Tjäna på naturvård

Text: Ylva Carlqvist Warnborg Publicerad: 2 juni 2017
Vad har Extremadura i Spanien, Dartmoor i Storbritannien, Stara Planina-regionen i Bulgarien och Dalsland i Västra Götaland gemensamt? Kanske inte så mycket – eller kanske mer än man tror? Det kommer att visa sig efter hand, eftersom de är några av de tio regioner över hela EU som är lärområden i EU-projektet High Nature Value Farming: Learning, innovation and knowledge.

Konsten att bevara och återskapa mycket stora naturvärden stavas samverkan och nätverkande med många engagerade deltagare. EU-projektet HNV-Link försöker greppa allt, på en gång.

HNV-Link ger deltagarna chansen att få intryck från andra länder och platser, och lära både om hur man innovativt tar vara på möjligheter och löser problem utifrån lokala förutsättningar. Projekt startas ofta upp i det lilla för att sedan skalas upp, men nu är det nästan tvärtom.

– Det ska bli spännande att se hur det går! säger Lars Johansson, landsbygdsrådgivare på Länsstyrelsen i Västra Götaland. I projektet fungerar han som koordinator för det svenska lärområdet Dalsland.

Johan Larssons naturvårdsarbete lyfts fram som gott exempel inom ramen för EU-projektet HNV-Link. Foto: Josefin Larsson

Dalsland är både stort och heterogent, men passar enligt Lars Johansson som lärområde i HNV-Link eftersom det uppfyller viktiga kriterier som höga naturvärden, tillräckligt aktiva lantbruk och redan upparbetade nätverk med olika aktörer. Målet med projektet är att stötta naturbrukare och sprida kunskap om hur man kan arbeta både rationellt, socioekonomiskt hållbart och naturvårdande.

Johan Larsson på gården Kingebol vid sjön Ånimmen i Dalsland är ett sådant exempel.

– När jag tog över gården från min far 2008 behövde något hända för att jag inte skulle bli månskensbonde. Ingen av de många mjölkproducenter med uppåt tjugo kor som fanns i trakten när jag växte upp fanns kvar. När jag valde att våga satsa gjorde jag det med min egen son i åtanke; jag visste att jag måste skala upp verksamheten om han ska kunna ta över en dag, om han skulle vilja det, säger Johan Larsson.

Naturvård och ekonomi

På hans marker får nu främst 75 dikor av köttraserna charolais och limousin göra hela röjarjobbet på naturbetesmarkerna, med hjälp av ytterligare omkring 100 ungdjur. Många djur under kort tid på en liten yta gör att marken blir helt renbetad innan djuren flyttas vidare. Resultatet blir öppna och ljusa marker där sly hålls undan och rara växters frön trampas ner av djurens klövar för att gro.

– Man kan lätt bli lite hemmablind, men sådana här marker finns annars mest i naturreserverat idag. Att djuren får beta som förr skapar särskilda värden med en stor mångfald av blommor som till exempel orkidéer. Det ger höga ersättningsnivåer från EU att bevara och återskapa sådana här marker, och det lockar hit turister, säger Johan Larsson.

Han får alltså naturvård och ekonomi att gå ihop i en långsiktigt hållbar ekvation när han satsar på att expandera som såväl köttproducent som naturvårdare och också inom turistnäringen. Han har nu åtta bostadshus för uthyrning helårsvis och veckovis, och för ett och ett halvt år sedan tog han över granngården.

– Området som naturbetas blir större för varje år, och nu är vi uppe i omkring 60 hektar naturbete och 30 hektar vanlig betesmark. Det är mest ekonomiskt rimligt för mig att satsa på naturbete med EU-stöd på de här magra skogsmarkerna än att försöka använda dem till något annat, säger Johan Larsson.

Experimentverkstad

Magnus Ljung på RådNu på SLU deltar i HNV-Link och ser projektets stora potential.

