Smarta bin städar upp
Bina har vaknat i vårsolen som gassar på kuporna. Ett arbetsbi lever i tre veckor, medan drottningen kan leva i upp till fem år. Foto: Ylva Carlqvist Warnborg

Smarta bin städar upp

Text: Ylva Carlqvist Warnborg Publicerad: 10 april 2017
I sökandet efter lokala arter av bin i Kenya på 90-talet blev biodlaren Bert Trybom utanför Lidköping en gång stucken av omkring tvåhundra arga bin. Hade han då inte haft en anorak att snabbt kränga på sig för att freda sig vet han inte hur det hade slutat. Sedan åkte han hem och fortsatte med sin livslånga passion - biodling. Nu tar han det stora hotet med varroakvalster på största allvar!

Redan som mycket liten var Bert Trybom fascinerad av insekter som myror och humlor. Hans liv som biodlare började då han var sju år och en svärm bin rymde från grannens kupor och slog sig ner i äppleträdet i familjens trädgård. Grannen kom med en halmkupa, bina flyttade in och sedan dess har Bert alltid haft bin, till och med under sin studietid.

Snart firar Bert Trybom sjuttioårsjubileum som biodlare. Sedan 2012 arbetar han med VSH-bin och hoppas att bina med hjälp av oss människor ska vinna över varroakvalstren. Foto: Ylva Carlqvist Warnborg

– Bin är makalösa och enastående djur. Nu har vi det stora hotet med Varroakvalster över oss och då måste vi gripa in och hjälpa naturen på traven.

Ärftlig egenskap

Bert är som engagerad och kunnig biodlare med i det svenska VSH-projektet som startade förra sommaren. Det låter kanske för bra för att vara sant med bin som själva städar bort varroakvalster från sina kupor och därmed undgår den bidöd som annars hotar, men just sådana är alltså den genetiska variant som kallas VSH-bin.

VSH står för Varroa Sensitive Hygiene, och VSH-bin känner sannolikt via sitt mycket välutvecklade luktsinne igen doften av äggläggande kvalster. De ingriper då genom att öppna upp de förslutna cellerna där binas puppor ligger under utveckling, vilket gör att kvalstren och deras ägg dör.

I VSH-projektet bidrar SLU med expertis och Jordbruksverket med pengar som används för att kartlägga varroa-resistensen bland svenska bin. Målet är att selektera fram och korsa drottningar och drönare från samhällen utan Varroakvalster och på så sätt långsiktigt och målmedvetet hjälpa bina på traven. VSH-egenskapen är ärftlig såtillvida att genen har additiv verkan, och Bert som sedan år 2012 arbetar med VSH-bin är idag landets ende biodlare som odlar fram varroa-resistenta drottningar.

Hos honom finns omkring femtio VSH-bisamhällen men också ett antal kontrollsamhällen utan varroa-resistens. Vi går ut bland kuporna där Bert drar ut plastplattor från bottnarna för att räkna döda kvalster som ramlat ner. Kvalstren är synliga med blotta ögat, och skillnaden är tydlig. Medan VSH-samhällena i princip är helt rena från kvalster angrips de andra i större eller mindre grad.

Kvalstret till Europa

Ursprungligen kom Varroakvalstret till Europa med importerade bin från Asien på 1970-talet. Dessa bin lyckades leva i en sorts symbios med Varroakvalstret, men det skulle visa sig att de asiatiska bina inte gick att para med de europeiska. Sedan dess har Varroakvalster spridit sig i naturen, till exempel när två bin från olika samhällen trängs på samma blomma för att suga nektar. Kvalstret sprider ett tiotal olika farliga virus till bina som de parasiterar på, ungefär som människor kan smittas av TBE-virus via fästingar.

SmartBees och SLU

Men inte bara i Sverige utan även på EU-nivå finns SLU engagerat i honungsbinas överlevnad.  I projektet SmartBees finns RådNu med i arbetet att dels bevara den biologiska mångfalden bland alla olika lokala arter av honungsbin som finns i Europa, dels försöka sprida den resistens eller tolerans mot Varroa som finns hos VSH-bin.

SmartBees samlar krafter från sexton forskningsinstitut, universitet och företag från elva länder, från Medelhavet i söder till Skandinavien i norr. Magnus Ljung från RådNu på SLU i Skara ansvarar för att ta fram en verktygslåda för att sprida kunskap om vikten av att metodiskt odla och sprida bin med VSH-egenskaper.

– Den verktygslåda som jag tar fram kan ses som ett smörgåsbord för rådgivare och andra kommunikatörer. Rådgivare arbetar på varierande sätt runtom i Europa, varför en verktygslåda är bättre än konkreta instruktioner. Jag samlar information om befintliga metoder inom binäringen, men plockar förstås in nya rådgivningsmetoder och inspireras av andra sektorers arbete med rådgivning, säger Magnus Ljung.

Honung och temperament

Inom SmartBees-projektet har det framkommit att många lokala biraser byts ut eller blandas upp av andra bin. De kan ha högre honungsproduktion eller ett bättre temperament, men saknar samtidigt den lokala anpassningen. Hypotesen är att det sannolikt finns bipopulationer inom de flesta biraser i Europa som har mer eller mindre tydliga egenskaper som ger varroa-resistens.

