SLU:s skatter: Gamla insekter svarar på nya frågor

Text: Anna Lundmark Publicerad: 12 april 2017
Insektssamlingen i Ekologicentrum innehåller mer än 10 000 svenska arter. De torkade insekterna håller i evighet – om inte ängrarna kommer och äter upp dem förstås… Men Mats Jonsell, ansvarig för samlingen, bevakar strängt att inte en änger kommer över tröskeln. Däremot släpper han gärna in dig om du vill använda insektssamlingen eller vedsamlingen med insektsgnag där spåren från 450 olika arter finns bevarade.

– Nyligen fick jag en fråga från en kollega som behövde humlor från tidigt 1900-tal för att se om de skiljer sig genetiskt från dagens humlor. Det kan ha påverkas av förändringen av jordbrukslandskapet. Det är också relativt vanligt att forskare vill använda våra insekter för att göra DNA-analys och kolla släktskap, berättar Mats Jonsell.

Samlingen har även använts för att göra utbredningskartor för insekter (fast då behövs data från alla insektssamlingar i Sverige) och som fotoobjekt. Men den vanligaste användningen är hjälp med artbestämning.

– Det finns mycket bra litteratur och bilder om hur arter ska se ut, men ofta är det mycket stor hjälp om man kan se vad de menar på verkliga insekter, säger Mats.

Entomologi under 100 år

Mats Jonsell drar ut lådor i insektssamlingen som sammanlagt innehåller 350 000 monterade insekter. Här kommer några exemplar av Sveriges största skalbagge – ekoxen och här är en låda med de allra minsta dvärgfjädervingen Baranowskiella ehnstromi som Bengt Ehnström (tidigare anställd på SLU) upptäckte i sälgticka. Den är ett relativ nytt tillskott till samlingen men basen består av tre större samlingar (institutionerna för lantbruksentomologi respektive skogsentomologi och statens växtskyddsanstalt) som är resultatet av entomologisk forskning under 100 år.

Flera insektssamlare har också donerat insekter – nu senast Tore Widenfalks samling från Västmanland där de flesta fynden är från 1950- och 60-talen.

– Han har varit väldigt noggrann när han samlat insekter och skrivit upp exakt var han har hittat insekten, vilket träd den satt på och så vidare. Eftersom det är olika samlingar som har satts samman ser etiketterna ganska olika ut. På det äldsta materialet finns ofta bara symbolsystem och man måste veta vad just den gubben – för det var nästan bara gubbar – har använt, säger Mats Jonsell.

Välordnat och historiskt gnag

Skalbaggssamlingen är den mest välordnade delen tack vare ett projekt för ca 10 år sedan. I rummet bredvid finns insekter som inte är lika välordnade – tex flugor som ibland är märkta med ålderstigna namn från 30-talet.

– Jag ska söka pengar för att vi ska kunna göra också de här delarna lite mer användarvänliga, säger Mats Jonsell.

Nere i källaren finns ved med gnag. Gångarna berättar en historia om en larvs liv, var den förpuppade sig och var den lämnade trädet. Dessa karaktärer på gnagen gör att man ofta kan säga exakt vilken art som bott där. En gång var det en man som tolkade spåren av bredhalsad varvsfluga som en annan slags historia. Han läste det som runskrift och blev besviken är han fick veta att det var en insekt.

Änger i frysen

Och hur var det med ängrarna då? Jo de är det största hotet mot samlingen eftersom de kan äta upp den.

– Det gäller att inte få in ängrar. Egentligen ska man ha svala lokaler med torr luft. Det klarar de inte. Men vi har inte det och försöker ha så täta lådor som möjligt. Och fördelen med att ha en lite mindre samling än till exempel Naturhistoriska Riksmuseet är att det går att hålla koll. Om en änger kommer in i en låda så lägger vi lådan i frysen, säger Mats Jonsell.

Annars är insekterna hållbara och kan förhoppningsvis hjälpa forskarna att svara på nya frågor om ytterligare hundra år.

Fakta

Ekologicentrum

Ekologicentrum består av institutionerna för ekologi respektive växtproduktionsekologi. Här forskar, undervisar och samverkar man om ett hållbart jord- och skogsbruk, växtskydd (skadeinsekter, ogräs, sjukdomar), naturvård, viltförvaltning, honungsbins hälsa och lövträdsodling.

 
12 april 2017 12
Möjligheter i brandens fotspår

Möjligheter i brandens fotspår

Möjligheter I september för tre år sedan var branden i Västmanland fortfarande inte helt släckt. En person hade omkommit och många hade drabbats, fysiskt, personligt och ekonomiskt, sedan dagen i slutet av juli då en gnista från en skogsmaskin startade den största skogsbranden i Sverige i mannaminne. Nu, några år senare, går det trots allt att summera ihop en hel del positiva effekter av det som till en början inte kunde ses på något annat sätt än en katastrof. Området är numera en unik resurs för forskning och den speciella miljön lockar årligen mängder av turister.
15 september 2017

Twitter

Hållbart gösfiske i fler stora sjöar https://t.co/sjba66mGjA @_SLU via Twitter 10 timmar sedan
Landsbygdsomvandling och urbanisering i fokus på internationell SLU-konferens https://t.co/JDpVYyTGGE https://t.co/3JdMVIejc6 @_SLU via Twitter 10 timmar sedan
"Fortlöpande miljöanalys-bara på SLU" Anders Nilsson och Mårten Carlsson berättar om SLU:s historia och uppdrag i A… https://t.co/3FFZ3DCDy1 @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Kompetenscentrum för växtförädling ska bildas vid SLU https://t.co/OwR3G9dd0T @_SLU via Twitter 6 dagar sedan
"Att dela sina bästa idéer med sina kollegor måste vara meningen med ett universitet". Intressant paneldiskussion i… https://t.co/FoZw1qk47A @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
@ncklsbrgmn @_SLU via Twitter 7 dagar sedan