Tjäna på naturvård

Text: Ylva Carlqvist Warnborg Publicerad: 2 juni 2017
Vad har Extremadura i Spanien, Dartmoor i Storbritannien, Stara Planina-regionen i Bulgarien och Dalsland i Västra Götaland gemensamt? Kanske inte så mycket – eller kanske mer än man tror? Det kommer att visa sig efter hand, eftersom de är några av de tio regioner över hela EU som är lärområden i EU-projektet High Nature Value Farming: Learning, innovation and knowledge.

Konsten att bevara och återskapa mycket stora naturvärden stavas samverkan och nätverkande med många engagerade deltagare. EU-projektet HNV-Link försöker greppa allt, på en gång.

HNV-Link ger deltagarna chansen att få intryck från andra länder och platser, och lära både om hur man innovativt tar vara på möjligheter och löser problem utifrån lokala förutsättningar. Projekt startas ofta upp i det lilla för att sedan skalas upp, men nu är det nästan tvärtom.

– Det ska bli spännande att se hur det går! säger Lars Johansson, landsbygdsrådgivare på Länsstyrelsen i Västra Götaland. I projektet fungerar han som koordinator för det svenska lärområdet Dalsland.

Johan Larssons naturvårdsarbete lyfts fram som gott exempel inom ramen för EU-projektet HNV-Link. Foto: Josefin Larsson

Dalsland är både stort och heterogent, men passar enligt Lars Johansson som lärområde i HNV-Link eftersom det uppfyller viktiga kriterier som höga naturvärden, tillräckligt aktiva lantbruk och redan upparbetade nätverk med olika aktörer. Målet med projektet är att stötta naturbrukare och sprida kunskap om hur man kan arbeta både rationellt, socioekonomiskt hållbart och naturvårdande.

Johan Larsson på gården Kingebol vid sjön Ånimmen i Dalsland är ett sådant exempel.

– När jag tog över gården från min far 2008 behövde något hända för att jag inte skulle bli månskensbonde. Ingen av de många mjölkproducenter med uppåt tjugo kor som fanns i trakten när jag växte upp fanns kvar. När jag valde att våga satsa gjorde jag det med min egen son i åtanke; jag visste att jag måste skala upp verksamheten om han ska kunna ta över en dag, om han skulle vilja det, säger Johan Larsson.

Naturvård och ekonomi

På hans marker får nu främst 75 dikor av köttraserna charolais och limousin göra hela röjarjobbet på naturbetesmarkerna, med hjälp av ytterligare omkring 100 ungdjur. Många djur under kort tid på en liten yta gör att marken blir helt renbetad innan djuren flyttas vidare. Resultatet blir öppna och ljusa marker där sly hålls undan och rara växters frön trampas ner av djurens klövar för att gro.

– Man kan lätt bli lite hemmablind, men sådana här marker finns annars mest i naturreserverat idag. Att djuren får beta som förr skapar särskilda värden med en stor mångfald av blommor som till exempel orkidéer. Det ger höga ersättningsnivåer från EU att bevara och återskapa sådana här marker, och det lockar hit turister, säger Johan Larsson.

Han får alltså naturvård och ekonomi att gå ihop i en långsiktigt hållbar ekvation när han satsar på att expandera som såväl köttproducent som naturvårdare och också inom turistnäringen. Han har nu åtta bostadshus för uthyrning helårsvis och veckovis, och för ett och ett halvt år sedan tog han över granngården.

– Området som naturbetas blir större för varje år, och nu är vi uppe i omkring 60 hektar naturbete och 30 hektar vanlig betesmark. Det är mest ekonomiskt rimligt för mig att satsa på naturbete med EU-stöd på de här magra skogsmarkerna än att försöka använda dem till något annat, säger Johan Larsson.

Experimentverkstad

Magnus Ljung på RådNu på SLU deltar i HNV-Link och ser projektets stora potential.

