Välmående viktigast för mjölkbonden
Kor i mjölkningskarusellen på Nationellt forskningscentrum för lantbrukets djur vid SLU i Lövsta. Foto: Jenny Svennås-Gillner, SLU

Välmående viktigast för mjölkbonden

Text: Li Gessbo Publicerad: 15 augusti 2016
Helena Hansson, forskare i företagsekonomi, har undersökt lantbrukares beslutsfattande i relation till djurvälfärd. Det visar sig att mer än vinstdrivande motiv styr: viktigast är att själv må bra i vetskapen om att djuren är välskötta.

Djurvälfärd är självklart viktigt för en mjölkbonde om det bidrar till att öka produktionen och därmed vinsten i företagandet. Men kan det finnas andra anledningar?

Helena Hansson, forskare i företagsekonomi vid SLU, har undersökt vad som påverkar lantbrukares beslutsfattande vad gäller djurvälfärd. Tillsammans med professor Carl Johan Lagerkvist vid institutionen för ekonomi har hon dels undersökt hur lantbrukare definierar djurvälfärd och sedan undersökt vad som motiverar dem i beslutsfattandet av sådant som rör djurvälfärden.

Helena Hansson, forskare vid institutionen i ekonomi, SLU. Foto: Li Gessbo

Helena Hansson, forskare vid institutionen för ekonomi. Foto: Li Gessbo

– Vid till exempel utformning av policys för lantbrukare är det bra att känna till vad som driver dem och kan motivera till förändring, säger Helena.

Vad är djurvälfärd?

Helenas forskning kring lantbrukare och djurvälfärd handlar om lantbrukare som har mjölkkor i Sverige. De fick frågan vad de anser att djurvälfärd är? De svarade att det handlar om till exempel utomhusvistelse, ingen stress, bra foder, gruppstorlek, människa-djur-relationen, bra klövar etc.

– Synen på djurvälfärd kan sammanfattas i ”att djuren mår bra”. Konsekvenser är dels ett undvikande av lidande, dels en lönsam produktion – och det leder till att lantbrukaren själv mår bra. Intressant är att se att lönsamheten också används som medel för att öka djurvälfärden!

Läs mer: Identifying use and non-use values of animal welfare: Evidence from Swedish dairy agriculture

”Mjölkkor har rätt att behandlas på ett bra sätt”

– Det finns två anledningar för lantbrukaren att bry sig om djurvälfärd. Det ena är att det påverkar produktionen och vinsten i företaget, det vi kallar ”use values”. Men vi ser att det också finns något mer! Det andra kallar vi ”non-use values” och handlar om djurvälfärd oberoende av effekten på vinst eller produktivitet, säger Helena.

När lantbrukarna själva fått rangordna motivationsfaktorer som påverkar deras arbete med djurvälfärd visar det sig att av de tio faktorer som hamnar i topp som mest betydelsefulla är det endast två stycken som rör ”use values”, på plats fem och sex. Totalt fanns 27 olika faktorer att rangordna. Se topp 10-listan:

  1. Att få känna mig nöjd med att veta att mina mjölkkor behandlas väl.
  2. Att säkerställa att sjukdomar, smärta och skada hos mina mjölkkor förebyggs och att snabb diagnos och behandling ges vid behov.
  3. Att företaget ska gå med sådan vinst att jag ytterligare kan förbättra sättet mina mjölkkor hålls på.
  4. Att få känna att jag sköter min mjölkproduktion på rätt sätt.
  5. Att säkerställa att mjölkkornas produktion ligger på en sådan nivå att företaget blir så lönsamt som möjligt.
  6. Att säkerställa att mjölkkorna sköts på ett sådant sätt att jag kan fortsätta med företaget.
  7. Att säkerställa mina mjölkkors välmående även i lägen då nödvändiga åtgärder för detta inte är lönsamma.
  8. Att få känna mig stolt över att ha en god djurhållning som ges erkännande från industri, handel eller konsumenter.
  9. Mjölkkor har rätt att behandlas på ett bra sätt.
  10. Att säkerställa att mina mjölkkor har fri tillgång till vatten och att de har en balanserad foderstat.

– Det överraskade att det bara var två ”use values” i topp vilket tydligt visar att det inte enbart är vinst som styr vilka beslut som tas. Det är förmodligen något som gäller även andra sorters småföretag med icke-anonymt ägande, säger Helena.

Läs mer: Dairy farmers’ use and non-use values in animal welfare: Determining the empirical content and structure with anchored best-worst scaling

Användbara resultat – och fler frågor

För beslutsfattare och opinionsbildare kan det vara av stort värde att känna till vad som styr mjölkbonden i beslutsfattandet, att känna till att det inte enbart är ökad produktion och vinst som har betydelse. Forskningen ger även ett underlag till vad som kan kommuniceras till konsumenterna vad gäller vilka värden som styr lantbrukarens produktion av mejeriprodukter.

