SLU i Skara och framtiden
Undervisningshuset, SLU Campus Skara. Foto: Vanja Sandgren

SLU i Skara och framtiden

Text: Vanja Sandgren Publicerad: 1 december 2014
– Nu vänder det, nu satsas det i Skara. Stort. Orden är Margareta Stigsons, platschef sedan 2004 vid SLU i Skara. Fyra stora områden ska utvecklas under tre år i samverkan mellan SLU och Västra Götalandsregionen. Det är nöt- och lammkött, precisionsodling, bioenergi och rådgivningsmetodik och de lägger den nya grunden för framtidens SLU i Skara.

– Det är många aktörer med och vi ska förvalta detta på ett klokt sätt.

I praktiken handlar det om att forskningsområden som funnits sedan länge i Skara kan växa sig ännu starkare och då i samverkan med näringslivet. Västra Götalandsregionen går in med 40 miljoner kronor under en treårsperiod och SLU lika mycket. Tillsammans med andra aktörer blir det en satsning på 100 miljoner kronor.

Det första steget, vad som ska göras år ett är klart och besluten för år två och tre tas av regionutvecklingsnämnden före årsskiftet.

Grönt centrum

Arbetet har just börjat med rekryteringar men också investeringar på forskningsstationerna Götala och Lanna för att de ska bli vassare och kunna skapa förutsättningar för mer forskning.

– Vi ser fram mot att bygga ett starkt och hållbart grönt centrum i Skara, säger Margareta Stigson som kallar det pågående arbetet för framtidsprojekten.

Personal från SLU är projektledare. Men SLU och näringen satsar tillsammans, vilket yttrar sig i industri-doktorander, samverkanslektorer och delade tjänster med lantbrukets organisationer.

– Samtidigt med framtidsprojekten kommer en professur att tillsättas vid HMH, institutionen för husdjurens miljö och hälsa, det stärker verksamheten i Skara ytterligare.

Fyra områden

Precisionsodling

Projektet syftar till att stärka forskning och utveckling av precisionsodling i klustret kring SLU Skara och Agrovästprogrammet Precisionsodling i Sverige (POS). Metoder och verktyg för implementering utvecklas tillsammans med lantbruket, rådgivningsorganisationer, företag och myndigheter regionalt och nationellt.

Lanna fältforskningsstation

Lanna fältforskningsstation. Foto: Vanja Sandgren

Målet är att forma en internationellt attraktiv forsknings- och innovationsmiljö inom området med en fältforskningsstation, i detta fall Lanna, utrustad med den avancerade utrustning och kunskap som krävs för framtidens fältforskning.

– Avancerad sensor och försöksutrustning upphandlas till Forskningsstationen Lanna, en samverkanslektor i precisionsodling inrättas vid forskargruppen i Skara och våren 2016 kommer den 19:e internationella kväveworkshopen att hållas i Skara. Det är några konkreta exempel på vad som är i görningen, säger Bo Stenberg, forskare och projektledare.

Nöt- och lammkött

Projektet vidareutvecklar forskningen inom nöt- och lammköttsproduktion med Götala nöt- och lammköttscentrum som en viktig resurs. Det handlar också om förädling av köttet och konsumtion. Kunskap om konkurrenskraftig köttproduktion är en viktig förutsättning för sysselsättning i primärproduktion och förädlingsled.

Nötkreatur på Götala

Nötkreatur på Götala. Foto: Vanja Sandgren.

Betesdjur bevarar biologisk mångfald på betesmarker. I förlängningen ger köttproduktionen en attraktiv bostads- och fritidsmiljö och ökad turism på landsbygden. Klimatfrågorna blir allt viktigare och forskning kopplat till idisslare kan bidra till minskad klimatförändring.

– Agroforestry, där nötkreaturens metanutsläpp kan klimatkompenseras genom att plantera kolinlagrande och bioenergiproducerande träd och buskar i gräsmarker som samtidigt betas, samt att skapa och behålla mervärden genom hela produktionskedjan från jord till bord är exempel på viktiga framtidsfrågor, säger Anna Hessle, forskare och projektledare.