– Det här är en experimentverkstad som hjälper till att sprida och vidareutveckla innovationer i form av både arbetssätt och produkter som finns ute på gårdarna i de olika lärområdena. När många olika aktörer möts skapas ofta vinn-vinn-lägen, säger Magnus Ljung.

Tio områden med olika former av naturbruk inom EU deltar i HNV-Link. I det svenska lärområdet Dalsland är totalt är ett 60-tal personer engagerade; såväl markägare och djurhållare som representanter för Hushållningssällskapet, lokala myndigheter, Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen.

– Projektets tre steg är att först kartlägga historik och nuläge för jord- och skogsbruk och naturvård inom varje lärområde; sedan att skapa gemensamma framtidsvisioner och slutligen att identifiera vad som saknas och att samla de idéer om åtgärder som finns, säger Lars Johansson.

Uppsving för landsbygden

Några av de punkter som arbetats fram i en år 2030-vision är ett fossilfritt Dalsland med rik biologisk mångfald, mångsidig och varierad markanvändning, tillvaratagande av vattenmiljöerna, fungerande infrastruktur, attraktiva boendemiljöer och, inte minst: den mentala inställningen att regionen har goda förutsättningar för utveckling.

Blomsterprakt på de magra markerna blir resultatet av klövars och mulars arbete. Foto: Johan Larsson

– Ja, så är det ju, säger köttproducenten Johan Larsson; man hoppas att landsbygden ska få ett uppsving igen. Jag tror på att kunna utveckla det här området där jag bor, och det ska bli intressant att se om HNV-Link kan ge mig utbyte i form av intressanta erfarenheter från andra naturbrukare runtom i Europa.

Hans arbete med naturbetande köttdjur på gården Kingebol får idel lovord av koordinatorn för HNV-Link Dalsland på Länsstyrelsen i Västra Götaland.

– Om fler markägare jobbade så, skulle projekt som HNV-Link inte behövas. Nu lyfter vi fram de goda exemplen som visar att man faktiskt kan kombinera brukande av värdefull och hotad natur med bättre ekonomi och kanske också bättre liv för lantbrukarna, säger Lars Johansson!

Våren 2019 går HNV-Link i mål. Men Lars Johansson hoppas redan nu på en fortsättning.

– Det här lägger grunden för ett nästa steg, där det kommer att behöva satsas pengar på att genomföra de visioner projektet formulerar.

2 juni 2017
Möjligheter i brandens fotspår

Möjligheter i brandens fotspår

Möjligheter I september för tre år sedan var branden i Västmanland fortfarande inte helt släckt. En person hade omkommit och många hade drabbats, fysiskt, personligt och ekonomiskt, sedan dagen i slutet av juli då en gnista från en skogsmaskin startade den största skogsbranden i Sverige i mannaminne. Nu, några år senare, går det trots allt att summera ihop en hel del positiva effekter av det som till en början inte kunde ses på något annat sätt än en katastrof. Området är numera en unik resurs för forskning och den speciella miljön lockar årligen mängder av turister.
15 september 2017 2

Twitter

Ingen 40-årskris för jubilerande SLU. Åtminstone inte enligt rösterna i vår pinfärska jubileumspodd.… https://t.co/rmSwUYELa8 @_SLU via Twitter 3 timmar sedan
ISLU firar 40 år i Alnarp idag. Nicklas Bergman gör intressanta inspel om den digitala utvecklingens utmaningar.… https://t.co/NENuI3KTPA @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Ekologiskt och bekvämt. Fredrik Fernqvist berättar om två starka trender i "Framtidens grönsaksdisk" #slu40 https://t.co/1eoqW43eKv @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Öppet campus i Alnarp 24 september https://t.co/CALFlTgAGQ https://t.co/pOQE9lYKSB @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
23 snöleoparder har visat hur de lever https://t.co/oaJg3ChOuY https://t.co/vswiqZrD9w @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Hållbart gösfiske i fler stora sjöar https://t.co/sjba66mGjA @_SLU via Twitter 2 dagar sedan