Unifying ecology – tar fram vildsvinet i forskaren
Nadia Maaroufi tar markprover från sin provyta där de har simulerat vildsvinens bökande för att kunna studera hur det påverkar födoväven i marken. Foto: Kaisa Torppa

Unifying ecology – tar fram vildsvinet i forskaren

Text: Anna Lundmark Publicerad: 14 mars 2018
Ofta är forskare inriktade mot en viss typ av landskap men kanske borde de vara lite mer som vildsvin och röra sig mellan skogen och jordbrukslandskapet. Samma ekologiska teorier gäller överallt! Projektet Unifying Ecology på institutionen för ekologi är ett försök att öka kontakten mellan forskare inom olika ämnen. Det har lett till nya samarbeten och spännande forskning. Två postdoktorer har också knutits till projektet. De studerar just nu hur vildsvin påverkar jorden – och i förlängningen olika ekologiska samspel.

Det började med att institutionen fick stimulansmedel av SLU för att stimulera samarbetet över fakultetsgränserna. Pengarna delades ut till alla fakultetsgemensamma institutioner.

Maartje Klapwijk på institutionen för ekologi är projektledare för Unifying Ecology. Foto: Ekologicentrum

– Vi hade en workshop på Ekenäs där vi såg till att deltagarna fick prata med så många som möjligt till exempel genom speed-dating där alla fick träffa alla och en övning där slumpvisa par fick ta fram en idé till ett projekt och presentera för sina kollegor, säger Maartje Klapwijk, projektledare.

Alla hade sedan chansen att ansöka om pengarna. De enda kraven var att en yngre forskare skulle vara huvudsökande och att projekten skulle binda ihop forskning inom skog och jordbruk, tex via organismer som rör sig i landskapet, processer som påverkar båda systemen eller genom att använda teorier som är vanliga inom ett fält på ett annat. Institutionens ledning valde vilka projekt som skulle få finansiering.

– Det har länkat samman personer som inte var sammanlänkade innan och vi har börjat fundera på nya frågor. Det är väldigt värdefullt med fria pengar eftersom finansiärerna sällan prioriterar dessa frågor, säger Maartje Klaapwijk.

Skygglappar mellan olika forskningsfält?

Tobias Jeppsson ledde ett av projekten. Han har studerat skillnaden mellan hur centrala idéer och koncept inom ekologin används inom olika forskningsfält som bevarandebiologi och växtskydd.

Med hjälp av bibliometriska metoder har han sett att det är stor skillnad mellan hur ekologiska teorier används i tidskrifter som är inriktade på olika fält. En del saker är lätta att förstå till exempel att biodiversitetsteorier används mer inom naturvård. Men varför används teorier om rumslig ekologi och konkurrens så lite inom växtskydd? Varför är idéer om födovävar relativt ovanliga i tidskrifter som är inriktade mot vilt? Och varför saknas ekologisk teori nästan helt inom mikrobiell ekologi?

– Man kan fundera på vad som är rimligt eller inte. Alla forskare kan inte citera all relevant forskning men det finns risk för att man har skygglappar mellan de olika fälten och uppfinner hjulet en gång till, säger Tobias Jeppsson.

Hans resultat har fått uppmärksamhet när han presenterat det på konferenser – även forskare gillar att höra forskning som handlar om dem själva.

Vildsvin bra exempel

Under förra året anställdes två postdoktorer inom Unifying Ecology – Nadia Maaroufi och Roswitha Ehnes. Med lite olika infallsvinklar undersöker de hur vildsvin påverkar marken. Vildsvin är ett bra exempel på en organism som rör sig mellan skog och jordbrukslandskapet och därmed uppfyller ett av grundkraven för projektet.

– Vildsvin vänder upp jorden i sin jakt på svampar, rötter, insekter och daggmaskar. Hur det påverkar samspelet i marken vet man inte så mycket om, berättar Nadia.

