Utnyttja SLU:s bredd och kompetens i EU-projekt

Text: Olof Bergvall Publicerad: 26 oktober 2015
Under hösten avslutas INTEGRAL, ett EU-projekt som omfattat 21 partners från 12 olika länder. SLU har goda förutsättningar att koordinera stora EU-projekt anser Ljusk Ola Eriksson vid institutionen för skoglig resurshushållning. Han har lett och koordinerat projektet.

– I ett europeiskt perspektiv har vi en väldigt bred och bra kompetens, vi skulle kunna spela en större roll än vad vi gör nu.

För fyra år sen startade INTEGRAL-projektet med ett kick-off-möte i Uppsala. 21 partners från tolv olika länder drog då i gång det största EU-projekt som fakulteten för skogsvetenskap koordinerat. I juni hölls slutkonferensen i Bryssel, ett halvår innan projektavslut. Det fyraåriga projektet har finansierats med sju miljoner euro inom ramen för EU:s sjunde ramprogram för forskning och utveckling inom området hållbart resursutnyttjande.

Ljus Ola Eriksson, ledare för Integral-projektet.

Ljusk Ola Eriksson har koordinerat det hittills största EU-projektet vid fakulteten för skogsvetenskap. Foto: SLU

– Det kan verka lite oortodoxt att hålla en slutkonferens i förväg, men vi såg det som en möjlighet att få ytterliga input av material till slutrapporten, säger Ljusk Ola Eriksson, institutionen för skoglig resurshushållning som är koordinator för INTEGRAL-projektet.

Utgångsproblemet för Integralprojektet är att många initiativ som tas på EU-nivå har svårt att realiseras på regional nivå och verksamhetsnivå.

– Vi ville vända på perspektivet. Vilka prioriteringar och problem behöver lösas lokalt med hänsyn till de regler och riktlinjer som fattats på EU-nivå? Natura 2000 är ett sådant exempel. Det är ett av de stora instrumenten för europeisk miljöpolitik, men det är dåligt integrerat nationellt.

Projektet samlar ett nätverk med 21 partners från tolv olika länder. 20 olika fall, cases, valdes ut för studier av integrerad planering av europeiska skogslandskap. Hur ska man kunna möta de många olika krav som ställs på ekosystemtjänster från skogen?

Eriksson liknar modellen som valdes vid en trestegsraket. I ett första steg kartlades betingelserna i fallstudieområdet. I steg två studerades olika tänkbara omvärldsberoende utvecklingar. I slutsteget genomfördes en s.k. back-casting: ”Om 30 år vill vi befinna oss vid läge X. Vilka åtgärder tar oss dit?” Vid alla steg har lokala aktörer deltagit, i det första steget via intervjuer och i de två senare genom ett antal workshops.

Kapacitetsbyggande

Projektgruppen bestod av forskare från olika vetenskapliga discipliner. Samhällsvetare med expertis inom skogspolitik och naturvetare med expertis inom skoglig resurshushållning. En farhåga att de två vetenskapliga världarna inte skulle kunna mötas fanns, att det skulle utvecklas till två parallella projekt inom Integral. Men kopplingen mellan forskningsområdena fungerade förvånansvärt väl.

Ett större problem vara att kompetensnivån inom de olika deltagande länderna varierade.

– En hel del resurser och ansträngningar behövde läggas på metodikutveckling, vilket i sin tur har för det goda med sig att flera deltagarländer har uppgraderat sina möjligheter att modellera skog. Projektet har därmed också kommit att fungera som ”know-how”-spridare.

Resultat

Slutkonferens Integral-projektet

Slutkonferensen för Integral hölls i förväg för att på så vis få viktig input från olika intressenter. Foto: INTEGRAL Project

Intresset för projektets slutkonferens var mycket stort från intressenter (stakeholders), nationella myndigheter och företag.

– Det finns en oro för avfolkning av Europas landsbygd. Skogspolitik måste knytas till möjligheterna för människor att leva och verka på landsbygden. Förutsättningarna skiljer sig mycket åt mellan Europas länder, inte bara naturförhållanden utan också ägandestrukturer och skogsnäringens betydelse. Men den metod som vi har utvecklat inom INTEGRAL kan användas oavsett detta.

SLU har goda förutsättningar att koordinera stora EU-projekt anser Ljusk Ola Eriksson.

