SLU:s skatter: Konst

Text: Vanja Sandgren Publicerad: 25 november 2015
Gamla porträtt från 1800-talet, är det något att hänga upp sig på? Jo, enligt Teresa de Mendonça, konstansvarig vid SLU, har de ett stort värde. Tillräckligt stort för att plockas fram ur mörka förråd, restaureras och visas.

Porträtt på män i ledande ställning vid institutionerna som föregick SLU hittar den konstintresserade i Ulls hus. Där hänger de som ett galleri i kontrast till den moderna interiören.

– Porträtten har stått i förråd och var ganska illa däran, det var skador på ramverk och måleri, färgen i oljemålningar förändas ofta med tiden, berättar Teresa.

Teresa och hennes chef Johan Lindersson bad universitetsdirektören Martin Melkersson, som för övrigt är historiker i grunden, om finansiering till restaurering av porträtten.

– Det är viktigt att visa SLU:s studenter att universitetet har sina anor, att det finns en historia. Man kan fundera på tidens gång och att det förr oftast var äldre män i chefsposition, säger Teresa.

Som av en händelse har vi på SLU också en alldeles egen konservator! Carlo Tjernbäck har arbetat på SLU service, men under det senaste året har han anlitats för att restaurera konst som SLU äger.

Konst på hela SLU

Men all annan konst då? Hur fungerar det över landet?

– I slutet av varje år gör jag en inventering. Jag besöker SLU:s orter och går tillsammans med en kontaktperson på varje ort igenom konsten. Sedan rapporterar jag till Statens konstråd vad som finns. Vi har cirka 3000 konstverk vid SLU.

De flesta konstverk vid SLU ägs av Statens konstråd. Det finns olika sorters konst, till exempel byggnadsanknuten konst som skänks av Statens konstråd till fastighetsägaren, i de flesta fall Akademiska hus, när man har byggt om eller nytt. Lös konst är konstkollektioner som SLU har ansökt om vid ombyggnad, nybyggnad eller flytt till nya lokaler. Den kan innehålla allt ifrån måleri, skulptur, grafik och fotografi, till konsthantverk och videokonstkonstverk.

– När vi bygger om eller nytt skickas en ansökan till Statens konstråd som tillsätter en konstkonsult. I samråd med en arbetsgrupp, vanligen bestående av två till tre personer från avdelningarna som ska ha konsten, och eventuellt representanter från SLU:s ledning, tar konstkonsulten fram en ny konstkollektion.

SLU äger också egna konstverk som finns utplacerade i SLU:s byggnader i landet.

Skapar känslor

Vissa konstverk kan skapa diskussion.

– Flera konstverk vid VHC har väckt känslor. Bland annat ett självportätt av en finsk konstnärinna som använder sig själv som motiv. Naken och smal, i ett badkar. Några studenter och anställda tyckte att porträttet väckte tankar på sjukdom och depression och någon tog ner det från väggen. I samråd med Statens konstråd beslutades det att konstverket inte skulle hängas upp igen.

Men detta var ändå viktigt att följa upp och Teresa bjöd in till en konstrunda med projektledaren från Statens konstråd som berättade om de nya konstverken i VHC. Det skapade en större förståelse för motiven och konstens funktion på en arbetsplats.

– Många gånger är det inte lätt att förstå konst, man reagerar på olika sätt. Men när bakgrunden förklaras kan man se saker och ting med andra ögon. Konst har så stor inverkan på människor, att uppleva konst visar att man bryr sig, det är då viktigt att ha någon att diskutera med. På SLU är det många som är otroligt engagerade!

Försvunna verk?

Man kan fundera på om konstverk försvinner, men det gör de sällan enligt Teresa. Det kan hända att någon vill ha en extra bokhylla, eller möblerar om och ställer undan en tavla utan att kontakta Teresa eller kontaktpersonen på orten.

– Jag har ett register över all konst vid SLU, om något försvinner blir det lite detektivarbete, men oftast går verken att hitta.

