SLU satsar stort på att bevara sin historia

Text: Mårten Granert Publicerad: 23 oktober 2017
Utan att uttrycka sig alltför vanvördigt kan man säga att SLU är ett stort museum med fantastiska och unika samlingar. Det är givetvis så mycket mer men för konservatorn Carlo Tjernbäck är det SLU:s rika historia som är i fokus.

Att SLU fyller 40 år i år ska givetvis uppskattas och hyllas på sitt sätt men 40 år är i ett mer historiskt sammanhang nästan ingenting. Carlo har arbetat som konservator på framför allt Ultuna sedan 2003.

– Det är inte många SLU:are som vet vad som finns i gömmorna. SLU har så många helt unika föremål att vi skulle kunna fylla ett helt museum. Det är en fantastisk samling som tyvärr är utspridd och till stora delar odokumenterad. Mycket kommer från de tre högskolorna som 1977 kom att bilda SLU, säger Carlo.

Bedrövligt skick

SLU äger exempelvis en unik djurmodellsamling från slutet av 1800-talet av skulptören Max Landsberg som var verksam i Berlin. Samlingen består av ett femtiotal djurmodeller som införskaffades i utbildningssyfte. Efter den nödvändiga restaureringen i samband med flytten från KC på Ultuna finns modellerna idag utställda i VHC.

SLU har också många målningar med de män som hade höga befattningar på de olika skolorna. De flesta är från 1800-talet.

– I gamla KC hängde det enda porträtt av den man som brukar kallas den svenska veterinärmedicinens fader, Peter Hernquist, som målades medan han ännu levde. Detta är originalporträttet från 1700-talet senare hälft och hänger nu i VHC.

Gömt eller glömt

Avigsidan med att konservera djurmodeller eller målningar tycker Carlo är att det egentligen aldrig syns vad han har gjort.

– När jag är klar efter två månader eller fem eller hur lång tid jobbet har tagit ser det ju ut som det borde göra och ingen ser hur det såg ut från början eller vad mitt jobb bestått av. Jag har i och för sig dokumenterat de arbeten jag gjort så det finns på bild hur skadorna såg ut. Och visst är det roligt att se när något är helt och rent igen. Det kan vara en väldig tillfredsställelse.

Det finns fortfarande för många föremål som behöver tas om hand. På både Ultuna och Kungsängen finns förråd med bland annat äldre jordbruksredskap.

– En del av mina uppgifter har bestått i att söka igenom de hus som SLU tidigare använde för att se om något finns gömt eller glömt på vindar eller i förråd. För några år sedan blev jag tipsad av en elektriker som arbetade på Ultuna om ett vindsutrymme i det gamla JTI där han hade sett en del äldre träföremål skymta fram. Här hade institutionen för energi och teknik hållit hus före flytten till MVM och vi hittade där föremål från 1700-talet gömda bakom ett stort ventilationsrör. De var svåråtkomliga och man fick klättra in genom ett litet vindsfönster. Men roligt var det.

Carlo har arbetet i sexton år med renoveringar och konserveringar.

– Det känns väldigt bra att SLU satsar så mycket på att bevara sin historia. Det som inte tas om hand eller förevigas försvinner och är obönhörligen borta. Och SLU har ett så intressant förflutet som måste bevaras. Vi har just med pompa och ståt uppmärksammat vår 40-åriga historia. Tänk då hur mycket som finns före SLU och som måste vara med för att man ska förstå var vi kommer från. Det här är viktiga saker, avslutar Carlo.

Läs här en artikel om Carlo Tjernbäck och renoveringen av djurmodellerna.

23 oktober 2017 5
Samverkar kring växtskydds-, växtförädlings- och växtodlingsforskning

Samverkar kring växtskydds-, växtförädlings- och växtodlingsforskning

Plattformar SLU har tre plattformar för att stärka samarbetet mellan forskare på de tre fakulteterna LTV, NJ och S: Plattform växtskydd, Plattform växtförädling och Plattform odlingssystem. Syftet är att minimera överlappning inom forskning och undervisning, att dra nytta av SLUs gemensamma resurser och kompletterande kompetenser, att stödja samarbetet mellan forskare vid SLU och att stärka SLUs profil i samhället inom dessa områden.
14 mars 2019 1
Ny bok: Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer

Ny bok: Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer

Publicerat I samband med att våra städer växer och förtätas i allt snabbare takt, har grönskan kommit att få en avgörande roll för det hållbara livet i staden. I sin nya bok ”Urbana ekosystemtjänster - arbeta med naturen för goda livsmiljöer” vill tankesmedjan Movium belysa den urbana grönskans betydelse för stadsbyggande och hur olika aktörer inom branschen kan arbeta med ekosystemtjänster.
13 mars 2019 2

Twitter

Kassavasorter med bättre näringsvärde och potatissorter med bättre motståndskraft mot sjukdomar. Det är målet i nyt… https://t.co/ZHFF3oL7s6 @_SLU via Twitter 5 dagar sedan
RT @SLUmiljoanalys: Möt forskare från @_SLU och ?@Stockholms_univ? på Baltic Sea Science Center ?@Skansen? i helgen! I rovdjursakvariet bo… @_SLU via Twitter 8 dagar sedan
Parasitsvamp kan hota svenska tallar https://t.co/mN4gBQ9Dp9 https://t.co/2N38cWPOtW @_SLU via Twitter 10 dagar sedan
https://t.co/XKPnmN5LGb @_SLU via Twitter 11 dagar sedan
Kämpar för almens överlevnad https://t.co/cVm03oVgFA https://t.co/PyiRepPmSo @_SLU via Twitter 11 dagar sedan
Allt fler mjölkgårdar tillverkar eget kraftfoder av lokala råvaror, i stället för att köpa färdigblandat. En ny rap… https://t.co/uLpShzz8oT @_SLU via Twitter 13 dagar sedan