Varför ville vi få människor att dikta om fåglar?
Koltrasten var med i flest dikter i ekologiinstitutionens utmaning. Här är Matt Hiron och ett exemplar från samlingen – om just denna koltrast inspirerade till dikter innan den dog 1892 ska vi låta vara osagt. Foto: Anna Lundmark

Varför ville vi få människor att dikta om fåglar?

Text: Anna Lundmark Publicerad: 19 juni 2018
På biologiska mångfaldens dag uppmanade institutionen för ekologi människor att skicka in dikter om fåglar. Målet var naturligtvis inte att samla så många dikter som möjligt utan att få människor att reflektera över vilka fåglar som är viktiga för dem. Läs Anna Lundmarks berättelse om hur idén föddes och hur det gick.

Det började med en vetenskaplig artikel om jordbruksfåglars olika värden. Mina kollegor Matthew Hiron och Tomas Pärt hade tillsammans med en forskare vid Newcastle universitet utgått från tre olika värden – fåglar som äter ogräsfrön (ekonomiskt värde eftersom lantbrukaren förhoppningsvis inte behöver lägga lika mycket resurser på att bekämpa ogräs), fåglar som är sällsynta eller minskar (bevarandevärde) och hur ofta fåglarna förekom i poesi på engelska.

Artikeln hade (minst) två viktiga poänger – vilken utgångspunkt man har avgör vilka arter som framstår som värdefulla och ju fler värden man tar hänsyn till desto fler arter får man på listan över arter som är viktiga att ta hänsyn till. Artikeln satte verkligen fart på tankarna! Plötsligt mindes jag en massa sånger om fåglar och började dikta om fåglar jag mötte.

Matt och jag kom fram till att ett bra sätt att uppmärksamma betydelsen av biologisk mångfald skulle vara att uppmana människor att skicka in dikter om fåglar. Det var spännande att se om vi skulle få in en dikt eller hundra. Och vilka arter skulle folk skriva om. Vi pratade till och med om 10 000 dikter vid något tillfälle? Hur skulle vi ha resurser att ta hand om dem?

Så ”illa” blev det inte. Vi fick in 52 dikter om 53 olika fågelarter. Enligt Matts och Tomas studie var kråkan den vanligaste jordbruksfågeln i engelsk poesi och det gäller också i svensk poesi enligt Sten Hidals ambitiösa genomgång. I vår diktutmaning däremot var koltrasten mest populär – vilket säkert speglar tiden på året.

Det roligaste med den här aktiviteten var att dikterna vi fick in var så bra! Och att de handlade om så många arter. Några slutsatser om vilka fåglar som är viktiga för människor kan vi förstås inte dra från 52 dikter. Men förhoppningsvis funderade åtminstone någon på vad fåglarna betyder för dem.

Att mäta det kulturella värdet av fågelarter är att utgå ifrån människan. Det är det när vi pratar om ekosystemtjänster också. Och även när vi pratar om sällsynta och hotade arter (eftersom varje art har ett värde i sig) är människan i centrum. Om vi ska lyckas skydda hotade arter måste många människor tycka att biologisk mångfald är viktig. Och vår diktutmaning och alla andra aktiviteter runt om i Sverige på Biologiska mångfaldens dag har förhoppningsvis bidragit till det intresset.

En annan kollega på institutionen – Guillaume Chapron – skrev tillsammans med en grupp forskare en satirisk artikel ”A Final Warning to Planet Earth” som gick ut på att naturen fick skärpa sig och inte kräva så mycket av människorna. Ett av deras exempel var att vi inte behöver bin och humlor eftersom vi kan skapa robotbin. När de hade publicerat artikeln upptäckte de att det som de trodde var en absurd tanke redan var på gång.

Men ingen som en gång blivit fascinerad av riktiga bin kommer att tycka att man kan byta ut dem mot robotbin. Liksom man inte nöjer sig med att bli väckt av en mekanisk fågel en tidig försommarmorgon om man en gång skrivit en dikt om en koltrast.

Läs dikterna som kom in på www.slu.se/fageldikter

Läs gärna Fåglar i svensk poesi av Sten Hidal

19 juni 2018 8
Forskning över ämnesgränser

Forskning över ämnesgränser

"Artists in residence" STIAS (The Stellenbosch Institute for Advanced Study) håller till på farmen Mostertsdrift nära centrum av universitetsstaden Stellenbosch i västra Kapprovinsen i Sydafrika. Tankarna bakom institutets tillkomst kom kring senaste sekelskiftet och mottogs positivt av både det lokala och det internationella forskarsamhället. Stellenbosch har ett av landets främsta universitet och staden är också ett jordbrukscentrum, inte minst för vinodlingen.
12 december 2018 1

Twitter

Trängsel får majsplantan att aktivera försvaret, vilken gör den mindre lockande för bladlöss. Dessutom avger den do… https://t.co/yyoybAfSbd @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Klimatsmart företagsledning i fokus på Alnarpskonferensen 2019 https://t.co/7deaN9aYRY https://t.co/oVf3ysw1nl @_SLU via Twitter 1 dagar sedan
Insekter kan vara bra mat, men produktionen måste också vara miljömässigt hållbar och idag finns stora kunskapsluck… https://t.co/VSukQmZJxo @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Storsatsning på skogsforskning vid SLU. https://t.co/JlGvfu1ltE https://t.co/y95EfznVzm @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Är kultur, identitet, lokal sammanhållning och platsuppfattning de värden som är mest sårbara när klimatet förändra… https://t.co/C2oBMX6MN7 @_SLU via Twitter 4 dagar sedan
Gallrad ungskog kan bli en viktig energiråvara lokalt, enligt ny avhandling från SLU. https://t.co/MZNdMOorQT https://t.co/xpJ4LTH9Oe @_SLU via Twitter 4 dagar sedan