Förhållandet mellan lantbrukare och djur är något som utvecklas med tid och en mjölkbonde betraktar ofta korna som arbetskamrater. Är det annorlunda vad gäller andra djurslag och annan produktion, till exempel kycklingar? Vilken betydelse kan små- eller storskalighet ha? Och hur ser beslutsfattande ut i relation till djurvälfärd i andra delar av produktionskedjan, till exempel vid djurtransporter? Hur ser det ut i andra länder?

Helena fortsätter framöver forskningen kring djurvälfärd tillsammans med Nina Lind, Carl Johan Lagerkvist och Ulf Emanuelson med fokus på mastitprevention hos mjölkkor där nya data redan är insamlade.

Fakta

Helena Hansson och djurvälfärd vid SLU

Helena Hansson gjorde sin grundutbildning inom företagsekonomi med inriktning mot ekonomistyrning och redovisning vid Uppsala universitet. Hon ville fördjupa sig och fick 2003 en doktorandtjänst vid SLU. Idag är hon docent och bedriver forskning om lantbrukares beslutsfattande i relation till djurvälfärd samt om effektivitet och ineffektivitet i lantbrukets produktion.

– Jag är glad att jag hamnade på SLU! Jag växte själv upp på en mjölkgård, har stort intresse för frågorna och förstår SLU:s forskarverklighet praktiskt.

Vid sidan av forskningen är Helena ställföreträdande prefekt samt institutionsstudierektor vid institutionen för ekonomi. Hon undervisar i ekonomistyrning vid utbildningarna till agronom-ekonomi och ekonomi-kandidat.

Djurvälfärd är ett gränsöverskridande ämnesområde som berör många delar av SLU:s verksamhet. Forskning bedrivs inom såväl samhällsvetenskapen som naturvetenskapen och samlas bland annat hos Framtidens djurhälsa och djurvälfärd (FAHW), Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW) samt Excellenscentrum för djurvälfärd.

Summary in English

Health most important to dairy farmers

Helena Hansson, a researcher in business economics, has examined farmers’ decision-making when it comes to animal welfare. It turns out that more than profit is a motive: the most important thing is to feel good knowing that the animals are well taken care of.

Helena has looked at how farmers who keep dairy cows in Sweden define animal welfare and then examined what motivates them when they make decisions on issues concerning animal welfare.

“For example, when developing policies for farmers, it’s good to know what drives them and what can motivate them to change,” says Helena.

Animal welfare can be summarised as “the animals feel well”.

“There are two reasons why the farmer should care about animal welfare. One is that is affects production and profit, so-called use values. But we can also see something else. We call the second reason ‘non-use values’, and they concern animal welfare regardless of the effect on profit or productivity,” explains Helena.

When the farmers themselves were asked, in order of preference, to name motivational factors which affect their work with animal welfare, it turned out that that out of ten of the most important factors, use values only take up two spots. The most important thing for the dairy farmer is to “feel content knowing that my dairy cows are treated well”.

Animal welfare crosses several subject fields and affects many parts of SLU’s operations. Research is carried out in both social and natural sciences and collected, among others, by the Centre of Excellence in Animal Welfare Sciencethe Future Animal Health and Welfare (FAHW) and the Swedish Centre for Animal Welfare (SCAW).

15 augusti 2016 9

Twitter

I dag lyfter #julkalendern ett exempel på vad som skulle kunna vara framtidens #medborgarforskning https://t.co/3XBZ3aHLoD @_SLU via Twitter 6 timmar sedan
I dagens lucka kan du lära dig mer om skogens möjligheter för klimatutmaningarna. https://t.co/QaahcqvCp8 @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Dagens #lucka i #kunskapskalendern handlar om #biologisk #mångfald https://t.co/8ydXZPfs8g @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
I somras rådde stor torka, och det kan bli vanligare i framtiden. Om du vill veta mer om hur vi kan möta den utmani… https://t.co/fAUxtZFjHd @_SLU via Twitter 5 dagar sedan
RT @SLUmiljoanalys: Lucka 4 #julkalender: Vad händer i skog och mark vid utebliven nederbörd? Bäcken är dynamisk och anpassar sig till läg… @_SLU via Twitter 6 dagar sedan
Premiär i dag för årets julkalender från SLU, med extra mycket film och ljud. Ny kunskap varje vardag fram till jul… https://t.co/mzpKkXaTul @_SLU via Twitter 7 dagar sedan