Att äta insekter är inte konstigt. Omkring 300 arter av insekter finns på menyn i framförallt Sydamerika, Asien, Australien och Afrika. Om SLU samlar sin forskning om detta område kanske vi snart får höra mammor och pappor i Sverige stå ropa: ”Kom in och ät. Det blir stekta larver i dag.”
Dagens matproduktion är till stora delar inte hållbar på sikt. Bland annat FAO (the Food and Agriculture Organization of the United Nations) har fört fram att ökad konsumtion av insekter kan vara en del av lösningen i framtiden. Insekter kräver mindre föda per kilo ätbara delar än höns (och definitivt mindre än nötkreatur och grisar). De är också bra mat för människor med rikligt av protein och fett och dessutom järn och zink.
Kunskapsluckor
Det är viktigt att hitta inhemska arter som går att äta eftersom det annars finns risk för att nya arter sprids och ställer till med problem i den svenska naturen. För att skapa ett koncept för svensk uppfödning av insekter krävs tvärvetenskaplig forskning på allt från insekternas grundläggande biologi och reproduktion till att utveckla uppfödningsmetoder och analysera kulturella aspekter på insektsätande.
Åsa och Anna har identifierat flera kunskapsluckor. Vilka arter i Sverige är aktuella? Gräshoppor, mjölbaggar och honungsbin är tre kandidater men vi vet ganska lite. Vad kan vi ge dem att äta? Hur kan man värna om insekternas välmående, både under livet men också när man ska döda dem? Hur kan man säkerställa att insekterna blir säkra att äta (matsäkerhet och hygien)? Hur övervinner man den kulturella motviljan mot att äta insekter? Hur ska man föda upp insekter för att inte skapa nya miljöproblem?
– På SLU kan vi fylla de flesta av dessa kunskapsluckor. Om vi handlar nu kan vi bli ledare inom detta fält och inte följare, säger Anna Jansson, institutionen för husdjurens utfodring och vård.
Hållbar uppfödning
Forskning pågår på flera håll men få har tänkt på hela kedjan. SLU har därför en unik chans att skapa ett koncept för hållbar uppfödning av insekter.
– En tanke är att vi kunde skörda växter från ängar och skörda växter som hör hemma i ängar och hagar för att få mat till insekterna. De försvinner i rask takt i dag. Om vi hittade en ny användning för dessa miljöer skulle det rädda många arter som är knutna dit, säger Åsa Berggren, institutionen för ekologi.
Redan i dag pågår forskning som relaterar till insekter som mat på SLU. Anna och Åsa har identifierat minst 15 personer som skulle vilja arbeta tillsammans med detta. Det som behövs nu är pengar för att kunna påbörja forskningsarbetet och att ansöka om externa forskningsmedel.
– Vi behöver också samarbeta med till exempel matindustrin. Det är viktigt att det smakar bra och någon kompetens i gastronomi har vi inte. Vi har kompetens att analysera konsumenternas intressen men marknadsföringen av färdiga produkter måste förstås industrin sköta, säger Anna Jansson.
Framtidens lantbruk
Summary in English
Research on edible insects perfect for SLU
SLU can develop a sustainable concept for breeding edible insects. We have both the necessary expertise and the will, according to a report written by Åsa Berggren at the Department of Ecology and Anna Jansson at the Department of Animal Nutrition and Management. They suggest setting up a centre for entomophagy (the practice of eating insects) at SLU.
A substantial part of today’s food production is not sustainable. Different actors, including the FAO (Food and Agriculture Organization of the United Nations), have suggested that increased consumption of insects may be part of the solution.
To create a concept for Swedish insect breeding, cross-disciplinary research is needed – covering everything from basic insect biology and reproduction to developing breeding methods and analysing cultural aspects of eating insects.
Åsa and Anna have identified several gaps in our knowledge. Which species could be bred in Sweden? Grasshoppers, mealworm beetles and honey bees are three candidates but we actually know very little. How can we feed them? What about insect welfare, while they’re alive but also when the time comes to kill them? How can we guarantee that insects are safe to eat (food safety and hygiene)? How can we overcome cultural resistance to eating insects? How can we breed insects without creating new environmental problems?
At SLU, we can fill most of these knowledge gaps. If we act now, we can become leaders in this field rather than followers.
The report written by Anna and Åsa was produced on behalf of the Future Agriculture research platform.
