Skogsskifte
Skog vid Svartbergets fältforskningsstation. Foto: Jenny Svennås-Gillner

Skogsskifte

Text: Lisen Forsberg Publicerad: 2 mars 2017
Åtta år har gått och Future Forests projekttid går mot sitt slut. Vad händer nu? Future Forests kommer att leva vidare och spela en viktig roll — även om kostymen kommer att krympas. Det säger Göran Ståhl, dekan för fakulteten för skogsvetenskap vid SLU.
Göran Ståhl. Foto: Jenny Svennås-Gillner

Göran Ståhl. Foto: Jenny Svennås-Gillner

Future Forests kommer att ha en fast stab på tre halvtidsanställda framöver, säger Göran Ståhl. Det blir en mindre stab jämfört med tidigare.

Därutöver ska Future Forests ha en styrgrupp samt en rådsgrupp med representation från utomstående intressenter. SLU kommer att avsätta ungefär 5 miljoner kronor om året till hela verksamheten.

Frågan om hur skogen ska skötas är genuint tvärvetenskaplig. Därför behövs lärdomarna från åren hittills med Future Forests, säger Göran Ståhl.

— Hur skogen ska skötas handlar om målsättningar för skogsbruket, där det finns olika grupperingar som alla vill olika saker. Det är allt från rekreation till biologisk mångfald och produktion av biomassa. Vi behöver en bredd av ämneskompetenser och vi behöver personer med kompetens att leda tvärvetenskapliga projekt.

Future Forests får nu en ”omstart” som framtidsplattform inom SLU, säger Göran Ståhl. Det kommer framöver att finnas ytterligare tre eller fyra sådana plattformar, inom andra ämnesområden.

Hur ska det gå till framöver, konkret, att forska inom ramen för Future Forests?

— Det blir likartade projekt som med förut, tvärvetenskapliga projekt i första hand. Men det blir kortare projekt. En forskare kan komma in i ett projekt under ett par månaders tid, till exempel. Vi kommer att ha kanske tre, fyra eller fem korta projekt löpande samtidigt inom ramen för Future Forests.

Hur mycket hinner en forskare göra på ett par månader? 

— Ganska mycket. De effektivaste skriver ihop en artikel på ett par månader. Men i varje projekt måste det finnas seniora personer som är bra på att leda sådana här projekt.

Det är ännu inte utmejslat exakt hur den tvärvetenskapliga ledningskompetens som har byggts upp inom Future Forests ska bevaras, säger Göran Ståhl. Däremot är det klart att forskningssamarbetena med Umeå universitet och Skogforsk fortsätter.

— Här på SLU har vi inte jättedjup kunskap om samhällsvetenskap och humaniora. Därför kommer vi att vilja fortsätta att samarbeta med Umeå universitet.

Forskningsfynd från Future Forests ska även fortsättningsvis publiceras i vetenskapliga tidskrifter och i populärvetenskapliga publikationer. Planen är också att ordna seminarier och workshops kring forskningsresultat, säger Göran Ståhl.

— Vi kommer att ha mycket fokus på att kommunicera bredare.

Menar du att ni ska ordna seminarier och liknande för att föra ut Future Forests-forskning till allmänheten? 

— I första hand talar jag om en dialog med praktiker och myndigheter. Men även kommunikation till allmänheten, absolut.

En av de största utmaningarna för skogsfakulteten inför framtidens utmaningar är, enligt Göran Ståhl, att få studenter till utbildningarna. Och att behålla en hög utbildningskvalitét.

— Vi måste bidra med kompetensförsörjning till den framtida bioekonomin — att få ut människor som kan vara med i omställningen bort från fossila bränslen. Hur ska vi sköta skogen och få en ökad biomassaproduktion utan att samtidigt göra våld på alla andra värden, som biologisk mångfald och möjlighet till rekreation? Där tror vi att Future Forests kan vara med.

Fakta

Om Future Forest

 

 

2 mars 2017 2
Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Djurfilm När Cecilia Di Bernardis dokumentär om fjällrävar hade visats i italiensk tv hörde en pojke av sig. Han hade blivit så inspirerad av filmen att han valt fjällräv som ämne för sitt föredrag inför klassen. Det kanske var första gången hans klasskamrater hörde talas om detta nordliga djur. ”Det var fantastiskt, det var ju precis det vi ville uppnå med dokumentären” säger Cecilia som nu är doktorand på SLU:s forskningsstation i Grimsö.
9 september 2019 10
Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism Turism där djur på något sätt ingår är en växande industri i många länder runt om i världen. Det är turism där människor ska få närkontakt med vilda djur i roller som underhållare, transportmedel, jaktbyte eller selfiekompisar. Dessa verksamheter kan se ut på många olika sätt beroende på vilket djurslag som står i fokus. Gemensamt många gånger är att dessa verksamheter bedrivs på människans villkor medan djurvälfärden är åsidosatt.
16 september 2019 2

Twitter

Upphandling med fokus på djur och hälsa https://t.co/JVZmv3pX29 @_SLU via Twitter 12 timmar sedan
Kan Sveriges naturvårdsinsatser hålla jämna steg med skogsbruket? En tvärvetenskaplig forskargrupp har undersökt vi… https://t.co/TQO33suZuH @_SLU via Twitter 13 timmar sedan
Konsumenter reagerar negativt på ordet ”bioteknik”. Märkning av livsmedel bör kombineras med upplysning om vad orde… https://t.co/C0Gr9OIYOu @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
Miljövänligt odlad gourmetfisk tas fram i samarbete mellan forskare, kockar och näringsliv https://t.co/cA7f7SMEHD https://t.co/M56oJueIyC @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
Minskad övergödning ökar värdet på fritidsfiskets fångster https://t.co/oGlPaCnSxd @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
Långsamma muskler ger koreansk lantras ett godare griskött. Den genetiska bakgrunden har nu hittats.… https://t.co/dCVNVrj0HB @_SLU via Twitter 7 dagar sedan