Skogsskifte
Skog vid Svartbergets fältforskningsstation. Foto: Jenny Svennås-Gillner

Skogsskifte

Text: Lisen Forsberg Publicerad: 2 mars 2017
Åtta år har gått och Future Forests projekttid går mot sitt slut. Vad händer nu? Future Forests kommer att leva vidare och spela en viktig roll — även om kostymen kommer att krympas. Det säger Göran Ståhl, dekan för fakulteten för skogsvetenskap vid SLU.
Göran Ståhl. Foto: Jenny Svennås-Gillner

Göran Ståhl. Foto: Jenny Svennås-Gillner

Future Forests kommer att ha en fast stab på tre halvtidsanställda framöver, säger Göran Ståhl. Det blir en mindre stab jämfört med tidigare.

Därutöver ska Future Forests ha en styrgrupp samt en rådsgrupp med representation från utomstående intressenter. SLU kommer att avsätta ungefär 5 miljoner kronor om året till hela verksamheten.

Frågan om hur skogen ska skötas är genuint tvärvetenskaplig. Därför behövs lärdomarna från åren hittills med Future Forests, säger Göran Ståhl.

— Hur skogen ska skötas handlar om målsättningar för skogsbruket, där det finns olika grupperingar som alla vill olika saker. Det är allt från rekreation till biologisk mångfald och produktion av biomassa. Vi behöver en bredd av ämneskompetenser och vi behöver personer med kompetens att leda tvärvetenskapliga projekt.

Future Forests får nu en ”omstart” som framtidsplattform inom SLU, säger Göran Ståhl. Det kommer framöver att finnas ytterligare tre eller fyra sådana plattformar, inom andra ämnesområden.

Hur ska det gå till framöver, konkret, att forska inom ramen för Future Forests?

— Det blir likartade projekt som med förut, tvärvetenskapliga projekt i första hand. Men det blir kortare projekt. En forskare kan komma in i ett projekt under ett par månaders tid, till exempel. Vi kommer att ha kanske tre, fyra eller fem korta projekt löpande samtidigt inom ramen för Future Forests.

Hur mycket hinner en forskare göra på ett par månader? 

— Ganska mycket. De effektivaste skriver ihop en artikel på ett par månader. Men i varje projekt måste det finnas seniora personer som är bra på att leda sådana här projekt.

Det är ännu inte utmejslat exakt hur den tvärvetenskapliga ledningskompetens som har byggts upp inom Future Forests ska bevaras, säger Göran Ståhl. Däremot är det klart att forskningssamarbetena med Umeå universitet och Skogforsk fortsätter.

— Här på SLU har vi inte jättedjup kunskap om samhällsvetenskap och humaniora. Därför kommer vi att vilja fortsätta att samarbeta med Umeå universitet.

Forskningsfynd från Future Forests ska även fortsättningsvis publiceras i vetenskapliga tidskrifter och i populärvetenskapliga publikationer. Planen är också att ordna seminarier och workshops kring forskningsresultat, säger Göran Ståhl.

— Vi kommer att ha mycket fokus på att kommunicera bredare.

Menar du att ni ska ordna seminarier och liknande för att föra ut Future Forests-forskning till allmänheten? 

— I första hand talar jag om en dialog med praktiker och myndigheter. Men även kommunikation till allmänheten, absolut.

En av de största utmaningarna för skogsfakulteten inför framtidens utmaningar är, enligt Göran Ståhl, att få studenter till utbildningarna. Och att behålla en hög utbildningskvalitét.

— Vi måste bidra med kompetensförsörjning till den framtida bioekonomin — att få ut människor som kan vara med i omställningen bort från fossila bränslen. Hur ska vi sköta skogen och få en ökad biomassaproduktion utan att samtidigt göra våld på alla andra värden, som biologisk mångfald och möjlighet till rekreation? Där tror vi att Future Forests kan vara med.

Fakta

Om Future Forest

 

 

2 mars 2017 2
Samverkar kring växtskydds-, växtförädlings- och växtodlingsforskning

Samverkar kring växtskydds-, växtförädlings- och växtodlingsforskning

Plattformar SLU har tre plattformar för att stärka samarbetet mellan forskare på de tre fakulteterna LTV, NJ och S: Plattform växtskydd, Plattform växtförädling och Plattform odlingssystem. Syftet är att minimera överlappning inom forskning och undervisning, att dra nytta av SLUs gemensamma resurser och kompletterande kompetenser, att stödja samarbetet mellan forskare vid SLU och att stärka SLUs profil i samhället inom dessa områden.
14 mars 2019 1
Ny bok: Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer

Ny bok: Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer

Publicerat I samband med att våra städer växer och förtätas i allt snabbare takt, har grönskan kommit att få en avgörande roll för det hållbara livet i staden. I sin nya bok ”Urbana ekosystemtjänster - arbeta med naturen för goda livsmiljöer” vill tankesmedjan Movium belysa den urbana grönskans betydelse för stadsbyggande och hur olika aktörer inom branschen kan arbeta med ekosystemtjänster.
13 mars 2019 2

Twitter

Kassavasorter med bättre näringsvärde och potatissorter med bättre motståndskraft mot sjukdomar. Det är målet i nyt… https://t.co/ZHFF3oL7s6 @_SLU via Twitter 5 dagar sedan
RT @SLUmiljoanalys: Möt forskare från @_SLU och ?@Stockholms_univ? på Baltic Sea Science Center ?@Skansen? i helgen! I rovdjursakvariet bo… @_SLU via Twitter 8 dagar sedan
Parasitsvamp kan hota svenska tallar https://t.co/mN4gBQ9Dp9 https://t.co/2N38cWPOtW @_SLU via Twitter 10 dagar sedan
https://t.co/XKPnmN5LGb @_SLU via Twitter 11 dagar sedan
Kämpar för almens överlevnad https://t.co/cVm03oVgFA https://t.co/PyiRepPmSo @_SLU via Twitter 11 dagar sedan
Allt fler mjölkgårdar tillverkar eget kraftfoder av lokala råvaror, i stället för att köpa färdigblandat. En ny rap… https://t.co/uLpShzz8oT @_SLU via Twitter 13 dagar sedan