Stöd till elektronmikroskop stärker forskningen på VH-fakulteten

Text: Mårten Granert Publicerad: 18 mars 2016
I samband med flytten till VHC (Veterinärmedicinskt och husdjursvetenskapligt centrum) i Uppsala sommaren 2014 flyttades även det transmissionselektronmikroskop som VH-fakulteten äger. Det är ett modernt instrument som kan visa detaljer på ett helt annat sätt än ett vanligt ljusmikroskop.

Sedan flytten har mikroskopet inte använts. Nu har institutionen för biomedicin och veterinär folkhälsovetenskap ansökt om och blivit beviljade medel för att starta och driva mikroskopet i ett år

VH-fakulteten skjuter till 530 000 kronor första året med.  De pengarna ska täcka igångsättning, service och drift av mikroskopet i ett år.

Fredrik Söder sten är vetenskapligt ansvarig för transmissionselektronmikroskopet .  Foto: Mårten Granert, SLU

Fredrik Södersten är vetenskapligt ansvarig för transmissionselektronmikroskopet. Foto: Mårten Granert, SLU

– Vi har precis startat upp det och det tog tre dagar innan vi fick en bild, säger Fredrik Södersten som är vetenskaplig ledare för arbetet med mikroskopet.

Först måste både instrumentet och personalen trimmas in. Mikroskopet har genomgått en grundlig service och delar har bytts ut. Fredrik som ansvarig måste också sättas sig in i detalj hur det fungerar och utrustningen för snittning håller på att monteras upp på institutionen. Snittning och preparering till elektronmikroskopi kräver både handlag och precision.  Det förstår man bättre om man betänker att proven är så tunna att man teoretiskt kan göra cirka 20 000 snitt på en enda millimeter. På institutionen finns som tur är Beate Hillman som besitter denna kompetens.

– Vi måste först bli varma i kläderna. Vi ska börja i det lilla och få allt att fungera. Vårt mål är att mikroskopet ska kunna bära sina egna kostnader. Intresset och efterfrågan för denna typ av mikroskop är stort och vi är övertygade om att det finns andra institutioner inom VH i första hand och sedan andra fakulteter på SLU som kan vara intresserade. Företag och organisationer utanför SLU är definitivt en stor och potentiell målgrupp i ett längre perspektiv. Traditionellt har vi varit lite dåliga på att marknadsföra den forskningsinfrastruktur vi förfogar över så detta blir något av en jungfrufärd, säger Fredrik.

Forskning om hundhjärtan

Fredrik är patolog och har under lång tid varit med i ett projekt som forskar om hundars hjärtan. Med elektronmikroskopi ges möjlighet att analysera mycket fina strukturer, dels i hjärtcellerna men också förändringar i det extracellulära matrixet (stödjevävnaden) som håller ihop hjärtat. Dessa strukturer går inte att urskilja eller bedöma med ljusmikroskopi. Upplösningen i ett transmissionselektronmikroskop (TEM) är avsevärt bättre än i ett ljusmikroskop vilket möjliggör en markant högre förstoring (>100 000). (Se tabellen nedan.) Projektet har samlat sjuka hundhjärtan i tio år så de förfogar över ett enormt material.

– Mikroskopet kan säkerligen  bidra i flera delar av den forskning som bedrivs på fakulteten. Det kan bli ytterligare en resurs i forskningen inom till exempel cellbiologi, patologi och klinisk diagnostik och kanske viktigast av allt en resurs i huset. Det är en spännande tid vi går till mötes.

Upplösning

Ljusmikroskop Transmissionselektronmikroskop
0,2 mikrometer
0,2 × 10-6 meter
0,1 nanometer
0,1 × 10-9 meter

 

18 mars 2016 2 1
  1. Kommentar från Eva 23 mars 2016:

    Äntligen!

Fortsättningen tryggad för välanvänt internetbaserat läromedel

Fortsättningen tryggad för välanvänt internetbaserat läromedel

DATA Databasen VetBact är ett nationellt och internationellt pedagogiskt verktyg och en kunskapsbank för studenter, lärare, forskare och allmänheten. VetBact (www.vetbact.org) har funnits allmänt tillgänglig på internet sedan 2006 och utvecklingen har hela tiden drivits av studenternas behov. Tack vare medel från VH-fakulteten så finns VetBact nu på en server vid SLU, vilket gör att den kommer att finnas kvar och utvecklas under överskådlig tid.
23 januari 2018 3
Lövsta en plats för lantbruksforskning i 270 år

Lövsta en plats för lantbruksforskning i 270 år

Linné på SLU Lövsta ligger någon mil öster om Uppsala och är en av SLU:s forskningsgårdar. Där bedrivs forskning om mjölkkor, fjäderfä och grisar. Snart tillkommer även Lövsta fältforskningsstation som har fokus på åkerns grödor. Lövsta är en klassisk plats för lantbruksforskning. Redan i mitten av 1700-talet bedrev baron Sten Carl Bielke jordbruksexperiment här. Bielke var nära vän med Carl von Linné och de båda herrarna har satt sin prägel på Lövsta som ännu kan skönjas i landskapet.
25 januari 2018 5

Twitter

Nya möjligheter i Markdata-appen https://t.co/Y2mKixR0ty @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
SLU redovisar stark ekonomi https://t.co/Do4Qe1x0FS @_SLU via Twitter 5 dagar sedan
Travsporten storsatsar på SLU:s hästforskning https://t.co/SI23XuiKz2 https://t.co/tLBJ6fPX9e @_SLU via Twitter 6 dagar sedan
Växtskyddsmedel i ekologisk produktion – användning och risker, ny rapport från EPOK – Centrum för ekologisk produk… https://t.co/eNWw5GyBBF @_SLU via Twitter 10 dagar sedan
Efterlyses! Innovativa idéer från yrkesfisket som kan bidra till ett mer skonsamt och selektivt fiske.… https://t.co/5L8aLY3fkF @_SLU via Twitter 12 dagar sedan
Vaccin mot fruktade hästsjukdomen kvarka https://t.co/lL46oyagkn @_SLU via Twitter 13 dagar sedan