– Men vi vet inte var dessa populationer finns och vi har heller inte en tradition bland lokala biodlare att avla på just dessa linjer. Därför samlar vi nu in bin från hela Europa och vi utvecklar avelsstrategier som är anpassade till de lokala förutsättningarna. Samtidigt handlar det ju om att hindra biodlare att importera drottningar från andra biraser som blandar sig med det lokala materialet, säger Magnus Ljung.

Lågt intresse från biodlarna

Så sett från svensk horisont är det alltså inte bara att informera biodlarna om läget, sprida Tryboms parade VSH-drottningar och på så sätt mångfaldiga bisamhällena som vinner över Varroakvalstren. Det handlar om att i möjligaste mån hitta de inhemska arter av bin som naturligt har VSH-egenskaper för att bevara biodiversiteten, så Tryboms bin som korsats med bin från olika delar av världen ser han själv helst som en ”reservkoloni”. Problemet är också enligt Bert Trybom att biodlarnas intresse för att systematiskt bekämpa Varroa är obegripligt lågt.

Foto: Ylva Carlqvist Warnborg

– Det är faktiskt biodlarna som till stor del är problemet! Att hålla koll på varroaförekomsten i kuporna genom att räkna döda kvalster och sedan vid behov behandla samhällena med myrsyra eller oxalsyra för att få bort kvalstren är mycket enklare än att ta hand om hela bisamhällen som dött. Ändå ids många biodlare inte detta, och för mig är det helt obegripligt. Varroa är ett så stort hot mot våra honungsbin att vi inte kan ”låta naturen ha sin gång”, utan vi måste aktivt bekämpa kvalstren.

Gott med knäckemacka och öl

Man skulle kunna tro att Bert Trybom efter snart sjuttio år som biodlare är en man som fullständigt älskar honung. Men icke.

– Det är väldigt tungt och kladdigt och sött tycker jag. Men någon enstaka gång på en knäckemacka ihop med ett glas öl är det gott.

Fakta

SmartBees - ett samarbets- och forskningsprojekt

SmartBees arbetar med 16 partners från universitet, forskningsinstitut och företag över hela Europa. Man arbetar dels på att finna lösningar för att förhindra koloniförluster orsakade av Varroa-kvalster och virus, dels för att motverka förlusten av de många inhemska europeiska biraserna vilka idag systematiskt ersätts av endast två specifika raser över stora delar av Europa.

Konsortiet omfattar genetiker, molekylärbiologer, parasitologer, virolog, immunologer, kommunikationsspecialister, matematiker och bi-specialister.

Webbplats

 

 

 

 

 

10 april 2017 2
Fortsättningen tryggad för välanvänt internetbaserat läromedel

Fortsättningen tryggad för välanvänt internetbaserat läromedel

DATA Databasen VetBact är ett nationellt och internationellt pedagogiskt verktyg och en kunskapsbank för studenter, lärare, forskare och allmänheten. VetBact (www.vetbact.org) har funnits allmänt tillgänglig på internet sedan 2006 och utvecklingen har hela tiden drivits av studenternas behov. Tack vare medel från VH-fakulteten så finns VetBact nu på en server vid SLU, vilket gör att den kommer att finnas kvar och utvecklas under överskådlig tid.
23 januari 2018 3
Lövsta en plats för lantbruksforskning i 270 år

Lövsta en plats för lantbruksforskning i 270 år

Linné på SLU Lövsta ligger någon mil öster om Uppsala och är en av SLU:s forskningsgårdar. Där bedrivs forskning om mjölkkor, fjäderfä och grisar. Snart tillkommer även Lövsta fältforskningsstation som har fokus på åkerns grödor. Lövsta är en klassisk plats för lantbruksforskning. Redan i mitten av 1700-talet bedrev baron Sten Carl Bielke jordbruksexperiment här. Bielke var nära vän med Carl von Linné och de båda herrarna har satt sin prägel på Lövsta som ännu kan skönjas i landskapet.
25 januari 2018 5

Twitter

Nya möjligheter i Markdata-appen https://t.co/Y2mKixR0ty @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
SLU redovisar stark ekonomi https://t.co/Do4Qe1x0FS @_SLU via Twitter 5 dagar sedan
Travsporten storsatsar på SLU:s hästforskning https://t.co/SI23XuiKz2 https://t.co/tLBJ6fPX9e @_SLU via Twitter 6 dagar sedan
Växtskyddsmedel i ekologisk produktion – användning och risker, ny rapport från EPOK – Centrum för ekologisk produk… https://t.co/eNWw5GyBBF @_SLU via Twitter 10 dagar sedan
Efterlyses! Innovativa idéer från yrkesfisket som kan bidra till ett mer skonsamt och selektivt fiske.… https://t.co/5L8aLY3fkF @_SLU via Twitter 12 dagar sedan
Vaccin mot fruktade hästsjukdomen kvarka https://t.co/lL46oyagkn @_SLU via Twitter 13 dagar sedan