– Det här är en experimentverkstad som hjälper till att sprida och vidareutveckla innovationer i form av både arbetssätt och produkter som finns ute på gårdarna i de olika lärområdena. När många olika aktörer möts skapas ofta vinn-vinn-lägen, säger Magnus Ljung.

Tio områden med olika former av naturbruk inom EU deltar i HNV-Link. I det svenska lärområdet Dalsland är totalt är ett 60-tal personer engagerade; såväl markägare och djurhållare som representanter för Hushållningssällskapet, lokala myndigheter, Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen.

– Projektets tre steg är att först kartlägga historik och nuläge för jord- och skogsbruk och naturvård inom varje lärområde; sedan att skapa gemensamma framtidsvisioner och slutligen att identifiera vad som saknas och att samla de idéer om åtgärder som finns, säger Lars Johansson.

Uppsving för landsbygden

Några av de punkter som arbetats fram i en år 2030-vision är ett fossilfritt Dalsland med rik biologisk mångfald, mångsidig och varierad markanvändning, tillvaratagande av vattenmiljöerna, fungerande infrastruktur, attraktiva boendemiljöer och, inte minst: den mentala inställningen att regionen har goda förutsättningar för utveckling.

Blomsterprakt på de magra markerna blir resultatet av klövars och mulars arbete. Foto: Johan Larsson

– Ja, så är det ju, säger köttproducenten Johan Larsson; man hoppas att landsbygden ska få ett uppsving igen. Jag tror på att kunna utveckla det här området där jag bor, och det ska bli intressant att se om HNV-Link kan ge mig utbyte i form av intressanta erfarenheter från andra naturbrukare runtom i Europa.

Hans arbete med naturbetande köttdjur på gården Kingebol får idel lovord av koordinatorn för HNV-Link Dalsland på Länsstyrelsen i Västra Götaland.

– Om fler markägare jobbade så, skulle projekt som HNV-Link inte behövas. Nu lyfter vi fram de goda exemplen som visar att man faktiskt kan kombinera brukande av värdefull och hotad natur med bättre ekonomi och kanske också bättre liv för lantbrukarna, säger Lars Johansson!

Våren 2019 går HNV-Link i mål. Men Lars Johansson hoppas redan nu på en fortsättning.

– Det här lägger grunden för ett nästa steg, där det kommer att behöva satsas pengar på att genomföra de visioner projektet formulerar.

2 juni 2017
Entreprenören styrs av passion och identitet

Entreprenören styrs av passion och identitet

Entreprenörskap Doktorand Sarah Fitz-Koch letar efter essensens i entreprenörssjälen. Det som gör att vissa företagare oförtröttligt fortsätter att driva livskraftiga företag, trots motgångar och problem. Passion, identitet och kärleken till arbetet tycks tvinna den röda tråden, både i entreprenörskapet och i Sarahs eget forskningsarbete. Den som brinner för sin uppgift ser inga hinder utan löser problemen längs vägen.
13 oktober 2017 2

Twitter

Vi är i Göteborg! Mässan #kunskapochframtid har varit öppen en timme nu. Bemanningen är vass,… https://t.co/Ipu3sXhF6X @_SLU via Twitter 12 timmar sedan
Kroppsstorlek styr hur klimatförändringar påverkar fiskpopulationer https://t.co/wiZOLRaEia @_SLU via Twitter 14 timmar sedan
RT @SLUmiljoanalys: DN-artikel om dagens glada miljönyhet: Kvicksilver försvinner snabbare än väntat - DN.SE https://t.co/dogKnqKOIl @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Problemet med kvicksilver i insjöfisk kan vara över inom några årtionden. Det... https://t.co/nE840prOuJ https://t.co/ZSuWMj0A6u @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
Gilla naturen: Tio skolklasser i final https://t.co/jl50j2nqNl @_SLU via Twitter 2 dagar sedan
Crickets likely nutritious for people as well https://t.co/pefY8Isxnd @_SLU via Twitter 2 dagar sedan