Sveriges gröna kulturarv bevaras för framtiden

Text: Lovisa Jones Publicerad: 25 april 2016
Den 15 juni inviger landsbygdsminister Sven-Erik Bucht den nationella genbanken i Alnarp. På den skånska slätten kommer värdefull odlad mångfald att bevaras för framtiden. Det handlar om allt från vegetativt förökande köksväxter, frukter och bär till perenner, rosor, krukväxter, träd- och buskar.

Genbanken är ett resultat av det omfattande arbete, som pågått i snart två decennier, inom Programmet för odlad mångfald (POM). Idag har POM sin bas på LTV-fakulteten i Alnarp och ingår i institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning. I en informationsfolder om POM står det att läsa:

”Varför ska vi bevara vår odlade mångfald? Under mer än 10 000 år har människan odlat växter och utvecklat jord- och trädgårdsbruk. Växterna har med människans hjälp anpassats efter våra behov och blivit kulturväxter. De flesta växter som odlats i Sverige har sitt ursprung i andra länder och världsdelar, och odling i vårt klimat ställer speciella krav. Därför är det viktigt att ha tillgång på en mångfald av härdiga, tåliga och långlivade växter.”

– I mitten av nittiotalet hade vi kommit en bra bit på väg med att bevara den biologiska mångfalden i den vilda floran och faunan. För de odlade växterna fanns däremot inte samma långsiktiga utvecklingsresurser, berättar POM:s samordnare Eva Jansson, som tillsammans med professor Roland von Bothmer genomförde den utredning som blev grunden för det nationella programmet.

Invigning av den nationella genbanken

Just nu pågår POM:s arbete med bygget av den nationella genbank som ska invigas den 15 juni i år. Genbanken består av tre delar: en fältgenbank med placering vid SLU i Alnarp, lokala klonarkiv som fungerar som säkerhetskopior och skyddad odling för bär. De vegetativt förökande växterna av frukt, bär, köks- och prydnadsväxter bevaras bäst i fältgenbanker, medan ettåriga köksväxter och blomster bevaras som frö i Nordiska Genbanken (NordGen).

Etableringen av genbanksfälten i Alnarp påbörjades våren 2012. Cirka 2200 sorter kommer beräknas uppta minst fyra hektar. Här kommer Karin Persson, Linnea Oskarsson och Inger Hjalmarsson att arbeta som genbankskuratorer och Henrik Morin som konsulent. I genbanken arbetar dessutom Erik de Vahl med skötseln av växterna och det gör även fältpersonal från odlingsenheten i Alnarp.

– När genbanken har invigts kommer vi att fokusera på att etablera verksamheten och presentera den bland annat på webben. Varje upprop ska också ta fram en slutlig sammanställning av sitt arbete. 2013 publicerade Fröuppropet boken ”Klint Karins kålrot och Mor Kristinas böna” och näst på tur är Sparrisuppropets ”Humle i den svenska nationella genbanken”, en sammanställning av humlesamlingen i genbanken, berättar Linnea Oskarsson.

En huvuduppgift för genbanken blir att arbeta med användning av växterna, till bland annat odling, forskning och pedagogisk verksamhet. Växterna kommer förhoppningsvis att bli efterfrågade bland forskare, växtförädlare, yrkesodlare, fritidsodlare och anläggare av offentliga och kulturhistoriska miljöer.

– På längre sikt ska genbanken också distribuera växtmaterial i små kvantiteter av exempelvis sticklingar, ympkvistar och lökar till främst forskare, men också skolor och hembygdsföreningar. Det är dock viktigt att poängtera att genbanken inte är en plantskola, säger Karin Persson.

Uppdrag och upprop

POM har fem stora uppgifter: inventera, samla in och bevara växter; öka användningen av våra kulturväxter; forska om växterna; informera och utbilda samt samarbeta internationellt.

2002 påbörjades den första av totalt tre faser, inventeringen, som pågick fram till 2010. Under den här perioden genomfördes åtta inventeringsprogram, så kallade upprop, där POM gick ut till allmänheten med en efterlysning av kulturväxter i hela Sverige, från Trelleborg i söder till Ullatti norr om polcirkeln. Linnea Oskarsson är projektledare för Perennuppropet som har letat efter perenner odlade före 1940-talet:

– Vi gick ut med efterlysningen via massmedia men höll även föreläsningar och föredrag, deltog vid trädgårdsmässor och kontaktade hembygdsföreningar. Till vår hjälp har vi också haft 400 frivilliga inventerare.

Förutom perenner omfattade efterlysningen även köksväxter, krukväxter, frukter och bär, lökar, träd- och buskar, nyttoväxter och rosor i sökandet efter äldre, värdefullt växtmaterial.

Urval och provodling

2011 inleddes utvärderingsfasen. Varje upprop har haft en referensgrupp med experter som gått igenom och bedömt tipsen utifrån bestämda kriterier för att avgöra bevarandevärdet.

– Det har handlat om vilka sortegenskaper växterna har och om dessa är unika. Det kulturhistoriska värdet har också spelat roll, berättar Linnea Oskarsson.

Nästa steg i processen har varit provodling. Alla växter som bedömts som intressanta under inventeringarna har provodlats under några år för att kunna jämföras dels med varandra, dels med kända sorter. Genom olika typer av utvärderingar, till exempel via DNA-analys, har sorterna som ska bevaras i genbanken valts ut.

