SLU:s utbildningar under 40 år

Text: Hans Andersson Publicerad: 23 oktober 2017
Vissa aspekter förefaller att vara tidlösa. Detta gäller i hög grad studentkulturen och de studenter som söker sig till SLU där man ibland kan drabbas av den fascinerande känslan av ”dejavu” när man som lärare befinner sig i en undervisningssituation.

Dagens studenter är emellertid mer beresta, har avancerade erfarenheter av IT-samhället, en excellent förmåga att presentera genomförda projekt och kännetecknas av en brinnande önskan att kritiskt bidra till samhällsutvecklingen inom såväl offentlig som privat sektor. En del av utbildningarna har upplevt ett ökat söktryck över tiden och jag tänker då särskilt på landskapsarkitekt och veterinär.

För några av SLU:s yrkesutbildningar har situationen förändrats betydligt. I början av 1990-talet avskaffades propedeutisk kurs i agronomutbildningarna och på jägmästarutbildningen i Garpenberg. För egen del så måste jag medge att det propedeutiska året var en synnerligen intressant och värdefull del i agronomutbildningen och bidrog till att ge en god förståelse för livsmedelskedjan. Besluten var föremål för ingående diskussion. I efterhand kan noteras att inom såväl jordbruk som skogsbruk utvecklades verkligheten betydligt snabbare är utbildningssystemen. Den viktiga interaktionen mellan studenter, praktikvärdar, naturbruksskolorna och SLU under det förberedande året blev allt svårare att upprätthålla i takt med att lantbruksföretagen blev alltmer teknologiskt avancerade.

Under 1990-talet och 2000-talet har utbildnings- och rekryteringssituationen på agronomutbildningarna förändrats avsevärt där bl.a. beslutet rörande lantbrukets avreglering 1990 samt EU-inträdet 1995 torde ha spelat en betydande roll med ett starkt varierande söktryck under denna period. Dessa händelser har dessutom bidragit till omfattande strukturella förändringar i industriledet.

De ”gröna näringarna” är mångfacetterade. År 2016 uppgick antalet jordbruksföretag till ca 63 000 men heltidsföretagen är inte fler än ca 16000 (SJV, 2014). En stor andel av företagen bedriver kombinationsverksamhet vilket pekar på betydelsen av ämnet landsbygdsutveckling. Dessutom finns ca 330 000 privata skogsägare i Sverige vilka äger ca 50 % av all skogsmark (www.skogeniskolan.se, 2017-10-15). Under nämnda period har politikens roll i samhället och betydelsen av multifunktionalitet accentuerats på såväl nationell som supranationell nivå vilket innebär att efterfrågan kan förväntas öka på många av de kompetenser som förmedlas via SLU:s utbildningar.

Sverige är ett vidsträckt land där de areella näringarna är av stor betydelse för människors livssituation. Sverige är dessutom en framstående industrination som grundats på ett antal banbrytande innovationer under 1800- och 1900-talen. Produktionsvärdet i livsmedelsindustrin uppgick till ca 153 miljarder år 2015 och motsvarande värde för trävaru– och pappersindustri uppgick till ca 212 miljarder kronor (SCB, 2017). Dessa industrigrenar svarar för ca 25 % av produktionsvärdet i svensk industri. Motsvarande värde vid SLU:s ”födelseår 1977” var ca 27 % (SCB, 1979). Det innebär att ekonomin kring de båda industrigrenarna inte har gått kräftgång utan håller jämn takt med övrig svensk industri. De tillhör samma andel av en växande ekonomi.

SLU har därigenom en i huvudsak konstant och påtaglig strategisk fördel vad gäller grundläggande kompetenser avseende råvaruproduktionen för dessa industrier utifrån ett kvantitets-, kvalitets- och hållbarhetsperspektiv. De areella näringarna präglas av en snabb strukturutveckling i de primära leden av värdekedjan men de sekundära leden rymmer betydande möjligheter som utvecklas i paritet med svensk ekonomi. Framtidens utmaning för såväl utbildning som forskning är att i än högre grad dra nytta av denna potential till gagn för samhället och en ny generation av SLU-studenter.

Fakta

Om Hans Andersson

Hans Andersson examinerades som agronom 1977. Idag är han professor vid institutionen för ekonomi; jordbruks- och livsmedelssektorns politik och handel.

2017 delades ett särskilt jubileumspris ut vid SLU. Priset ges till någon som har en lång och god pedagogisk lärargärning och har arbetat övergripande för utveckling av SLU:s utbildningar.

Vid SLU:s promoveringshögtid tog Hans Andersson emot priset med motiveringen: ”Hans Andersson har ett långvarigt och stort engagemang för SLU och SLU:s utbildningar. I möten med studenter satsar Hans på att lära känna varje individ för att anpassa budskap, stöd och kravnivåer. Den bredd av undervisningsmeriter Hans uppvisar är inte bara imponerande utan framförallt inspirerande”.

 

Summary in English

40 years of SLU courses and programmes

Certain things seem to be timeless. This particularly applies to student culture and the students who apply to SLU. As a teacher, you sometimes feel the fascinating sense of “déjà vu”.

