SLU:s viktiga roll i varginventeringen

Text: Mårten Granert Publicerad: 7 juni 2017
Varje år görs en inventering över hur många vargar det finns i Sverige. Det är länsstyrelserna som gör arbetet på fältet men Viltskadecenter på SLU har i uppgift att utvärdera arbetet och sammanställa siffrorna efter varje inventeringssäsong, som pågår oktober till mars. Vid förra inventeringen fanns det 340 vargar i Sverige.

– De flesta finns i Värmlands, Örebros, Gävleborgs, Västmanlands, Jämtlands och Dalarnas län. Det är att finna reviren med familjegrupper eller revirmarkerande par man är mest intresserade av vid varje inventering, säger Linn Svensson som är ansvarig för SLU:s del av varginventeringen.

Resultatet av säsongens inventering är precis färdig och har publicerats av Naturvårdsverket. Inventeringen visar att det finns ungefär lika många vargar som vid den förra mätningen 2015–2016. Inventeringen 2016–2017 visade att det finns 355 vargar. Läs om årets rapport här

De stora rovdjuren varg, lo, björn, järv och kungsörn inventeras regelbundet till antal och utbredning. Resultaten utgör bland annat grund för beslut om jakt och skadeförebyggande åtgärder.

Inventering i tre delar

Inventeringen av varg kan delas upp i tre olika delar: länsstyrelsen letar spår vintertid på snö. När man väl hittat ett spår följer man det för att leta efter revirmarkeringar och för att se hur många vargar det rör sig om. Man spårar en längre sträcka för att säkerställa att vargarna går i sällskap och för att hitta DNA-prov. Det sista steget är DNA-proven från de revirmarkerande djuren används för att särskilja de olika reviren åt. Det finns bara en revirmarkerande hane och en revirmarkerande tik – alfa-paret – i varje revir så genom att individbestämma hanen och tiken i respektive revir går det att avgöra hur många olika revir det rör sig om.

– Styrkan i dagens inventering ligger in kombinationen av spårning på snö med analyser av de DNA-prov som hittas under spårningen. Revirmarkeringar på snö ger mycket information som till exempel enstaka DNA-prov inte kan ge, säger Linn.

Grimsö gör alla DNA-analyser

SLU och Naturvårdsverket har ett avtal som säger att det är DNA-labbet vid Grimsö forskningsstation som ska utföra alla DNA-analyser från prov som tagits i samband med inventeringen.

– Grimsö DNA-labb har lång erfarenhet av analyser av DNA-prov från varg. Vi har även den utrustning som krävs. Det var nog mycket det som avgjorde att det är vi som gör DNA-analyserna även om jag inte är riktigt säker på om det finns andra orsaker också.

Så gott som örnkoll

Den årliga inventeringen har gjort att man har koll på den absoluta majoriteten av de revirmarkerande djuren i familjegrupper och par, det vill säga tiken och hanen i varje revir. Många länsstyrelser har även koll på ensamlevande men stationära vargar. I renskötselområdena har man dock mer koll på varje enskilt djur. Allmänhetens iakttagelser av rovdjur är ett viktigt komplement i länsstyrelsernas inventeringar, framför allt när det gäller att upptäcka djur i nya områden.

Uträknad men uppstånden

Vargen var utrotad i Sverige på 1970-talet men 1977 dök det upp vargar från den finsk-ryska populationen. 1983 skedde den första föryngringen i Värmland. Den kullen är ursprunget till de vargar som nu finns i Sverige och Norge.

Text: Mårten Granert och Linn Svensson

7 juni 2017 2 2
  1. Kommentar från Hans Boström 7 juni 2017:

    Synd att Ni blandar in landskap i beskrivningen av vargstammen när det i alla andra sammanhang hanteras länsvis. Ni skriver att det finns flest vargar i bl.a. Närke. Där finns det väl nästan inga alls utom Tivendenvargarna. Hade Ni i stället skrivit Örebro län hade det varit korrekt, eller tagit med Västmanland om man ska envisas med att ange landskap. Upplysningsvis utgör Närke bara en mindre del av Örebro län.

    • Kommentar från Mårten Granert 7 juni 2017:

      Tack för påpekandet. Jag har ändrat till län.

Möjligheter i brandens fotspår

Möjligheter i brandens fotspår

Möjligheter I september för tre år sedan var branden i Västmanland fortfarande inte helt släckt. En person hade omkommit och många hade drabbats, fysiskt, personligt och ekonomiskt, sedan dagen i slutet av juli då en gnista från en skogsmaskin startade den största skogsbranden i Sverige i mannaminne. Nu, några år senare, går det trots allt att summera ihop en hel del positiva effekter av det som till en början inte kunde ses på något annat sätt än en katastrof. Området är numera en unik resurs för forskning och den speciella miljön lockar årligen mängder av turister.
15 september 2017 2

Twitter

ISLU firar 40 år i Alnarp idag. Nicklas Bergman gör intressanta inspel om den digitala utvecklingens utmaningar.… https://t.co/NENuI3KTPA @_SLU via Twitter 17 timmar sedan
Ekologiskt och bekvämt. Fredrik Fernqvist berättar om två starka trender i "Framtidens grönsaksdisk" #slu40 https://t.co/1eoqW43eKv @_SLU via Twitter 20 timmar sedan
Öppet campus i Alnarp 24 september https://t.co/CALFlTgAGQ https://t.co/pOQE9lYKSB @_SLU via Twitter 22 timmar sedan
23 snöleoparder har visat hur de lever https://t.co/oaJg3ChOuY https://t.co/vswiqZrD9w @_SLU via Twitter 22 timmar sedan
Hållbart gösfiske i fler stora sjöar https://t.co/sjba66mGjA @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
Landsbygdsomvandling och urbanisering i fokus på internationell SLU-konferens https://t.co/JDpVYyTGGE https://t.co/3JdMVIejc6 @_SLU via Twitter 2 dagar sedan