österberg, Hushållningssällskapet

Det som är unikt med KLOSS AkUt-projektet är att forskaren tillbringar en del av sin tid på en annan arbetsplats. Den mottagande samarbetsparten bidrar med ett värdskap, som för Helenas del bland annat inneburit att hon utarbetat projektet tillsammans med Jesper Broberg, förbundsdirektör för Hushållningssällskapet. Han säger:
– SLU är en viktig samarbetspartner för Hushållningssällskapet ur flera perspektiv och vi är mycket glada över att ha blivit inbjudna att delta i projektet AkUt. Varje år anställer vi mellan 30-40 medarbetare som har sin examen från SLU. Den forskning SLU driver är en viktig källa till ny kunskap som våra rådgivare kan förmedla till lantbrukare runt om i landet.

Hon letar efter de ”riktiga” problemen

Helena är mark/växt-agronom i botten, nu forskare vid avdelningen för miljökommunikation vid institutionen för stad och land och har arbetat med frågor som rör lantbrukare och landsbygdsbefolkningens relation till samhällets institutioner och normer. Hon har studerat bland annat illegal jakt, husdjursavel och samverkan mellan företag rörande miljöfrågor. I kursen projektledning och kommunikation för agronomstudenter i årskurs fyra är Helena kursledare. Där ingår bland annat problemlösning i samarbete med företag.

– Jag är i mitt arbete beroende av att veta vad som är de ”riktiga” problemen. Vid sidan av arbetet på SLU engagerar jag mig politiskt och jag är god man för ensamkommande flyktingbarn. Jag söker mig gärna ut i verkligheten, gärna i samverkansprojekt, och i AkUt-projektet får jag göra det, säger Helena.

När forskning och praktik möts

När Helena träffar de olika hushållningssällskapen ställer hon frågor om hur samverkan med SLU ser ut: vad finns och vad saknas? Särskilt tittar hon på hur det fungerar med de två industridoktoranderna som finns ute i verksamheten: hur fungerar det som samverkansaktivitet och vilka förutsättningar behövs för att det ska fungera bra?

– Med tanke på att forskningsfinansiärerna ställer krav på att vi ska visa hur vi kommunicerar vår forskning ställer jag i det här projektet frågan om SLU:s samverkansarbete når ut och på vilket sätt? Jag kan se att samverkan sker på personbasis och fakta som är användbar efterfrågas, till exempel nämns de faktablad som SLU gett ut som användbara, säger Helena.

Även ur mottagaren Hushållningssällskapets perspektiv är Helenas vistelse hos dem givande enligt Jesper:
– Hennes besök på de olika hushållningssällskapen är mycket uppskattat. Många medarbetare är nyfikna på en forskares vardag och får nu en chans till en inblick och förståelse hur en forskare tänker och lever. Tillsammans med deras egna erfarenheter ger det förstås en hel del aha-upplevelser och massa idéer. För att möta den internationella konkurrensen tror jag att forskning och praktiskt arbete måste samarbeta ännu närmare. Vi har allt att vinna på det.

The beginning of a beautiful friendship

– I höst ska vi se till att utveckla samarbetet med SLU ännu mer. Dels drar vi igång mentorsprogrammet, Tillväxt, med studenter från agronom- och lantmästarprogrammen och dels kommer vi att medverka på näringslivsdagen och genomföra en casetävling. Utöver det har Hushållningssällskapet valt att lägga sin årliga konferens med över 500 medarbetare på Ultuna. Sen fortsätter förstås Hushållningssällskapets löpande samarbete med SLU som att ta emot studiebesök, delta i forskningsprojekt, erbjuda praktikplatser och hjälpa till med examensarbeten, säger Jesper.

Hushållningssällskapets årliga medarbetarkonferens hålls den 3-4 oktober. Där ska Helena presentera resultaten. Redan nu upplever hon själv nyttan med projektet:
– För egen del kommer jag på mycket nya idéer och får inspiration till nya projekt – det var det jag önskat och det har jag verkligen uppnått fastän jag inte ens är klar!

– Ja, tänk vad mycket intressanta projekt som vi kan göra tillsammans, som det sägs i en klassisk filmreplik: I think this is the beginning of a beautiful friendship*, säger Jesper.

* Citatet är hämtat ur filmen Casablanca.

Fakta

KLOSS AkUt: 11 lärosäten med tre forskarutbyten per lärosäte som samarbetar med andra organisationer. Ska inspirera till fler samarbeten, ge ökad kunskap om relevanta frågeställningar för organisationerna och öka kunskapen om studenters framtida arbetsmarknad. Följande SLU-forskare är med:
- Helena Nordström Källström, arbetar med Hushållningssällskapen
- Ann-Mari Fransson, arbetar med Boverket
- Kristine Koch, arbetar med Livsmedelsföretagen

Mer om samverkan vid SLU

Mer om Hushållningssällskapet
13 maj 2016 16
Oväntad vändning i samverkan mellan Holmen Skog och SLU

Oväntad vändning i samverkan mellan Holmen Skog och SLU

Vilt Hur påverkas den uppväxande skogen av bete från klövdjur? Det var frågan som Holmen skog hoppades att samarbetet med SLU skulle ge svar på. På en lyckad exkursion till ett älghägn utanför Gideå i Västernorrland visade doktoranden Michelle Nordkvist att samarbetet kan ge svar på hur insekterna påverkas också. – Roligt att vi kan skapa ytor för en viss typ av forskning som sedan leder till ny forskning som vi inte hade förutsett men kan ha nytta av, säger Peter Christoffersson på Holmen Skog.
8 december 2017 7

Twitter

Den nordamerikanska vattenpesten fortsätter att sprida sig norrut och in i skogslänen. En ny avhandling ger en förk… https://t.co/7mX0eotUqa @_SLU via Twitter 10 timmar sedan
RT @stdysustainably: SLU had the honour to host the President of Iceland, Guðni Th. Jóhannesson and the First Lady of Iceland during their… @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
RT @SLUFutureFood: The President of Iceland asks how one can make people eat insects. Dr Annsofie Wahlström answers that you either can op… @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
RT @SLUUrbanFutures: Islands president Guðni Thorlacius Jóhannesson och det svenska kungaparet besöker @_SLU för att höra om SLU:s fyra fra… @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Importerad fodersoja påverkar miljön, oavsett hur den förädlats https://t.co/0j02EnsJ11 https://t.co/76pm6AgCdL @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Ska säkerhetsgranskade GM-grödor få odlas i EU? Låt länderna bestämma själva, föreslår experter.… https://t.co/bsB5eedaBn @_SLU via Twitter 12 dagar sedan