Stöd till elektronmikroskop stärker forskningen på VH-fakulteten

Text: Mårten Granert Publicerad: 18 mars 2016
I samband med flytten till VHC (Veterinärmedicinskt och husdjursvetenskapligt centrum) i Uppsala sommaren 2014 flyttades även det transmissionselektronmikroskop som VH-fakulteten äger. Det är ett modernt instrument som kan visa detaljer på ett helt annat sätt än ett vanligt ljusmikroskop.

Sedan flytten har mikroskopet inte använts. Nu har institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap ansökt om och blivit beviljade medel för att starta och driva mikroskopet i ett år

VH-fakulteten skjuter till 530 000 kronor första året med.  De pengarna ska täcka igångsättning, service och drift av mikroskopet i ett år.

Fredrik Söder sten är vetenskapligt ansvarig för transmissionselektronmikroskopet .  Foto: Mårten Granert, SLU

Fredrik Södersten är vetenskapligt ansvarig för transmissionselektronmikroskopet. Foto: Mårten Granert, SLU

– Vi har precis startat upp det och det tog tre dagar innan vi fick en bild, säger Fredrik Södersten som är vetenskaplig ledare för arbetet med mikroskopet.

Först måste både instrumentet och personalen trimmas in. Mikroskopet har genomgått en grundlig service och delar har bytts ut. Fredrik som ansvarig måste också sättas sig in i detalj hur det fungerar och utrustningen för snittning håller på att monteras upp på institutionen. Snittning och preparering till elektronmikroskopi kräver både handlag och precision.  Det förstår man bättre om man betänker att proven är så tunna att man teoretiskt kan göra cirka 20 000 snitt på en enda millimeter. På institutionen finns som tur är Beate Hillman som besitter denna kompetens.

– Vi måste först bli varma i kläderna. Vi ska börja i det lilla och få allt att fungera. Vårt mål är att mikroskopet ska kunna bära sina egna kostnader. Intresset och efterfrågan för denna typ av mikroskop är stort och vi är övertygade om att det finns andra institutioner inom VH i första hand och sedan andra fakulteter på SLU som kan vara intresserade. Företag och organisationer utanför SLU är definitivt en stor och potentiell målgrupp i ett längre perspektiv. Traditionellt har vi varit lite dåliga på att marknadsföra den forskningsinfrastruktur vi förfogar över så detta blir något av en jungfrufärd, säger Fredrik.

Forskning om hundhjärtan

Fredrik är patolog och har under lång tid varit med i ett projekt som forskar om hundars hjärtan. Med elektronmikroskopi ges möjlighet att analysera mycket fina strukturer, dels i hjärtcellerna men också förändringar i det extracellulära matrixet (stödjevävnaden) som håller ihop hjärtat. Dessa strukturer går inte att urskilja eller bedöma med ljusmikroskopi. Upplösningen i ett transmissionselektronmikroskop (TEM) är avsevärt bättre än i ett ljusmikroskop vilket möjliggör en markant högre förstoring (>100 000). (Se tabellen nedan.) Projektet har samlat sjuka hundhjärtan i tio år så de förfogar över ett enormt material.

– Mikroskopet kan säkerligen  bidra i flera delar av den forskning som bedrivs på fakulteten. Det kan bli ytterligare en resurs i forskningen inom till exempel cellbiologi, patologi och klinisk diagnostik och kanske viktigast av allt en resurs i huset. Det är en spännande tid vi går till mötes.

Upplösning

Ljusmikroskop Transmissionselektronmikroskop
0,2 mikrometer
0,2 × 10-6 meter
0,1 nanometer
0,1 × 10-9 meter

 

18 mars 2016 2 1
  1. Kommentar från Eva 23 mars 2016:

    Äntligen!

Samverkar kring växtskydds-, växtförädlings- och växtodlingsforskning

Samverkar kring växtskydds-, växtförädlings- och växtodlingsforskning

Plattformar SLU har tre plattformar för att stärka samarbetet mellan forskare på de tre fakulteterna LTV, NJ och S: Plattform växtskydd, Plattform växtförädling och Plattform odlingssystem. Syftet är att minimera överlappning inom forskning och undervisning, att dra nytta av SLUs gemensamma resurser och kompletterande kompetenser, att stödja samarbetet mellan forskare vid SLU och att stärka SLUs profil i samhället inom dessa områden.
14 mars 2019 1
Ny bok: Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer

Ny bok: Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer

Publicerat I samband med att våra städer växer och förtätas i allt snabbare takt, har grönskan kommit att få en avgörande roll för det hållbara livet i staden. I sin nya bok ”Urbana ekosystemtjänster - arbeta med naturen för goda livsmiljöer” vill tankesmedjan Movium belysa den urbana grönskans betydelse för stadsbyggande och hur olika aktörer inom branschen kan arbeta med ekosystemtjänster.
13 mars 2019 2

Twitter

Kassavasorter med bättre näringsvärde och potatissorter med bättre motståndskraft mot sjukdomar. Det är målet i nyt… https://t.co/ZHFF3oL7s6 @_SLU via Twitter 5 dagar sedan
RT @SLUmiljoanalys: Möt forskare från @_SLU och ?@Stockholms_univ? på Baltic Sea Science Center ?@Skansen? i helgen! I rovdjursakvariet bo… @_SLU via Twitter 8 dagar sedan
Parasitsvamp kan hota svenska tallar https://t.co/mN4gBQ9Dp9 https://t.co/2N38cWPOtW @_SLU via Twitter 10 dagar sedan
https://t.co/XKPnmN5LGb @_SLU via Twitter 11 dagar sedan
Kämpar för almens överlevnad https://t.co/cVm03oVgFA https://t.co/PyiRepPmSo @_SLU via Twitter 11 dagar sedan
Allt fler mjölkgårdar tillverkar eget kraftfoder av lokala råvaror, i stället för att köpa färdigblandat. En ny rap… https://t.co/uLpShzz8oT @_SLU via Twitter 13 dagar sedan