Det skulle kunna ha betydelse på flera sätt. Hur påverkas trattkantareller och Karl Johan av att vildsvinen äter svampmycel? Vad händer när de äter daggmaskar som är betydelsefulla eftersom de rör om i jorden? Hur påverkas näringsomsättning och utsläpp av koldioxid? Säkert finns både positiva och negativa effekter av bökandet.

Unifying Ecology bara början

Nadia och Roswitha har stängt ute alla däggdjur från en inhägnad i skogen vid Bornsjön i Södermanland. Där har de simulerat vildsvinens bökande med hjälp av trädgårdsredskap. En sak som är helt nytt i deras projekt är att de också tar bort maskar, mycel och rötter – alltså vildsvinens mat – från vissa försöksytor. I år ska de göra samma sak på jordbruksmark.

Nadia är glad att tillhöra Unifying Ecology.

– På institutionen finns så mycket kunskap! Jag är skogsekolog men det här ger mig en chans att lära mig fler saker – det finns många länkar mellan skogen och andra delar i landskapet, säger hon.

Nu har fyra år gått av Unifying Ecology – Maartje tycker att det känns mer som en start på något än ett färdigt projekt. Till exempel har inga artiklar publicerats ännu – även om fler är på gång. Ett problem är att människor ofta prioriterar det som känns mest angeläget för tillfället och det är inte alltid ett institutionsprojekt hamnar överst på listan. Dessutom har några av de yngre forskare som ledde projekten slutat.

Men Maartje hoppas ändå att Unifying Ecology ska leva vidare i någon form eftersom både SLU, de båda fakulteterna, institutionen och ekologin som vetenskap tjänar på ökat samarbete.

– Nu ska vi snart ha en workshop till – vi vill hitta ett forskningslandskap där alla på institutionen kan göra sina studier. Då skulle vi få mycket data från samma plats som kunde användas för att göra andra analyser, säger hon. 

Fakta

De ursprungliga projekten handlade om


  • Rovdjur, växtätare, fröspridare pollinerare och nedbrytare som rör sig mellan skog och jordbrukslandskapet under sina liv.
  • Skillnader mellan metoder och angreppssätt inom till exempel bevarandebiologi och växtskydd.
  • Går det att gynna de arter som är viktiga för ekosystemtjänster eller de sällsynta arterna samtidigt eller måste man välja?
  • Likheter och olikheter i de processer som styr stora utbrott av skadeinsekter eller sjukdomar i skog respektive jordbruk.
  • Institutionen för ekologi tillhör både fakulteten för jordbruksvetenskap och naturresurser och fakulteten för skogsvetenskap.

Läs mer om projekten på: www.slu.se/unifyingecology

 

 

Summary in English

Unifying ecology – ecology without borders

Researchers are often focused on either the forest or the agricultural landscape, but should they perhaps be a bit more like wild boars and move between different landscapes? The same ecological theories can be applied to both fields.

The project Unifying Ecology at the Department of Ecology is an attempt to connect the research in these two systems. It has led to new collaborations and interesting research. Two postdocs have also been linked to the project. They are studying how the wild boar affects the soil.

After the reorganisation a few years ago, SLU allocated special funding to its inter-faculty departments. The money was intended to stimulate research collaboration across faculty borders.

“We ran a workshop at Ekenäs where we made sure the participants talked to as many people as possible, for example through speed dating where everyone met everyone and an exercise where random couples had to come up with an idea and present it to the others”, says Maartje Klapwijk, project leader.

Everyone could apply for the special funding. The only requirements were that a junior researcher should be the main applicant, and that the projects should link research in forestry and agriculture. This could for example be via organisms that move through the landscape, how the entire mosaic in a landscape is influenced by different processes, or by applying theories that are common in one field to another field. The department management made the decision.

“It has connected people who were not connected before and we have begun to think about new issues. It is very valuable to have funding that can be used more freely, because funders rarely prioritise these issues”, explains Maartje Klaapwijk.

Lack of communication?

Tobias Jeppsson led one of the projects. He has studied the differences in how key ideas and concepts in ecology are used in various fields, such as conservation biology and plant protection.