– I ett europeiskt perspektiv har vi en väldigt bred och bra kompetens. Vi skulle kunna spela en större roll än vad vi gör nu

Det finns en allmän uppfattning om att det är tungt och krångligt att skriva EU-ansökningar, och Eriksson håller till viss mån med, men det finns hjälp inom SLU att tillgå menar han.

– Projektplanerna måste vara mycket tydligare och noggrannare beskrivna än i nationella ansökningar. Inom SLU finns det erfarna ansökare. Använd dessa som granskare när ansökningarna ska skrivas. Ta också hjälp av Grants Office och externa bedömare.

– För att lyckas med ett projekt är det helt nödvändigt att avsätta tid och pengar för att åstadkomma en effektiv internkommunikation, dokumenthantering, tidsrapportering, distansmötesinfrastruktur. Lyckligtvis har jag haft turen att ha en skicklig projektadministratör, Maria Nyberg, i projektet.

Fakta

Deltagande organisationer


  • SLU (Sverige)
  • University of Freiburg (Tyskland)
  • University of Padua (Italien)
  • Wageningen University (Nederländerna)
  • University of Forestry Sofia (Bulgarien)
  • Salzburg University of Applied Sciences (Österrike)
  • University of Oxford (Storbritannien)
  • Instituto Superior de Agronomia (Portugal)
  • University of Molise (Italien)
  • Joint Research (Italien)
  • Technical University Zvolen (Slovakien)
  • Lithuanian University of Agriculture (Litauen)
  • Technische Universität München (Tyskland)
  • Fraunhofer Gesellschaft (Tyskland)
  • University College Dublin (Irland)
  • Portuguese Catholic University (Portugal)
  • Confederation of European Forest Owners (Luxemburg)
  • Stichting FERN (EU)
  • European State Forest Association (EU)
  •  Institut national de recherche en sciences et technologies pour l'environnement et l'agriculture (Frankrike)
  • Atlantic European Regional Office – EFIATLANTIC (Frankrike)

Läs mer om INTEGRAL på projektets webbsida:

http://www.integral-project.eu/
26 oktober 2015 1
Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Doktoranden som kommunicerar med hjälp av poetiska filmer

Djurfilm När Cecilia Di Bernardis dokumentär om fjällrävar hade visats i italiensk tv hörde en pojke av sig. Han hade blivit så inspirerad av filmen att han valt fjällräv som ämne för sitt föredrag inför klassen. Det kanske var första gången hans klasskamrater hörde talas om detta nordliga djur. ”Det var fantastiskt, det var ju precis det vi ville uppnå med dokumentären” säger Cecilia som nu är doktorand på SLU:s forskningsstation i Grimsö.
9 september 2019 10
Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism som inkomst, äventyr och etiskt dilemma

Djurturism Turism där djur på något sätt ingår är en växande industri i många länder runt om i världen. Det är turism där människor ska få närkontakt med vilda djur i roller som underhållare, transportmedel, jaktbyte eller selfiekompisar. Dessa verksamheter kan se ut på många olika sätt beroende på vilket djurslag som står i fokus. Gemensamt många gånger är att dessa verksamheter bedrivs på människans villkor medan djurvälfärden är åsidosatt.
16 september 2019 2

Twitter

Upphandling med fokus på djur och hälsa https://t.co/JVZmv3pX29 @_SLU via Twitter 11 timmar sedan
Kan Sveriges naturvårdsinsatser hålla jämna steg med skogsbruket? En tvärvetenskaplig forskargrupp har undersökt vi… https://t.co/TQO33suZuH @_SLU via Twitter 12 timmar sedan
Konsumenter reagerar negativt på ordet ”bioteknik”. Märkning av livsmedel bör kombineras med upplysning om vad orde… https://t.co/C0Gr9OIYOu @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Miljövänligt odlad gourmetfisk tas fram i samarbete mellan forskare, kockar och näringsliv https://t.co/cA7f7SMEHD https://t.co/M56oJueIyC @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
Minskad övergödning ökar värdet på fritidsfiskets fångster https://t.co/oGlPaCnSxd @_SLU via Twitter 7 dagar sedan
Långsamma muskler ger koreansk lantras ett godare griskött. Den genetiska bakgrunden har nu hittats.… https://t.co/dCVNVrj0HB @_SLU via Twitter 7 dagar sedan