SLU i central roll i kunskapsbygge om Östersjön på Skansen
Det nya kunskapscentrumet om Östersjön Baltic Sea Science Centre ska öppna hösten 2018. Illustration Topia Landskapsarkitekter/KAWA

SLU i central roll i kunskapsbygge om Östersjön på Skansen

Text: Mårten Granert Publicerad: 6 april 2017
Sedan ett par år planerar Skansen i Stockholm ett kunskapscentrum om Östersjön där både Stockholms universitet och SLU har en central roll för det vetenskapliga innehållet. Huset där utställningen ska finnas började byggas i höstas för att stå klart hösten 2018. Detta är en enorm möjlighet att visa all den kunskap som SLU har om Östersjön.

– Att få synas på Skansen med alla sina besökare är ju givetvis som en dröm. Detta Baltic Sea Science Centre är en fantastisk möjlighet för SLU att tillsammans med Skansen omforma alla våra vetenskapliga fakta till lättillgänglig utställningar för allmänheten säger professor Magnus Appelberg på institutionen för akvatiska resurser.

Magnus Appelberg i Öregrunds hamn med fyrskeppet Västra banken i bakgrunden. Foto: Jenny Svennås Gillner, SLU

Östersjön ska visas ur olika aspekter. Det ska finnas akvarier, en utställning om hur Östersjön ser ut längs kusten samt tre utställningar om miljögifter, övergödning samt fisk och fiske. Målgruppen är både skolungdomar med fokus på högstadium och gymnasiet och den intresserade allmänheten.

Kunskapsråd garanterar kvaliteten

Skansen driver projektet tillsammans med huvudfinansiären Stiftelsen BalticSea2020. Syftet är att öka kunskapen om Östersjöns känsliga ekosystem. Planeringen har pågått ett par år nu och mycket av det som ska visas i utställningarna är bestämt. SLU har varit med i diskussionerna om hur kunskapen kan presenteras och utställningarna gestaltas. SLU kommer att spela en aktiv roll även i det fortsatta arbetet när huset har öppnat för allmänheten.

– Det kunskapsråd som har bildats med Skansen, Baltic Sea 2020, Stockholms universitet och SLU och som hittills har diskuterat det som ska visas i Baltic Sea Science Centre kommer även fortsättningsvis att vara verksamt för att bland annat säkerställa att utställningarna hålls aktuella och vetenskapligt korrekta efter att centret har invigts. Här har SLU givetvis sin viktiga uppgift att fylla, säger Magnus Appelberg.

SLU satsar på bred front

Magnus är glad att SLU har satsat så pass mycket på detta prestigefulla och oerhört viktiga arbete. Forskare, miljöanalytiker och andra medarbetare som engageras ska få ersättning med centrala medel. Förutom Magnus deltar Jens Olsson på akvatiska resurser och Helena Aronsson på mark och miljö i planeringsarbetet. Helt nyligen engagerades vicedekan för samverkan vid NJ-fakulteten Hanna Bergeå som sammankallande på SLU. Arbetsgruppen vill vidga den interna uppslutningen.

– Vi är säkra på att det finns personer på SLU som har enormt mycket erfarenhet och kunskaper som skulle vara värdefulla för oss. Det är viktigt att vi kommer i kontakt med dessa personer för att kunna leverera det bästa och det senaste.

För att öka kännedomen om samarbetet med Skansen kommer det att anordnas en lunchföreläsning på Ultuna den 15 maj.

– Skansen har över en miljon besökare per år. Baltic Sea Science Centre blir en helt unik möjlighet för oss att visa den breda forskning SLU bedriver. Med Skansens erfarenhet och kunskap om att skapa intressanta utställningar kommer detta bli helt enastående.


Så här ska det se ut inne i Baltic Sea Science Centre. Bilden är publicerad med tillstånd av Skansen. Illustration: KAWA Arkitekter
Fakta

Några punkter


  • Baltic Sea Science Center ska öka kunskapen och medvetenheten om hur Östersjön påverkar våra liv
  • Första spadtaget togs i november 2016
  • Centret öppnar hösten 2018
  • Kostnaden är beräknad till 130 miljoner kronor och 80 miljoner finansieras av stiftelsen BalticSea2020
  • Stockholms universitet har en liknande roll som SLU
  • I byggnaden kommer det att finnas utställningar, akvarier, lektionssalar och laboratorium

Läs lite mer

Artikel när första spadtaget togs i höstas

6 april 2017 3
Möjligheter i brandens fotspår

Möjligheter i brandens fotspår

Möjligheter I september för tre år sedan var branden i Västmanland fortfarande inte helt släckt. En person hade omkommit och många hade drabbats, fysiskt, personligt och ekonomiskt, sedan dagen i slutet av juli då en gnista från en skogsmaskin startade den största skogsbranden i Sverige i mannaminne. Nu, några år senare, går det trots allt att summera ihop en hel del positiva effekter av det som till en början inte kunde ses på något annat sätt än en katastrof. Området är numera en unik resurs för forskning och den speciella miljön lockar årligen mängder av turister.
15 september 2017 3
Entreprenören styrs av passion och identitet

Entreprenören styrs av passion och identitet

Entreprenörskap Doktorand Sarah Fitz-Koch letar efter essensens i entreprenörssjälen. Det som gör att vissa företagare oförtröttligt fortsätter att driva livskraftiga företag, trots motgångar och problem. Passion, identitet och kärleken till arbetet tycks tvinna den röda tråden, både i entreprenörskapet och i Sarahs eget forskningsarbete. Den som brinner för sin uppgift ser inga hinder utan löser problemen längs vägen.
13 oktober 2017 2

Twitter

Blädning ett bra alternativ för att kombinera bevarande av artmångfald och... https://t.co/hnJeSdL7RB https://t.co/20ce4x6iCN @_SLU via Twitter 2 timmar sedan
Four new Master’s programmes at the Swedish University of Agricultural Sciences, SLU https://t.co/7tuZEEEwMj @_SLU via Twitter 5 dagar sedan
Sparris och tomat i framtidens grönsaksdisk (SLU-studie) https://t.co/KxT9KvU7qk @_SLU via Twitter 5 dagar sedan
SLU söker hjälp från livsmedelsbranschen. Vilka utmaningar ska de nya... https://t.co/XCbhal9aPA https://t.co/gZvWCsBCjk @_SLU via Twitter 5 dagar sedan
Tonfiskmärkningen avslutad, med riktigt lyckat resultat! Om ett år får vi veta hur... https://t.co/OhrEytvVbf https://t.co/HUMKWdojKN @_SLU via Twitter 5 dagar sedan
Nya rön om arvsanlag som påverkar hästars gångarter och prestationer. https://t.co/sHLvQD87kQ https://t.co/yFham2BGK9 @_SLU via Twitter 6 dagar sedan