Fakta

Kostnad och kontakt

Konst från Statens konstråd kostar inget för SLU att låna. Däremot bekostar SLU transporten av konstverken och arbetstimmar för en tekniker som ”säkerhetshänger” nya kollektioner. Detta för att konstverken inte ska ramla ned eller gå att flytta på. Statens konstråd: http://www.statenskonstrad.se/

Byta konst

Ibland hör medarbetare av sig till Teresa eller kontaktpersonen på orten och vill byta konst, eller ta med favoriten till ett nytt kontor.

Kontaktpersoner på SLU:s orter:

  • Alnarp: Ingemar Sjölin
  • Drottningholm: Joep de Leeuw
  • Grimsö: Monica Jansson
  • Lysekil: Jessica Petersson
  • Skara: Jane Geismar
  • Skinnskatteberg: Börje Börjesson
  • Umeå: Magnus Svedmark
  • Älvkarleby: Elsie-Marie Jansson

 
Fakta

Teresas favoriter

– Det finns små juveler på alla SLU:s orter! Det vore trevligt att ägna en särskild artikel åt varje ort. Men på Ultuna vill jag nämna:

VHC:s ”All världens djur" av Christoffer Paues Se bildspel och video: http://www.statenskonstrad.se/konst/all-varldens-djur.

Sophie Totties fantastiska golv ”P.Ull” i Ulls hus. Se filmen om invigningen av P.Ull: http://spectare.ucl.slu.se/adm/konstinvigning_2015-09-15/Konstinvigning_2015-09-15.html.

På Lövsta äger SLU utomhusskulpturen "Tidsglänta" av Patrik Aarnivaara. Konstverket skänktes av Statens konstråd till SLU som äger byggnaderna. "Tidsglänta" invigdes 2013.

Se filmen om invigningen med ett dansinslag, det finns både en lång och en kort version:

http://spectare.ucl.slu.se/adm/komm/2013/tidsglanta/invigning_tidsglanta.html

http://spectare.ucl.slu.se/adm/komm/2013/tidsglanta/invigning_tidsglanta_kortversion.html

 

 

 

25 november 2015 5
Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Djurfilm När Cecilia Di Bernardis dokumentär om fjällrävar hade visats i italiensk tv hörde en pojke av sig. Han hade blivit så inspirerad av filmen att han valt fjällräv som ämne för sitt föredrag inför klassen. Det kanske var första gången hans klasskamrater hörde talas om detta nordliga djur. ”Det var fantastiskt, det var ju precis det vi ville uppnå med dokumentären” säger Cecilia som nu är doktorand på SLU:s forskningsstation i Grimsö.
9 september 2019 10
Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism Turism där djur på något sätt ingår är en växande industri i många länder runt om i världen. Det är turism där människor ska få närkontakt med vilda djur i roller som underhållare, transportmedel, jaktbyte eller selfiekompisar. Dessa verksamheter kan se ut på många olika sätt beroende på vilket djurslag som står i fokus. Gemensamt många gånger är att dessa verksamheter bedrivs på människans villkor medan djurvälfärden är åsidosatt.
16 september 2019 2

Twitter

Upphandling med fokus på djur och hälsa https://t.co/JVZmv3pX29 @_SLU via Twitter 12 timmar sedan
Kan Sveriges naturvårdsinsatser hålla jämna steg med skogsbruket? En tvärvetenskaplig forskargrupp har undersökt vi… https://t.co/TQO33suZuH @_SLU via Twitter 13 timmar sedan
Konsumenter reagerar negativt på ordet ”bioteknik”. Märkning av livsmedel bör kombineras med upplysning om vad orde… https://t.co/C0Gr9OIYOu @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
Miljövänligt odlad gourmetfisk tas fram i samarbete mellan forskare, kockar och näringsliv https://t.co/cA7f7SMEHD https://t.co/M56oJueIyC @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
Minskad övergödning ökar värdet på fritidsfiskets fångster https://t.co/oGlPaCnSxd @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
Långsamma muskler ger koreansk lantras ett godare griskött. Den genetiska bakgrunden har nu hittats.… https://t.co/dCVNVrj0HB @_SLU via Twitter 7 dagar sedan