Bioenergi

Bioenergi är ett viktigt framtidsområde och här finns sedan tidigare ett stort regionalt engagemang, till exempel genom Agroväst och Hushållningssällskapen. SLU har huvuddelen av sin bioenergiforskning i Uppsala, men i samverkan med SLU Skara och Hushållningssällskapet i Sjuhärad finns redan en industridoktorand som forskar kring frågor om gårdsbaserad biogasproduktion.

– Nu tar vi nästa steg och stärker samverkan inom detta område både inom SLU och olika regionala aktörer och ser till att lantbruket får del av all den kompetens som redan finns på SLU, samtidigt som nya projekt i samproduktion växer fram, säger Anna Schnürer, samverkanslektor och projektledare.

Projektet kommer ha ett starkt fokus på biogas men andra energiproduktionssystem ska inkluderas, beroende på regionalt intresse. Exempel på aktiviteter nära i tiden är att utvärdera olika strategier för att öka biogasproduktionen från gödsel och tekniker för småskalig och kostnadseffektiv uppgradering av biogas.

Rådgivningsmetodik

ForskningshusetSLUSkara

Forskningshuset SLU Skara. Foto: Vanja Sandgren

Förväntningarna och kraven på lantbruket ökar ständigt, både nationellt och internationellt. I en allt mer komplex beslutssituation förändras också rådgivarens roll. Från att vara en självklar kunskapsöverförare finns idag ett ökat behov av gemensamt kunskapssökande och lärande. Detta ställer nya krav på deras kompetens.

– Därför etablerar vi nu Kompetenscentrum rådgivning som ska fungera som en plattform för samverkan och samproduktion, t ex genom uppdragsutbildningar, forskning och utveckling inom rådgivningsmetodik, samt utveckling av nya rådgivningskoncept. Även här finns industridoktorander, och det tema som diskuteras idag rör sig inom området lean production och management, säger forskaren och projektledaren Magnus Ljung.

Kompetenscentrum rådgivning blir en ingång för yrkesverksamma och bjuder in till samverkan såväl internt SLU som externt. En samverkanslektor kommer att anställas inom området rådgivning och det kommer finnas en personunion mellan rådgivningsorganisationernas branschråd och kompetenscentrat.

Uppdragsutbildning sker redan inom ramen för centrat och fler kurser är under utveckling.

Fler projekt

För övrigt kommer SLU i Skara att arbeta mer med webbutveckling, digitala ämnesplattformar, EU- finansiering mm som stödjer framtidsprojekten. Här finns också en ökad efterfrågan av FoU på uppdragsbasis, inte minst kopplat till kompetenscentrum rådgivning.

I framtidsprojekten finns flera utvecklingsområden, ett av dessa är användning av ny teknik i rådgivningen, till exempel appar och video. Lantbrukaren måste få bättre hjälp och stöd när beslut ska fattas. Det är ofta komplexa situationer när ett beslut ska fattas och det ska ske snabbt! Därför finns redan nu innovationsrådgivare med i arbetet.

Samarbeten sker med andra universitet och högskolor i Västsverige. Liksom med andra utbildningsbolag.

– Idag finns det två utbildningsbolag som etablerar sig på området, Eductus är det ena som arbetar med att få nysvenskar ut i arbetslivet och det finns också konkreta kurser i samverkan med Högskolan i Skövde.  Vetabolaget håller också en kurs i samarbete med SLU. Det skapar liv och rörelse i undervisningshuset säger Margareta Stigson.

BYS, Biologiska yrkeshögskolan, utökar sin verksamhet och tar över undervisningssalar i Undervisningshuset. Sedan många år har BYS en nära samverkan med SLU och mer kan det bli då BYS utökar med hästutbildningar, bioenergi och utbildning till djurvårdare med utökad behörighet.

– Framtidsprogrammen tar tid att bygga upp, minst fem år. Så det gäller att vi tar till vara denna treåriga satsning, detta kommer att bli bra, säger Margareta Stigson.

