Välmående djur och bra kött
– Ett djur som mått bra smakar ofta bra, säger Elin Stenberg. Här är hon i sitt rätta element på Götala nöt- och lammköttscentrum. Foto: Ylva Carlqvist Warnborg

Välmående djur och bra kött

Text: Ylva Carlqvist Warnborg Publicerad: 2 maj 2018
Bör ett slaktat lamm hängas i hälsenan för att möras, eller ska det bäckenhängas? Du har kanske inte tänkt på saken, men det är naturliga frågor för en köttforskare. På SLU i Skara finns Elin Stenberg, universitetets enda doktorand i köttvetenskap.

– Man måste kanske vara lite speciell för att jobba så nära döden hela tiden. Jag är uppvuxen med djurproduktion och jakt, så döden känns som en naturlig del av livet. Mitt sätt att hedra djuren som vi föder upp till slakt är att jobba för bästa kvalitet på köttet, eftersom ett djur som mått bra ofta smakar bra.

Förra sommaren var Elin Stenberg på en internationell köttkonferens på Irland med en poster från sitt ex-jobb. Sedan åkte hon hem och påbörjade doktorandstudierna.

– Mitt första projekt handlade om hur fyra vanligt förekommande produktionssystem påverkar köttkvaliteten hos lamm. Vi valde att använda bagglamm eftersom det internationellt sett är vanligast att kastrera bagglammen och det därför inte finns mycket information om köttkvalitet hos intakta bagglamm, säger Elin.

Men det finns också traditioner kring slakt som kan vara mindre gynnsamt för det svenska lammköttet.

– I länder som Norge och Australien brukar man använda elstimulering, det vill säga skicka elström genom lammslaktkropparna efter avblodningen. Det ger ökad förutsättning för ett mörare kött med jämnare kvalitet. Men i Sverige säger traditionen att ”det behövs inte, vi har så bra kött ända”, och man ser mest momentet som något som kostar tid och pengar. Där missar vi ett viktigt mervärde i och med att en jämnare köttkvalitet kan förväntas, tror jag. Detta är ju viktigt och därför vill jag forska mer kring det här.

Köttkvalitet

Elins nya projekt handlar om tjurkalvar. Vi ses på Götala nöt- och lammköttcentrum strax utanför Skara, där SLU:s tillämpade försök gäller sådant som utfodring, bete och köttkvalitet. Nyfikna men försiktiga tjurkalvar av ren mjölkras samt korsningar mellan mjölk- och köttras kikar fram bakom halmbalarna, samtidigt som vårens tranor på utflykt från närbelägna Hornborgasjön trumpetar på fälten utanför. Totalt ska Elin följa runt 70 djur under drygt ett års tid för att dra slutsatser kring försökets olika produktionsmodellers påverkan på köttkvaliteten.

Till skillnad från lammproduktionen kastreras en del av tjurkalvarna och föds upp som stutar. Stutarna föds upp under en längre tid och går på bete under sommaren, och anses ofta ge ett mer marmorerat kött än tjurarna.

Jordbruksverkets statistik från 2017 visade att för första gången på länge minskar svenskarnas totala konsumtion av kött, samtidigt som andelen svensk kött ökar. Elin Stenberg välkomnar utvecklingen med ökad andel svenskt kött.

– Målet med min forskning är ju att hjälpa den svenska lamm- och nötköttsproduktionen att bli mer konkurrenskraftig. Jag älskar djur och tror också att de flesta köttproducenterna vill djurens bästa. Ökad lönsamhet ger marginaler att förbättra, och en väg dit är kanske just bättre köttkvalitet. Ingen kan göra allt, men jag vill hjälpa till på det vis jag kan och hoppas att det kan vara till nytta för djuren och producenterna.

 

2 maj 2018 4
Provtagning för SLU – uppgiften som går i arv

Provtagning för SLU – uppgiften som går i arv

Vattentätt Om ett prov tas på fel sätt kan analysresultatet aldrig bli rätt – hur noggrant provet än analyseras. Med den övertygelsen anordnade institutionen för vatten och miljö en workshop för de provtagare som levererar vattenprover till institutionen. Institutionen har samarbete med omkring 160 provtagare över hela landet. En del av dessa har nu gått på workshopen för kunskapsutbyte och för att lära sig mer.
25 oktober 2018 2

Twitter

SLU och Jordbruksverket ordnar växtskyddskonferens för jord-, skogs- och trädgårdsbruk i Uppsala 14–15 november. Ny… https://t.co/fwxUiDlVAz @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Vissa sortblandningar tycks minska angreppen av skadeinsekter. Två kornsorter som odlades tillsammans hade betydlig… https://t.co/6Z0zM6ME3F @_SLU via Twitter 5 dagar sedan
Abborrens arvsmassa kartlagd https://t.co/Y5t76AFbqU @_SLU via Twitter 6 dagar sedan
Två kandidater till att bli rektor för SLU är nu framtagna av rekryteringsgruppen och ska kallas till hearing med S… https://t.co/XDxNaQzEm4 @_SLU via Twitter 13 dagar sedan
Två kandidater till tjänsten som SLU-rektor https://t.co/ipNYj4ofqe @_SLU via Twitter 14 dagar sedan
Svensk bäverstudie kan bana väg för fler bävrar i andra länder. Inplantering av bäver tycks ge en större biologisk… https://t.co/0yzxkSQFAt @_SLU via Twitter 15 dagar sedan