SLU Röbäcksdalen, en doldis mitt i stan

Text: Olof Bergvall Publicerad: 21 oktober 2019
Det är inte alldeles lätt att hitta till SITES fältkontor på Röbäcksdalen. Det finns inga skyltar från huvudleden som talar om för besökaren att det bedrivs någon vetenskaplig verksamhet här, trots att jordbruksförsöken startade redan 1958.

Efter att försiktigt passerat det breda stråk som om ett par år ska vara en del av ringleden runt Umeå breder ett gytter av byggnader ut sig. Här finns en företagspark med bland annat veterinär, musikstudio, Hushållningssällskapet, Växa Sverige, RISE, SLU och SITES. Men det är bara de invigda som vet om det. Skyltningen lämnar en hel del övrigt att önska.

Jag har stämt träff med föreståndaren Johanna Wallsten för att lära mig mer om SITES och SLU:s verksamhet på den stora slätten som breder ut sig söder om Umeå. Lejonparten av jordbruksmarken här ägs av SLU, men staden kryper närmare från alla väderstreck. För ett par år sedan byggdes ett helt nytt handelsområde intill, och nu har ett tiotal hektar mark fått släppas till vägbygget över slätten. På den södra sidan expanderar den gamla jordbruksbyn Röbäck med villabebyggelse.

– Vi deltar i två monitorprogram inom SITES här på Röbäcksdalen, spectral och water, berättar Johanna Wallsten medan vi går i riktning mot E4ans motorväg som delar slätten.

SITES spectral bygger på spektrala mätningar med olika system, bakgrundsdata, samt vissa fenologiska mätningar.

– Vi har två master, 4 respektive 10 meter höga, med installerade NDVI-sensorer som löpande mäter tillväxten på platsen. Dessutom så flyger vi över masterna med drönare med två olika kameror. På masterna sitter också fenologikameror som följer utvecklingen av grödan. Från 2020 kommer det att göras manuella fenologimätningar i fält, där typ av växter och utvecklingsstadium noteras.

Dikades ut

Röbäcksslätten är mycket platt och delas av Degernäsbäcken som rinner mot öster och utloppet i Umeälvens delta, en tummelplats för flyttfåglar och fågelskådare. På andra sidan E4 blir det väldigt uppenbart att bäcken är mer eller mindre artificiellt skapad. Ett snörrakt dike, nyligen rensat med grävskopa så långt ett öga kan se.

Detta är 2010-talets tappning av det dikesföretag som startade i början av förra seklet. För att förbättra odlingsmöjligheterna för jordbrukarna söder om Umeå beslutades det att slättområdet skulle dikas ut, vilket sedan gjorts i flera omgångar. Med gräftyxor och spadar bands flera mindre rännilar samman till ett långt rakt dike över slätten. På så vis blev markerna lättare att bruka och kunde försörja en växande befolkning. Den här typen av dikningsföretag understöddes ofta av staten, då det var av intresse att öka landets befolkning och minska emigrationen.

I denna bäck, med dess tillflöde från Röbäcken, byggs nu mätstationer för monitorprogrammet water.

– Vi tar prover på tre platser i Degernäsbäcken uppströms E4:an och på två platser i Röbäcken. De nya installationerna ska bland annat mäta temperatur och vattenhöjd, och vi har samarbetat här med Stefan Ploum och Krycklan-gänget.

Vid Degernäsbäcken och Röbäcken sammanflöde arbetar Håkan Nilsson med att installera mätinstrumenten, ett blött och kallt arbete, då temperaturen är nära noll grader.

– Det finns skäl att tro att flödesmätningarna kommer att visa att bäcksystemet har två vårflöden. Ett när snön på fälten smälter och ett andra vårflöde när Röbäcken fylls på av skogens smältvatten, säger Johanna Wallsten.

Forskningssamarbete

– Vi har också initierat ett samarbete med institutionen för skogens ekologi och skötsel, som har lång erfarenhet på området, för att kartlägga hela avrinningsområdet, såsom det gjorts för Krycklan.

Forskaren William Lidberg, som i sitt avhandlingsarbete tagit fram helt nya metoder för att kartlägga vatten, kommer att arbeta med uppgiften. En av utmaningarna att göra kartläggningen är att en betydande del av vattnet rinner i dagvattenledningar och kulvertar i de intilliggande bostadsområdena. Men det kommunala vatten- och avloppsbolaget bistår med uppgifter och är också involverade i projektet.

Eftersom staden växer, både i form av bostäder och av vägar, ökar antalet hårdgjorda ytor där regnvatten tidigare sugits upp av marken. Var det vattnet nu kommer att ta vägen kan vara ett möjligt resultat av projektet. Utöver det kommer de vattenprover som tas i bäcksystemet visa på om det blir skillnader i vattenkvalitet.

– Mycket av den verksamhet som SLU och SITES bedriver här ute på slätten är intressant för många, och jag tycker att det finns väldigt goda möjligheter att utveckla Röbäcksdalens fältforskningsstation till ett besöks- och kunskapscentrum för exempelvis skolor. Flera skolor ligger på gång- och cykelavstånd och kollektivtrafiken hit ut är också bra, säger Johanna Wallsten.

21 oktober 2019 7 1
  1. Kommentar från Dag Lindgren 30 oktober 2019:

    För en del ändamål är närheten till Umeå bra och det är också bra med kontinuitet. Men för långa mätserier är det olämpligt, eftersom det är så mycket som påverkas på olika sätt av ett växande och föränderligt Umeå. Dessutom blir det otillgängligare pga de ständiga omkonstruktionerna. Bör därför inte byggas ut.

Framtid för samverkanshjältar

Framtid för samverkanshjältar

Framgång Hur fungerar samverkan mellan forskare, rådgivare i gröna näringar och lantbrukare? För att uttrycka det diplomatiskt: ofta inte så väldigt bra. Ändå är ju samverkan nästan alltid nyckeln till utveckling och framgång – och lyckligtvis finns det stor förbättringspotential. Det är slutsatser ur rapporten Samverkan för lantbrukets kunskapsutveckling från RådNu, SLU:s nationella kompetenscentrum för rådgivning inom de gröna näringarna.
29 oktober 2019 5

Twitter

Ny bok för ännu bättre naturvägledning i Norden https://t.co/6HIMn8SjcU https://t.co/gtx00MINS2 @_SLU via Twitter 8 dagar sedan
Viktigt lyssna på djurägarnas syn på skyddsåtgärder mot rovdjur https://t.co/WiQh8g5Vn1 https://t.co/2X0ImZueoj @_SLU via Twitter 12 dagar sedan
Utökat samarbete i Norden för kunskapsbyggande om biologisk mångfald https://t.co/bV1Uu42Odf https://t.co/ma0lfaR05z @_SLU via Twitter 13 dagar sedan
"Jag är mycket glad över det utvidgade samarbetet eftersom alla tre länder delar samma artstock" kommenterar Lena S… https://t.co/Xr8DIWiYdR @_SLU via Twitter 13 dagar sedan
Betande älgar påverkar skadeinsekten röd tallstekel. https://t.co/uAtLNSAhSu https://t.co/cEmczc80Zm @_SLU via Twitter 14 dagar sedan
Svenskt jordbruk kan utnyttja kapital och sidoverksamheter mer effektivt https://t.co/kztYa4lxUl @_SLU via Twitter 15 dagar sedan