Fakta

SLU i Skara

SLU Skara är den huvudort inom Sveriges lantbruksuniversitet som har den äldsta kontinuerliga historien. Redan 1775 startade Peter Hernquist (1728-1808) sveriges första djurläkarskola och ett djursjukhus.

Innan SLU:s förändringsarbete startade arbetade 120 personer vid SLU i Skara (ett 20-tal med placering i Uppsala). Från och med hösten 2014 har kandidatutbildningarna djursjukskötare samt etologi och djurskydd flyttats till Uppsala. Det har inneburit en kraftig omställning för såväl personal som studenter och enligt tidigare beräkningar är 30-talet medarbetare berörda av utbildningsflytten.

Summary in English

SLU in Skara – what does the future hold?

– This is a turning point, with investments now being made in Skara. On a big scale. This according to Margareta Stigson, site manager at SLU Skara since 2004. Four fields have been targeted for development during a three-year project run by SLU in cooperation with Region Västra Götaland. The fields are beef and lamb meat, precision cultivation, bioenergy and advice methodology, and together they will form the new foundation for the future SLU in Skara.

Green centre

The work of recruiting staff for the project has just begun, in parallel with investments in the Götala and Lanna research stations to make them more competitive and create better conditions for increased research.

– We are looking forward to building a strong and sustainable green centre here in Skara, says Margareta Stigson and refers to the work in progress as ‘the future projects’.

SLU staff manage the projects, but they are a joint effort between SLU and the sectors concerned. This means industry-employed doctoral students, lecturers/collaboration specialists and posts shared with agricultural organisations.

In addition to these projects, a new professorship will be created at the Department of Animal Environment and Health, something which will further strengthen the work done in Skara.

Facts

SLU Skara is the SLU campus with the longest history. Already in 1775, Peter Hernquist (1728–1808) started Sweden’s first veterinary school and an animal hospital.

Before the Future SLU project was launched, SLU Skara had a total of 120 staff (some 20 of these were stationed in Uppsala). As of autumn 2014, the Bachelor’s programmes in veterinary nursing as well as ethology and animal welfare have been relocated to Uppsala. This has brought with it considerable changes for both staff and students, and according to previous estimates some 30 staff have been affected by the relocation of these programmes.

 

1 december 2014 1
Oväntad vändning i samverkan mellan Holmen Skog och SLU

Oväntad vändning i samverkan mellan Holmen Skog och SLU

Vilt Hur påverkas den uppväxande skogen av bete från klövdjur? Det var frågan som Holmen skog hoppades att samarbetet med SLU skulle ge svar på. På en lyckad exkursion till ett älghägn utanför Gideå i Västernorrland visade doktoranden Michelle Nordkvist att samarbetet kan ge svar på hur insekterna påverkas också. – Roligt att vi kan skapa ytor för en viss typ av forskning som sedan leder till ny forskning som vi inte hade förutsett men kan ha nytta av, säger Peter Christoffersson på Holmen Skog.
8 december 2017 2

Twitter

I #lucka12 tipsar vi om ett nytt flöde för kunskapen om Sveriges arter och naturvård. https://t.co/bRoWfzpKeK @_SLU via Twitter 4 timmar sedan
I #lucka11 får veta mer om vikten av balans mellan täthet och rymlighet i stadsmiljöer. #SDG11 https://t.co/2A4COqe6iu @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Andra advent och dags för #lucka10 i vår julkalender! Titta på prisbelönt film om minskad påverkan av skogsbruket p… https://t.co/iHfyOkaP5I @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
#Annadagen till ära så tillägnar vi #lucka9 i julkalendern till kunskap om #julbak. https://t.co/qsbVYHX3pP @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Katter av raserna burma, russian blue, abessinier och norsk skogkatt utvecklar diabetes oftare än andra raser. Och… https://t.co/q1b2m1UBCN @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Har du koll på skogsresurserna? Öppna #lucka8 och se efter. #Riksskogstaxeringen https://t.co/mg3liepye3 @_SLU via Twitter 4 dagar sedan