Flaggning en artighetsgest med alternativ

Text: Mårten Granert Publicerad: 18 januari 2017
Det händer relativt ofta att SLU har utländska gäster. Som en artighetsgest från SLU:s sida ska då i vissa fall gästernas nationsflagga hissas. Detta med flaggningar rymmer en mängd regler och de kan kännas snåriga och mycket formella.

En medarbetare som ofta får tampas med att försöka tolka reglerna och ibland improvisera efter bästa förmåga är SLU:s akademiintendent Jenny Sälgeback på Ultuna. Jenny ansvarar för flaggningar i samband med besök till SLU:s ledning.

– Vi flaggar inte vid alla utländska besök men givetvis vid de mer formella tillställningarna. Det är en artighetsgest att flagga och vi visar gärna den gesten även vid besök då vi enligt reglerna inte måste flagga, säger Jenny.

Flaggning enligt konstens regler

– Ska man flagga så ska flaggningen ske efter konstens alla regler. Det är min absoluta uppfattning. SLU tillämpar de riktlinjer som Riksarkivet satt upp. Vi hyr in de utländska flaggor som behövs. Dessa är dock avsedda för tolvmeters stänger. Av någon outgrundlig orsak är flaggstängerna utanför Ulls hus hela sexton meter så tyvärr blir det ett litet avsteg från reglerna när det gäller storleken på flaggorna.

Jenny Sälgeback är SLU:s akademiintendent. Foto: Viktor Wrange, SLU

Jenny Sälgeback är SLU:s akademiintendent. Foto: Viktor Wrange, SLU

Även då det finns tämligen strikta regler för hur flaggningar ska gå till kan det bli många överväganden vid en flaggning.

– Vid flaggningar handlar det mycket att hedra i rätt ordning. Flaggstängerna är sinsemellan olika mycket värda och det gäller att hänga rätt flagga på rätt stång. Mittenstången är hedersplatsen. Där ska alltid den svenska flaggan hänga. Den utländska flaggan ska komma som nummer två, vilket blir stången till höger.

– Men sedan? Vi har tre stänger kvar. Vi kan inte hänga ytterligare en svensk flagga. Då skulle symmetrin bli fel. Lösningen blir ofta att vi hissar EU-flaggan till vänster om den svenska och har SLU-flaggor på de yttre stängerna. Hade det varit fyra flaggstänger hade ordningen varit mer given med den svenska på hedersplats, den utländska till vänster och två SLU-flaggor på ytterstängerna.

Inga SLU-flaggor

När det gäller de mer formella besöken då hovet eller riksdagen är inblandade har Jenny alltid möjlighet att diskutera lämplig flaggning med kontaktpersonerna för det kommande besöket. Är det fråga om stor flaggning får det inte vara med några SLU-flaggor.

När det gäller flaggning har Jenny det bästa samarbete med SLU Service som hissar flaggorna och ser till att de kommer i rätt ordning.

Ibland ska utländska representanter besöka Uppsalas båda universitet.

– Det har faktisk hänt att när ett besök är avslutats på det ena stället så har vi varit tvungna att hala flaggan fort som tusan och transporterat den till det andra universitetet och hissat flaggan där före gästerna anländer. Men det händer lyckligtvis sällan. Sådana tillfällen tär på nerverna, avslutar Jenny.

Summary in English

Flying the flag - a gesture of courtesy with options

SLU has foreign visitors relatively often. As a gesture of courtesy, SLU sometimes flies the guest’s national flag. Flying a flag involves a lot of rules which can seem complicated and very formal.

A staff member who often has to deal with interpreting the rules and sometimes has to improvise to the best of her abilities is SLU’s Academy Steward, Jenny Sälgeback at Ultuna. Jenny is responsible for flying flags when the SLU management have visitors.

“We don’t fly the flag for all foreign visitors, but certainly for the more formal occasions. It is a gesture of courtesy to fly the flag and we are happy to do so even when the rules state that we don’t have to,” says Jenny.

“If you’re going to raise the flag, this must be done according to the rules. I absolutely believe that. SLU follows the guidelines established by the Swedish National Archives. We rent the necessary flags. However, they are meant for flagpoles 39 feet in length. For some reason, the flagpoles outside of Ulls hus are as tall as 52 feet, so we don’t follow the exact rule of how big the flags should be.“

Even though there are fairly strict rules for how to fly the flag, there can be many issues when doing so.

“Flying a flag is much about honouring someone or something in the right order. The flagpoles have different ‘worth’ and the key is to fly the right flag on the right pole. The middle flagpole is the place of honour. The Swedish flag must always hang there. The foreign flag is number two, that is, the pole to the right,” she says.

“But then what? There are three poles left. We can’t hang another Swedish flag – the symmetry would be off. The solution is usually to hang the EU flag to the left of the Swedish and SLU flags on the outer poles. If we had four flagpoles, the order would have been much more fixed with the Swedish flag in the place of honour, the foreign to the left and two SLU flags on the outer poles.”

When it comes to more formal visits, for example by the royal family or the Riksdag, Jenny always has the possibility to discuss the appropriate way to fly the flag with the coming visitors’ contacts. If the occasion is great, no SLU flags are flown.

Jenny collaborates with SLU Service who raise the flags and make sure that they appear in the right order.

Sometimes, foreign representatives visit both universities in Uppsala.

“It has actually happened that when a visit is completed in one place, we have had to take down the flag and quickly transport it the other university and raise it there before the guests arrive. Fortunately, this doesn’t happen very often – those occasions really tear on your nerves,” says Jenny.

18 januari 2017 7
Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Djurfilm När Cecilia Di Bernardis dokumentär om fjällrävar hade visats i italiensk tv hörde en pojke av sig. Han hade blivit så inspirerad av filmen att han valt fjällräv som ämne för sitt föredrag inför klassen. Det kanske var första gången hans klasskamrater hörde talas om detta nordliga djur. ”Det var fantastiskt, det var ju precis det vi ville uppnå med dokumentären” säger Cecilia som nu är doktorand på SLU:s forskningsstation i Grimsö.
9 september 2019 10
Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism Turism där djur på något sätt ingår är en växande industri i många länder runt om i världen. Det är turism där människor ska få närkontakt med vilda djur i roller som underhållare, transportmedel, jaktbyte eller selfiekompisar. Dessa verksamheter kan se ut på många olika sätt beroende på vilket djurslag som står i fokus. Gemensamt många gånger är att dessa verksamheter bedrivs på människans villkor medan djurvälfärden är åsidosatt.
16 september 2019 2

Twitter

Upphandling med fokus på djur och hälsa https://t.co/JVZmv3pX29 @_SLU via Twitter 11 timmar sedan
Kan Sveriges naturvårdsinsatser hålla jämna steg med skogsbruket? En tvärvetenskaplig forskargrupp har undersökt vi… https://t.co/TQO33suZuH @_SLU via Twitter 12 timmar sedan
Konsumenter reagerar negativt på ordet ”bioteknik”. Märkning av livsmedel bör kombineras med upplysning om vad orde… https://t.co/C0Gr9OIYOu @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Miljövänligt odlad gourmetfisk tas fram i samarbete mellan forskare, kockar och näringsliv https://t.co/cA7f7SMEHD https://t.co/M56oJueIyC @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
Minskad övergödning ökar värdet på fritidsfiskets fångster https://t.co/oGlPaCnSxd @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
Långsamma muskler ger koreansk lantras ett godare griskött. Den genetiska bakgrunden har nu hittats.… https://t.co/dCVNVrj0HB @_SLU via Twitter 7 dagar sedan