Snörekord, men mer att vänta?

Text: Johanna Wallsten, Johan Westin och Olof Bergvall Publicerad: 8 februari 2021
Bondepraktikan säger att den 25 januari är halvsnödagen då hälften av vinterns snö ska ha kommit. Men håller praktikan streck för vetenskapliga mätningar?

Under en tvåveckorsperiod i mitten av januari fullkomligt vräkte snön ner över Västerbotten och SMHI avrådde folk från att ge sig ut i trafiken. De stora mängderna måste tas bort från byggnader och nu skottas taken på Skogishuset i Umeå. Johanna Wallsten passade på att dokumentera snömängderna från sin arbetsplats.

Tre snöstormar

Det är inte bara av ren kuriositet som dokumentationen sker. Johanna Wallsten är föreståndare för SITES på Röbäcksdalen där bland annat officiella mätningar av  snödjup sker. På Röbäcksdalen har snödjupet mätts sedan 2010. Djupet mäts direkt i snön, vilket innebär att om snön sjunker ihop kan mängden minska. Dessutom påverkas snödjupet om det är starka vindar och mycket drivbildning, vilket var fallet med de snöstormar som drabbade Umeå i januari.

– Om man tittar på hur mycket snö som kom under de tre stormarna kan man se att den första bidrog med cirka 40 centimeter nysnö, den andra med cirka 23 centimeter. Den tredje kom på en helg (då ingen mätning sker) och då blev det dessutom plusgrader. Uppskattningsvis kom det säkert ytterligare 25 centimeter, men eftersom snön sjönk ihop av värmen så uppmättes ingen ökning på måndagen, säger Johanna Wallsten.

Tidigt på snösäsongen

Nu har Röbäcksdalen redan i januari registrerat ett maxdjup på 75 centimeter. I jämförelse med tidigare år så hade året med näst mest snö (2012)  71 centimeter och det var i februari. 2018 var ett speciellt år, då snödjupet var som allra högst sent på våren då 65 centimeter snö uppmättes den 5 april.

På Svartbergets forskningsstation , en timmes bilfärd inåt landet från Röbäcksdalen, ökade snödjupet under de elva dagarna i januari med över 60 centimeter. I nederbörd motsvarar det 74 millimeter. Under hela januari kom 88.4 millimeter vilket är ett nytt rekord, det tidigare rekordet från 2015 slogs med 1.5  millimeter.

”Halvsnödagen”

På Svartberget har snödjupet mätts sedan 1980 och det största uppmätta snödjupet är 113 centimeter från 1988, men mycket av den snön föll i februari/mars. Större snödjup vid den här tiden, 97 centimeter, har aldrig mätts men det mest anmärkningsvärda är nog ändå att snödjupet ökade så snabbt under så kort tid.

–  När sådant här händer kan man bli lite orolig och börja undra vart det ska sluta. Speciellt när den lokala tidningen skriver, med stöd av bondepraktikan, att ”hälften av vinterns snö har kommit”.

– Med stöd av snödjupsobservationer brukar dock Svartberget i genomsnitt nå halva snödjupet vid juletid för att sedan nå ett max snödjup vid början av mars. Med samma data som stöd är det troligt att det kommer cirka 10-20 centimeter snö till. Men variationen är stor och det ändrade klimatet gör det ännu svårare att göra en prognos. Det kan lika gärna bli 0 centimeter (eller mest regn) eller 40 centimeter till. Vi får se.

Utförligare data om snödjup och snömätningar hittar du på SITES webb (på engelska).

Summary in English

Snow records in Röbäcksdalen

Röbäcksdalen Field Research Station is measuring snow depth since 2010. So far this season, 75 cm of snow have accumulated at the station, which is the deepest snow cover since the recording started.

Visit SITES webpage for extensive information on measuring of snow depth.

8 februari 2021 4

Twitter

UppTalk Weekly panelsamtal: Hur ska vi bromsa resistensutvecklingen utan ny antibiotika? SLU-professor Susanna Sten… https://t.co/0xZPPLtq4c @_SLU via Twitter 4 månad sedan
Idag är det #WorldFoodDay och vi slår ett slag för hållbart odlad mat från #vatten. I serien berättar forskare och… https://t.co/y6dJ8OQjmb @_SLU via Twitter 4 månad sedan
RT @_NKfV: Idag 14 okt kl 12-13 webbinarium om hållbart foder till odlad fisk. Anmäl dig och läs mer via: https://t.co/i8IonJZOc9 @_SLU via Twitter 4 månad sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: #CRISPR är ett viktigt verktyg i studier av geners funktion hos träd, säger prof. Ove Nilsson. Vi har många… @_SLU via Twitter 5 månad sedan
RT @SLUFutureFood: Nobelpriset: Gen-editering med #CRISPR har stor potential för forskning om sjukdomar hos djur. Läs med om etiska frågor… @_SLU via Twitter 5 månad sedan
RT @SLUFutureFood: Antibiotikaresistens kräver forskning med helhetsperspektiv. Ny policy brief från @_SLU Framtidens djur natur och hälsa.… @_SLU via Twitter 5 månad sedan