Today, students are more widely-travelled, have advanced experiences of the IT society, have excellent abilities to present projects and are characterised by a burning desire to critically contribute to societal development, both within the public and private sector. Some courses and programmes have more applicants per place these days, especially studies relating to landscape architecture and veterinary medicine.

For some of SLU’s vocational education and training, the situation has changed immensely. At the beginning of the 1990s, propaedeutic courses within agricultural courses and programmes, as well as within the Forestry programme in Garpenberg, were cancelled. Personally, I must admit that the propaedeutic year was a very interesting and valuable part of the Agriculture programme, and it contributed to providing a good understanding of the food chain. The decisions were subject to a thorough discussion. In hindsight, it should be noted that, both within agriculture and forestry, reality developed much quicker than the education systems. The important interaction between students, placement hosts, nature management schools and SLU during the preparatory year became harder and harder to maintain as agricultural companies became more technologically advanced.

During the 1990s and 2000s, the education and recruitment situation at the agricultural courses and programmes changed considerably, among other things because agriculture was deregulated in 1990 and the fact that Sweden became a member of the EU in 1995. These events probably played an important part on the varying applicants per place during this period. In addition, the events contributed to extensive structural changes within the industry.

Land-based sectors are nuanced. In 2016, the number of agricultural companies was about 63,000, but no more than about 16,000 of them worked full-time with agriculture (SJV, 2014). A great number of the companies had a combination of activities, which suggests the need for the field of rural development. In addition, there are about 330,000 private forest owners in Sweden; they own about 50 per cent of all forest land (www.skogeniskolan.se, 15/10/2017). During this period, the role of politics in society and the importance of multifunctionality has been accentuated at both a national and supranational level, which means that demand is expected to increase for many of the skills provided by SLU’s courses and programmes.

Sweden is an extensive country where agricultural sectors are of great importance to people’s living conditions. Sweden is also a prominent industry nation founded on a number of innovations during the nineteenth and twentieth centuries. The food industry’s production value was a total of SEK 153 billion in 2015. The corresponding value for the timber and paper industry was SEK 212 billion (SCB, 2017). These industrial sectors correspond to about 25 per cent of the Swedish industry’s total production value. The corresponding value in 1977, SLU’s “year of birth” was about 27 per cent (SCB, 1979). This means that the economy of these industrial sectors has not gone backwards, but keeps up with other Swedish industries. They belong to the same part of a growing economy.

Because of this, SLU has a mainly constant and palpable strategic advantage when it comes to basic skills within raw material production for these industries from a quantity, quality and sustainability perspective. Agricultural industries are characterised by a speedy structural development in the primary parts of the value chain, but the secondary parts contain significant possibilities that develop on a par with the Swedish economy. A future challenge for both education and research is to utilise this potential to a greater extent for the benefit of both society and a new generation of SLU students.

About Hans Andersson

Hans Andersson received his Degree of Master of Science in Agriculture in 1977. Today, he is a professor at the Department of Economics; Agri-food Policy and Trade.

In 2017, a special anniversary award (information in Swedish) was presented by SLU. The award goes to someone who has plenty and good educational experience, and who has worked to develop SLU’s courses and programmes in general.

At SLU’s doctoral award ceremony, Hans Andersson accepted the award. The motivation was: “Hans Andersson has been greatly committed to SLU and our courses and programmes. When interacting with his students, Hans gets to know every single one to adjust his message, support and requirement levels. The breadth of Hans’ educational merits are not just impressive – above all, they are inspiring.”

23 oktober 2017 2
Oväntad vändning i samverkan mellan Holmen Skog och SLU

Oväntad vändning i samverkan mellan Holmen Skog och SLU

Vilt Hur påverkas den uppväxande skogen av bete från klövdjur? Det var frågan som Holmen skog hoppades att samarbetet med SLU skulle ge svar på. På en lyckad exkursion till ett älghägn utanför Gideå i Västernorrland visade doktoranden Michelle Nordkvist att samarbetet kan ge svar på hur insekterna påverkas också. – Roligt att vi kan skapa ytor för en viss typ av forskning som sedan leder till ny forskning som vi inte hade förutsett men kan ha nytta av, säger Peter Christoffersson på Holmen Skog.
8 december 2017 2

Twitter

I #lucka12 tipsar vi om ett nytt flöde för kunskapen om Sveriges arter och naturvård. https://t.co/bRoWfzpKeK @_SLU via Twitter 4 timmar sedan
I #lucka11 får veta mer om vikten av balans mellan täthet och rymlighet i stadsmiljöer. #SDG11 https://t.co/2A4COqe6iu @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Andra advent och dags för #lucka10 i vår julkalender! Titta på prisbelönt film om minskad påverkan av skogsbruket p… https://t.co/iHfyOkaP5I @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
#Annadagen till ära så tillägnar vi #lucka9 i julkalendern till kunskap om #julbak. https://t.co/qsbVYHX3pP @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Katter av raserna burma, russian blue, abessinier och norsk skogkatt utvecklar diabetes oftare än andra raser. Och… https://t.co/q1b2m1UBCN @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Har du koll på skogsresurserna? Öppna #lucka8 och se efter. #Riksskogstaxeringen https://t.co/mg3liepye3 @_SLU via Twitter 4 dagar sedan