Terminologiarbete – nödvändigt och viktigt

Text: Eva-Marie Ek Publicerad: 12 september 2018
Språkpolisen hjälper till! I språkspalten får du tips och råd om vad du ska tänka på när du skriver. Både på svenska och engelska. The grammar police are here to help! Get writing tips for English and Swedish in our regular language column.

På SLU finns mycket viktig kunskap samlad. Kunskap som behöver spridas även till det omgivande samhället. För att kunna göra det på ett effektivt sätt behövs svenska termer inom våra fackområden. Många utbildningsprogram har också lärandemål som handlar om förmågan att muntligt och skriftligt kommunicera med olika målgrupper.

Enligt den svenska språklagen har myndigheter – som SLU – ett särskilt ansvar för svensk terminologi. Vi ska se till att svensk terminologi inom våra respektive områden finns tillgänglig, används och utvecklas. Det är ett viktigt ansvar. Att bidra till ett fullgott svenskt fackspråk finns därför också med i SLU:s egna språkliga riktlinjer.

Kommunicera på rätt språk

I våra riktlinjer ligger fokus på att göra terminologin tillgänglig, inte minst för studenter. Till exempel ska studenter som läser utbildningar på engelska få tillgång till ämnets terminologi även på svenska. Om all undervisning och all kurslitteratur är på engelska finns risken att studenterna inte lär sig att prata om sitt ämne på svenska. Men det behöver de kunna – det underlättar i samband med exjobb och anställningsintervjuer, och när de börjar arbeta måste de kunna kommunicera med kollegor inom andra områden, med kunder och med andra målgrupper.

Studenter som läser utbildningar på svenska har ofta viss kurslitteratur på engelska, men även där kan man med fördel föra in terminologiarbete. Det underlättar inte minst för den som går vidare till en utbildning som ges på engelska och då behöver kunna koppla ihop begrepp på olika språk.

Enkla sätt att öka graden av ”terminologisk medvetenhet”

  • Parallellspråkiga presentationer, med bilder på både svenska och engelska.
  • Svensk-engelsk ordlista på kurssidan med de mest centrala begreppen, så få som 20–30 termer kan ge en bra grund.
  • Låta studenterna identifiera centrala begrepp i kurslitteratur på engelska, skriva definitioner och hitta motsvarigheter på svenska. I samband med det ta upp vad som är lämpliga och pålitliga fackspråkliga källor.
  • Tipsa om/länka till texter och andra resurser där ämnet diskuteras eller presenteras på det andra språket.

Även den andra punkten i våra riktlinjer som rör terminologi handlar om tillgänglighet. Det finns termresurser vid SLU – begreppslistor med definitioner, en- och tvåspråkiga ordlistor etc. – som kan göras mer synliga och spridas bättre, till exempel genom att de publiceras i Rikstermbanken, Sveriges nationella termbank.

Har du terminologiskt material som det vore intressant att sprida? Kontakta gärna språkkoordinatorn så får du hjälp med eventuell bearbetning och vidarebefordran till Rikstermbanken.

Summary in English

Terminology work – an important necessity

At SLU, a lot of important knowledge is produced. Knowledge that often needs to be communicated to the surrounding society. In order to do this, we need terminology in the local language. Also, many of our degree programmes include objectives related to the ability to communicate with different audiences.

According to the Swedish Language Act, all government agencies – like SLU – have a special responsibility for ensuring that Swedish terminology in their various areas of expertise is accessible, and that it is used and developed. This is important, and the reason why terminology is also included in SLU’s own language guidelines.

Using the right language

In our guidelines, focus is on making terminology accessible, not least for students. For example, students on a programme taught in English should be introduced to subject-specific terminology in Swedish as well. If all instruction and all course literature is in English, there is a risk that they will not be able to discuss their subject in any other language. However, once they enter the labour market, this will be a requirement for most of them. They will need to be able to communicate with colleagues with other backgrounds, with clients and various other target groups.

This, of course, also applies to students with other mother tongues than Swedish. While a course or programme taught at SLU will not teach terminology in other languages, those students can and should be encouraged to explore subject-specific terminology in their own language, perhaps by compiling their own bilingual glossaries. There are simple ways of raising the ’terminological awareness’ among students.

Raising terminological awareness

  • Bilingual presentations, with slides in Swedish and English.
  • Swedish-English glossary on the course web page with central concepts explained. As little as 20–30 concepts can be enough.
  • Ask students to identify central concepts in course literature, write definitions and find equivalents in Swedish or their own language. This is also a good opportunity to discuss suitable and reliable sources of subject-specific terminology.
  • Suggest and link to texts and other resources where the subject is discussed or presented in the other language.

The second item in our guidelines is also about making terminology accessible. There are terminological resources at SLU – lists of concepts with definitions, mono- and bilingual glossaries etc. – that could be made more visible and distributed to a wider audience.

Any terminological material that includes Swedish can be suggested for publication in Rikstermbanken, Sweden’s national term bank. Please contact the language coordinator for more information.

12 september 2018 5
Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Djurfilm När Cecilia Di Bernardis dokumentär om fjällrävar hade visats i italiensk tv hörde en pojke av sig. Han hade blivit så inspirerad av filmen att han valt fjällräv som ämne för sitt föredrag inför klassen. Det kanske var första gången hans klasskamrater hörde talas om detta nordliga djur. ”Det var fantastiskt, det var ju precis det vi ville uppnå med dokumentären” säger Cecilia som nu är doktorand på SLU:s forskningsstation i Grimsö.
9 september 2019 10
Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism Turism där djur på något sätt ingår är en växande industri i många länder runt om i världen. Det är turism där människor ska få närkontakt med vilda djur i roller som underhållare, transportmedel, jaktbyte eller selfiekompisar. Dessa verksamheter kan se ut på många olika sätt beroende på vilket djurslag som står i fokus. Gemensamt många gånger är att dessa verksamheter bedrivs på människans villkor medan djurvälfärden är åsidosatt.
16 september 2019 2

Twitter

Upphandling med fokus på djur och hälsa https://t.co/JVZmv3pX29 @_SLU via Twitter 11 timmar sedan
Kan Sveriges naturvårdsinsatser hålla jämna steg med skogsbruket? En tvärvetenskaplig forskargrupp har undersökt vi… https://t.co/TQO33suZuH @_SLU via Twitter 12 timmar sedan
Konsumenter reagerar negativt på ordet ”bioteknik”. Märkning av livsmedel bör kombineras med upplysning om vad orde… https://t.co/C0Gr9OIYOu @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Miljövänligt odlad gourmetfisk tas fram i samarbete mellan forskare, kockar och näringsliv https://t.co/cA7f7SMEHD https://t.co/M56oJueIyC @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
Minskad övergödning ökar värdet på fritidsfiskets fångster https://t.co/oGlPaCnSxd @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
Långsamma muskler ger koreansk lantras ett godare griskött. Den genetiska bakgrunden har nu hittats.… https://t.co/dCVNVrj0HB @_SLU via Twitter 7 dagar sedan