Varför ville vi få människor att dikta om fåglar?
Koltrasten var med i flest dikter i ekologiinstitutionens utmaning. Här är Matt Hiron och ett exemplar från samlingen – om just denna koltrast inspirerade till dikter innan den dog 1892 ska vi låta vara osagt. Foto: Anna Lundmark

Varför ville vi få människor att dikta om fåglar?

Text: Anna Lundmark Publicerad: 19 juni 2018
På biologiska mångfaldens dag uppmanade institutionen för ekologi människor att skicka in dikter om fåglar. Målet var naturligtvis inte att samla så många dikter som möjligt utan att få människor att reflektera över vilka fåglar som är viktiga för dem. Läs Anna Lundmarks berättelse om hur idén föddes och hur det gick.

Det började med en vetenskaplig artikel om jordbruksfåglars olika värden. Mina kollegor Matthew Hiron och Tomas Pärt hade tillsammans med en forskare vid Newcastle universitet utgått från tre olika värden – fåglar som äter ogräsfrön (ekonomiskt värde eftersom lantbrukaren förhoppningsvis inte behöver lägga lika mycket resurser på att bekämpa ogräs), fåglar som är sällsynta eller minskar (bevarandevärde) och hur ofta fåglarna förekom i poesi på engelska.

Artikeln hade (minst) två viktiga poänger – vilken utgångspunkt man har avgör vilka arter som framstår som värdefulla och ju fler värden man tar hänsyn till desto fler arter får man på listan över arter som är viktiga att ta hänsyn till. Artikeln satte verkligen fart på tankarna! Plötsligt mindes jag en massa sånger om fåglar och började dikta om fåglar jag mötte.

Matt och jag kom fram till att ett bra sätt att uppmärksamma betydelsen av biologisk mångfald skulle vara att uppmana människor att skicka in dikter om fåglar. Det var spännande att se om vi skulle få in en dikt eller hundra. Och vilka arter skulle folk skriva om. Vi pratade till och med om 10 000 dikter vid något tillfälle? Hur skulle vi ha resurser att ta hand om dem?

Så ”illa” blev det inte. Vi fick in 52 dikter om 53 olika fågelarter. Enligt Matts och Tomas studie var kråkan den vanligaste jordbruksfågeln i engelsk poesi och det gäller också i svensk poesi enligt Sten Hidals ambitiösa genomgång. I vår diktutmaning däremot var koltrasten mest populär – vilket säkert speglar tiden på året.

Det roligaste med den här aktiviteten var att dikterna vi fick in var så bra! Och att de handlade om så många arter. Några slutsatser om vilka fåglar som är viktiga för människor kan vi förstås inte dra från 52 dikter. Men förhoppningsvis funderade åtminstone någon på vad fåglarna betyder för dem.

Att mäta det kulturella värdet av fågelarter är att utgå ifrån människan. Det är det när vi pratar om ekosystemtjänster också. Och även när vi pratar om sällsynta och hotade arter (eftersom varje art har ett värde i sig) är människan i centrum. Om vi ska lyckas skydda hotade arter måste många människor tycka att biologisk mångfald är viktig. Och vår diktutmaning och alla andra aktiviteter runt om i Sverige på Biologiska mångfaldens dag har förhoppningsvis bidragit till det intresset.

En annan kollega på institutionen – Guillaume Chapron – skrev tillsammans med en grupp forskare en satirisk artikel ”A Final Warning to Planet Earth” som gick ut på att naturen fick skärpa sig och inte kräva så mycket av människorna. Ett av deras exempel var att vi inte behöver bin och humlor eftersom vi kan skapa robotbin. När de hade publicerat artikeln upptäckte de att det som de trodde var en absurd tanke redan var på gång.

Men ingen som en gång blivit fascinerad av riktiga bin kommer att tycka att man kan byta ut dem mot robotbin. Liksom man inte nöjer sig med att bli väckt av en mekanisk fågel en tidig försommarmorgon om man en gång skrivit en dikt om en koltrast.

Läs dikterna som kom in på www.slu.se/fageldikter

Läs gärna Fåglar i svensk poesi av Sten Hidal

19 juni 2018 8
Samverkar kring växtskydds-, växtförädlings- och växtodlingsforskning

Samverkar kring växtskydds-, växtförädlings- och växtodlingsforskning

Plattformar SLU har tre plattformar för att stärka samarbetet mellan forskare på de tre fakulteterna LTV, NJ och S: Plattform växtskydd, Plattform växtförädling och Plattform odlingssystem. Syftet är att minimera överlappning inom forskning och undervisning, att dra nytta av SLUs gemensamma resurser och kompletterande kompetenser, att stödja samarbetet mellan forskare vid SLU och att stärka SLUs profil i samhället inom dessa områden.
14 mars 2019 1
Ny bok: Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer

Ny bok: Urbana ekosystemtjänster – arbeta med naturen för goda livsmiljöer

Publicerat I samband med att våra städer växer och förtätas i allt snabbare takt, har grönskan kommit att få en avgörande roll för det hållbara livet i staden. I sin nya bok ”Urbana ekosystemtjänster - arbeta med naturen för goda livsmiljöer” vill tankesmedjan Movium belysa den urbana grönskans betydelse för stadsbyggande och hur olika aktörer inom branschen kan arbeta med ekosystemtjänster.
13 mars 2019 2

Twitter

Svenska favabönor framtidens mat? https://t.co/j3XC9Nukhz https://t.co/WK9abZUQrE @_SLU via Twitter 17 timmar sedan
Ny rapport: SLU:s forskning håller hög internationell klass https://t.co/SrhFDbBTZo @_SLU via Twitter 17 timmar sedan
RT @SLUmiljoanalys: Filmtips på #världsvattendagen: Forskare och studenter på @_SLU berättar hur de bidrar till en bättre värld #vatten #mi… @_SLU via Twitter 3 dagar sedan
Professor Jiasui Zhan, Battling plant diseases - an evolutionary approach #sluinstallation https://t.co/aPCXxjiTgM @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Professor Anti Vasemägi, Fishing for genes that matter. #sluinstallation https://t.co/CmeaflywtF @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Just nu: Professor Seema Arora-Jonsson, Challenges for sustainable development: Rural Europe in a new global contex… https://t.co/Bt7ufsnH2n @_SLU via Twitter 4 dagar sedan