– Men många samhällsmedborgare idag ser nog inte kedjan som börjar med friska växter och slutar med mat i affären. Vi tar den för given, säger Jan Stenlid, professor i skogspatologi.
Det är FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO som står bakom International Year of Plant Health som fokuserar på friska växters betydelse för minskad fattigdom, tryggad livsmedelsförsörjning och ekonomisk utveckling i världen.
– Väldigt mycket i våra liv; vad vi gör, vad vi bygger våra hus av – ja, hela vår ekonomi är beroende av växter på något sätt. De senaste 200 åren har införseln av skadegörare till Europa ökat exponentiellt, säger Jan Stenlid.
Hälsohot mot växter
Internationell handel med växter och växtprodukter, klimatförändringarna, stora monokulturer med stor användning av bekämpningsmedel som driver på resistensutvecklingen – hälsohoten mot skogsbrukets och jordbrukets växter världen över är mångskiftande och ofta svårförutsägbara.
– Det är svårt att utvärdera hur effektiva vi är på att upptäcka och hantera nya smittor och skadegörare, för det vi ser är ju bara när vi missar utbrott och introduktioner av nya arter, säger Johanna Boberg, analytiker på SLU:s enhet för riskvärdering av växtskadegörare.
Enheten sammanställer vetenskapligt beslutsunderlag till Jordbruksverket. Riskvärderingsarbetet sker nationellt men också i samarbete med våra nordiska grannländer och med EU. EU har en gemensam växtskyddslagstiftning men också krav på att varje land ska ha egen kapacitet att göra riskvärderingar.
– Det internationella växtskyddsåret är väldigt viktigt för att lyfta frågorna, och för att visa att det krävs mycket resurser och arbete här. Det är så otroligt många arter det handlar om, men det finns väldigt lite information om dem, så bedömningarna man gör blir väldigt osäkra.
Podd - Feeding your mind