By using bibliometric methods, he has seen that there is a big difference when it comes to ecological theories figuring in scientific journals that focus on different fields. Some things are easy to understand, for example that biodiversity theories are used more in nature conservation. But why are theories about spatial ecology and competition so sparsely used in plant protection? Why are ideas about food webs relatively uncommon in journals targeting wildlife? And why is ecological theory almost completely absent within microbial ecology?

“You can think about whether this is reasonable or not. All researchers cannot cite all relevant research, but there is a risk that lack of communication between different fields leads to the wheel being reinvented over and over again”, says Tobias Jeppsson,

His findings have received attention when he has given presentations on the subject at conferences. Researchers like to hear about research that concerns themselves.

Wild boar good example

Last year, two postdocs joined the project – Roswitha Ehnes and Nadia Maroufi. From different perspectives, they study how wild boars affect the soil. The wild boar is a good example of an organism that moves through the landscape.

“Wild boars turn the soil when they search for fungi, roots, insects and earthworms. Not a lot is known about how this affects the interactions between organisms”, says Nadia.

This could be significant in several ways. How are mushrooms affected when wild boar eat mycelia? What happens when they eat earthworms that are important for turning the soil? And how are the circulation of nutrients, respiration and carbon dioxide emissions affected? There could very well be both positive and negative effects.

Unifying ecology is just the beginning

Nadia and Roswitha have fenced in an enclosure in the forest, keeping all mammals out. Using garden tools, they have simulated the wild boar's rooting. One thing that is novel in their project is that they also remove earthworms, mycelia and roots – that is, food for wild boars – from some experimental areas. This year, they will conduct the same experiment on farmland.

Nadia is glad to be a part of Unifying Ecology.

“There is so much knowledge at the department! I'm a forest ecologist, but this gives me the chance to learn more things – there are many links between the forest and other parts of the landscape”, she says.

Unifying Ecology is now in its fourth year – Maartje says that it feels more like the start of something than a finished project. There have been no publications yet, but several are in the pipeline. One problem is that people prioritise tasks they find the most urgent, and a department project is not always among those tasks. Also, some of the younger researchers that led the projects have left SLU.

But there is still much to gain by increased collaboration – for SLU, the faculties, the department and the science of ecology. Therefore, Maartje hopes that Unifying Ecology will continue in some way.

“We will soon organise a new workshop – one goal is to find a research landscape where everyone at the department can conduct their studies. Then we would get a lot of data from the same location that could be used to make additional analyses,” she says.

Facts

The original projects within Unifying Ecology were:

  • Cross-boundary dynamics of predators, herbivores, seed dispersers, pollinators, and decomposers between forest and agricultural systems
  • Unifying research approaches in pest control and conservation biology
  • Functional diversity and species conservation in forest and agricultural landscapes: win-win or trade-off?
  • The interplay between stability and biodiversity in a disturbance-productivity regime: Agricultural and forest systems united
  • Read more: www.slu.se/unifyingecology
14 mars 2018 9

Twitter

Ny marin snäckart i svenska vatten https://t.co/oZDD02o9Pq https://t.co/ayuleoOWnH @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Forskare har hittat 30 arvsanlag som ska ge ny oljeväxt bra egenskaper. https://t.co/zFplNYQO4A https://t.co/oYZLQzIxWy @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Käk för kris eller krig – för 50 år sen och nu. Hur kan vi bygga beredskap på ett sätt som samtidigt skulle göra Sv… https://t.co/Jr5poTLL9T @_SLU via Twitter 9 dagar sedan
Odling av flodkräfta ger extrainkomster och bevarar samtidigt en hotad art https://t.co/SV74GFKOSd https://t.co/hT9at2mPMp @_SLU via Twitter 10 dagar sedan
SLU höjer sin röst i Almedalen https://t.co/T0RBSip5Pj @_SLU via Twitter 13 dagar sedan
Heidi Andersson och Anders Wall – två av SLU:s hedersdoktorer 2018 https://t.co/meGuBiiglw https://t.co/YQSPpsQUFq @_SLU via Twitter 13 dagar sedan