Växterna och berättelsen

Men det var inte bara fröer, delningar och lökar som skickades in. Med växterna har berättelser följt – framförallt kring de enskilda växterna från en tid när prydnadsväxter gick arv och mycket av den egna maten odlades på åkern eller i trädgårdstäppan.

mindrehjartbergenia

Hjärtbergenian kommer från Möja i Stockholms skärgård. Där har den odlats i alla fall sedan början av 1900-talet. Foto: Linnea Oskarsson

– Det är viktiga historier och de rymmer stort kunnande om odling och användning, ofta sådant som inte står att läsa i trädgårdsböcker. Till Perennuppropet har vi bland annat fått tips om en vitpytta som användes för att dekorera kistan vid en begravning och vi har provodlat en fjädernejlika som gavs bort vid dop. Men likaså har vi via växterna fått ta del av olika livsöden och lära oss om hur samhället förändrats. Många av breven till Perennuppropet handlar om kvinnors historia, berättar Linnea Oskarsson.

De här pingstliljorna kommer från ett litet torp utanför Vimmerby. Pingstliljorna såldes på torget i Vimmerby på 1940- och 1950-talet och kostade 10 öre/st. Foto: Karin Persson

Kombinationen av ett rikt och varierat växtmaterial tillsammans med kulturhistorisk dokumentation har visat sig vara ovärderligt.

– Från början låg fokus på växtmaterialet, men efter ett tag insåg vi hur stor betydelse berättelserna som var knutna till växterna hade. Idag kan vi konstatera att resultatet av vårt arbete består av 50% växter och 50% kulturhistoria, berättar Karin Persson, ansvarig för Lök- och knöluppropet samt Krukväxtuppropet.

Grönt kulturarv i handeln

För att kunna sprida växtmaterialet som POM samlat in har man tillsammans med representanter för Elitplantstationen, LRF Trädgård och plantskolenäringen skapat ett varumärke, Grönt kulturarv®. Inom ramen för detta säljs växter som inventerats av POM och valts ut att bevaras i den nationella genbanken.

– Att sorterna som valts ut har överlevt och odlats länge, visar att de är robusta, friska och tåliga växter. Alla bär dessutom på en historia och i flera fall finns det traditioner, berättelser och lokala namn knutna till dem, säger Eva Jansson.

 

Fakta

POM

15 juni 2016
Invigning av den nationella genbanken

Om
POM startades år 2000 som en nationell insats knutet till miljökvalitetsmiljömålet Ett rikt odlingslandskap på uppdrag av regeringen. Syftet med programmet var att införa ett långsiktigt arbete med att bevara och nyttja odlade kulturväxter på liknande sätt som det som hade genomförts i den vilda floran och faunan. I september förra året tilldelades POM fortsatta medel för att kunna bedriva och utveckla verksamheten 2016–2020.

POM:s arbetsområden:

  • inventera, samla in och bevara växter
  • öka användningen av våra kulturväxter
  • forska om växterna
  • informera och utbilda
  • samarbeta internationellt

POM:s arbetsfaser

  • inventering (2002–2010)
  • utvärdering och användning (2011–2015)
  • bevarande och användning (2016–)

Uppropen

  • Fröuppropet
  • Perennuppropet
  • Rosuppropet
  • Lök- och knölväxtuppropet
  • Träd- och buskuppropet
  • Sparrisuppropet (vegetativt förökade nyttoväxter)
  • Krukväxtuppropet
  • Frukt- och bäruppropet

Grönt kulturarv
Förutom perenner finns rosor, humle, fruktsorter, pelargoner, kronärtskocka, ornäsbjörk och krollilja till försäljning.

Lokala klonarkiv
Klonarkiven uppgår i dagsläget till 14 stycken och som tillsammans bevarar 300 mandatsorter av frukt. Fördelningen av fruktsorter har gjorts utifrån ursprung. Kalmars glasäpple bevaras i Småland och Värmlands paradisäpple i Värmland. Tanken är att även prydnads- och köksväxter kommer att bevaras lokalt i befintliga och nya klonarkiv. Klonarkiven sköts av odlingsvärdar som exempelvis trädgårdsskolor, museer och botaniska trädgårdar.

25 april 2016 4
Möjligheter i brandens fotspår

Möjligheter i brandens fotspår

Möjligheter I september för tre år sedan var branden i Västmanland fortfarande inte helt släckt. En person hade omkommit och många hade drabbats, fysiskt, personligt och ekonomiskt, sedan dagen i slutet av juli då en gnista från en skogsmaskin startade den största skogsbranden i Sverige i mannaminne. Nu, några år senare, går det trots allt att summera ihop en hel del positiva effekter av det som till en början inte kunde ses på något annat sätt än en katastrof. Området är numera en unik resurs för forskning och den speciella miljön lockar årligen mängder av turister.
15 september 2017 2

Twitter

Ingen 40-årskris för jubilerande SLU. Åtminstone inte enligt rösterna i vår pinfärska jubileumspodd.… https://t.co/rmSwUYELa8 @_SLU via Twitter 3 timmar sedan
ISLU firar 40 år i Alnarp idag. Nicklas Bergman gör intressanta inspel om den digitala utvecklingens utmaningar.… https://t.co/NENuI3KTPA @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Ekologiskt och bekvämt. Fredrik Fernqvist berättar om två starka trender i "Framtidens grönsaksdisk" #slu40 https://t.co/1eoqW43eKv @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Öppet campus i Alnarp 24 september https://t.co/CALFlTgAGQ https://t.co/pOQE9lYKSB @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
23 snöleoparder har visat hur de lever https://t.co/oaJg3ChOuY https://t.co/vswiqZrD9w @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Hållbart gösfiske i fler stora sjöar https://t.co/sjba66mGjA @_SLU via Twitter 2 dagar sedan